Framtida energitillgång stor utmaning för svensk basnäring

Vad innebär den framtida energipolitiken för svensk basindustri? Det var huvudfrågan när ett 130-tal personer samlades i Verket i Avesta den 18 december för att höra svaret på den frågan.

Något entydigt svar fick de nu inte, mer än att det inte finns någon anledning till oro, såvida inte samtliga kärnreaktorer i landet stängs av.

Det var den tredje upplagan av Avestasamtalen som gick av stapeln veckan före julhelgen. Bland åhörarna fanns bland annat företrädare för ledande basindustriföretag och fackföreningar, förtroendevalda och tjänstemän på högsta nivå.

Och liksom tidigare år kunde Lars Isacsson, kommunstyrelsens ordförande i Avesta, konstatera att man fått hit en imponerande samling talare: Energiminister Ibrahim Baylan (S), Cecilie Tenfjord-Toftby, (M) ledamot i riksdagens näringsutskott, Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande LO, Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall, Erik Brandsma, generaldirektör för Energimyndigheten, Anna Holmberg, energidirektör SKGS, Maria Sunér Fleming, energi- och klimatansvarig Svenskt näringsliv och Bo-Erik Pers, VD Jernkontoret. Moderator var KG Bergström, legendarisk tv-journalist.

Snabb teknikutveckling

Energiminister Baylan tog sin utgångspunkt från det nyligen avslutade klimatmötet i Paris, där han hade deltagit. En stor del av mötets framgång tillskrev han den snabba teknikutveckling som skett inom delar av energisektorn sedan det förra, misslyckade, klimatmötet i Köpenhamn.

- Sedan dess har solceller blivit fem gånger billigare, kostnaden för vindkraftverk har halverats och möjligheterna att lagra energi har ökat. Om några år kan solceller vara det billigaste sättet att generera energi i 80 procent av jordens länder!

Han målade till en början en mycket ljus bild av Sveriges framtida möjligheter att täcka sitt energibehov.

- Tillgången på el överskrider vårt behov, energi- och elpriser är de lägsta man kan minnas, så det ser bra ut. Men det är bara på ytan!

Sedan tecknade han ett mörkare scenario. Fyra av tio kärnkraftsreaktorer är på gång att stängas ner, något som i dagsläget inte oroar just nu tack vare de stora elöverskotten

- Men senast om 40 år ska de återstående sex avvecklas, och de står för 40 procent av den svenska elen, och 50 procent av den reglerbara. Hur ska vi lösa detta? Det är en stor utmaning för ett land som vill vara en ledande industrination.

Energikommission kan ge svar

Någon lösning presenterade han inte. Däremot hoppades han att den energikommission som han tillsatte i våras skulle kunna ge svar så småningom. Han uttryckte sin optimism över att flertalet politiska partier på båda sidor blockgränsen, på ett pragmatiskt sätt skulle ställa sig bakom en lösning, i linje med den svenska tradition av blocköverskridande beslut i flera stora frågor.

Det tredje Avestasamtalet som denna gång handlade om energi för basindustrin, lockade närmare 130 personer till Verket.

Flera av talarna visade prognoser på Sveriges framtida el- och energibehov. De skiljde sig i detaljerna, men överlag pekade de på marginella ökningar inom ett kortare tidsspann, 5-10 år. Längre fram spåddes ökade behov av el, bland annat då andelen elbilar förväntas öka kraftigt.

Både fackens och näringslivets företrädare delade oron för hur eltillgången ska lösas om alla reaktorer stängs ner. Bo-Erik Pers konstaterade att flera av landets stora basindustrier behöver tillgång till el 24 timmar om dygnet Årets alla dagar.

Knäckpunkten

Även Cecilia Tenfjord-Tofty betonade att ett elöverskott räknat på årsbasis inte är ett bra mått. Hon berättade att effektbrist på en tiondels sekund skapar stora problem vid stålproduktion och kan orsaka förluster på tiotals miljoner kronor.

- Knäckpunkten ligger i att garantera konstant el till industrin.

Hon satte fingret på vattenkraften, ett energislag som hon menade borde vårdas bättre och därmed kunna ge större tillskott.

De flesta talare välkomnade energi från sol och vind. Men de konstaterade också att dessa kraftslag i dag inte går att räkna med för att skapa det säkra och konstanta flöde av el som bland annat många basindustrier kräver. Karl-Petter Thorwaldsson framhöll fördelarna med ny teknik, småskalig energiproduktion och biomassa. Samtidigt var han tydlig med att kärnkraften kommer att behövas under lång tid. Han öppnade också dörren för att, förutsatt att det är tekniskt säkert, behålla de sista sex reaktorerna längre än 40 år.

Svårt sia om framtiden

Avslutningsvis berättade Erik Brandsma om en ”otrolig teknikutveckling” inom energisektorn. Medan han visade en bild på ett segelflygplan som flugit jorden runt endast drivet av energin från solceller på vingarna, något få skulle tro vara möjligt för några år sedan, konstaterade han att:

- Det här är bara början. Allt arbete som vi gör kring prognoser, scenarier ... En sak vet vi säkert, det kommer inte att bli som vi tror det kommer att bli.

Paneldebatten med journalisten och moderatorn K-G Bergström fördes mellan Eric Brandsma (Energimyndigheten), Bo-Erik Pers (Jernkontoret), Anna Holmberg (SKGS) och Maria Sunér-Fleming (Svenskt Näringsliv).

Årets konferens inom ramen för Avestasamtalen var den tredje ordningen och handlade om energi. Ett fjärde samtal har utlovats till nästa december med fokus på infrastrukturens betydelse för basindustrin.

-----

Mer om programmet: www.avesta.se/avestasamtalen

Text: Carlo Laszlo

Foto: Sara Ekström
Bildtext: Erik Brandsma, Bo-Erik Pers, Anna Holmberg och Maria Sunér Fleming i den avslutande paneldebatten. Modererar gör K-G Bergström.

För mer information eller bildmaterial, kontakta:

Sara Ekström
Tel: 0226-64 53 50
E-post: sara.ekstrom@avesta.se