Gå direkt till innehåll
Låt flickor växa upp hela

Nyhet -

Låt flickor växa upp hela

Kampen mot könsstympning står högt upp på Barnfondens agenda. Under våren har vi särskilt fokus på frågan för att sprida kunskap om både könsstympning och andra skadliga traditionella sedvänjor. Attityder tar tid att förändra men vi ser att det går. Barnfonden har pratat med Anissa Mohammed Hassan, sakkunnig inom könsstympning, som arbetar med att synliggöra frågan i Sverige.

Anissa Mohammed Hassan kom till Sverige år 2007 och då började hennes engagemang mot könsstympning. När hon bodde i sitt hemland Somalia var trycket stort från familj och vänner att Anissas dotter, som då bara var 2,5 år, skulle könsstympas. Önskemålet var att dottern skulle bli könsstympad samtidigt som sin kusin. Anissa och hennes man stod på sig och var bestämda med att deras dotter var för liten. Kusinen blev könsstympad och dog några dagar efter ingreppet.

Idag är Anissa sakkunnig i ärenden som rör könsstympning vid Länsstyrelsen i Östergötland. Hon föreläser runt om i hela Sverige för att öka kunskapen bland dem som möter flickor och kvinnor som är könsstympade. Anissa har en stark röst i frågan om könsstympning. Hon möter mycket motstånd av dem som vill att sedvänjan ska hållas vid liv. Samtidigt möter hon många som stöttar hennes arbete men som inte vågar höja sina egna röster.

Inget stöd i någon religion
Könsstympning innebär att man tar bort hela eller delar av en flickas klitoris och blygdläppar. Ibland sys även de inre och yttre blygdläpparna ihop. Det finns inget stöd i någon religion för kvinnlig könsstympning, men sedvänjan återfinns inom en rad olika trosuppfattningar. Det är snarare ett socialt, kulturellt fenomen och därför är det viktigt att traditionella ledare, såsom religiösa ledare och äldre, är med i förändringen. I Barnfondens arbete med att förändra attityder spelar de traditionella ledarna en viktig roll. De besitter såväl pondus som makt. I predikningar eller andra sammanhang när många lyssnar, lyfter de upp hälsofaror med könsstympning.

Könsstympning är en uråldrig tradition som kan spåras cirka 2000 år bakåt i tiden.Trots att traditionen är så djupt rotad går det att förändra synen på könsstympning på relativt kort tid. Fortsätter ingreppen i samma takt som nu beräknas ytterligare tre miljoner flickor könsstympas varje år runt om i världen.

Som tandvärk, fast i underlivet
Könsstympning kan leda till livshotande tillstånd och ofta görs ingreppet helt utan bedövning.

- Den här traditionen lever kvar som ett sätt att kontrollera flickors sexualitet. Klitoris betraktas som något farligt och en könsstympning anses lugna ner flickors sexlust. Men det är inte bara en bit hud som tas bort. Klitoris är en nerv! Könsstympade flickor som jag har träffat beskriver det som att de lever med ständig tandvärk fast i underlivet, berättar Anissa.

I sitt uppdrag möter Anissa personal inom sjukvård, skola och socialtjänst. Ämnet är tabubelagt och många känner sig handfallna när de träffar en flicka som berättar att hon är könsstympad. Det är vanligt att personalen på elevhälsan tar avstånd från diskussionen kring könsstympning för att de inte vill kränka eller stigmatisera en viss grupp. Anissa arbetar för att höja kunskapen bland yrkesverksamma men också bland nyanlända familjer och unga tjejer som själva är drabbade. Hon påpekar flera gånger under vårt samtal att det är viktigt att de som redan är könsstympade får vård och stöd. Många lider varje dag och det finns hjälp att få i sjukvården genom elevhälsa och skolpersonal.

- Jag pratar med flickor som knappt vågar dricka för att de kan inte tömma sin urinblåsa ordentligt. De har blivit ihopsydda och har svårigheter både att kissa och menstruera. Många går med smärtor i underliv, mage och rygg och de tror att det är normal smärta som alla flickor har. Att man syr ihop flickans blygdläppar är ett sätt att bevisa att en tjej fortfarande är oskuld. Detta medför att tjejer inte vågar ta emot sjukvård eftersom de tror att det här ”beviset” försvinner för dem, säger Anissa.

Olika attityder och lagar
Synen på könsstympning ser olika ut i de länderna Barnfonden arbetar i. Även lagarna skiljer sig åt. Det är till exempel förbjudet enligt lag med könsstympning i Etiopien medan det inte är olagligt i Mali. I Sverige har vi haft en lag mot alla former av könsstympning sedan 1982.

I området Siltie i centrala Etiopien där Barnfonden har arbetat mot könsstympning och andra skadliga traditionella sedvänjor i flera år har andelen könsstympade flickor minskat från 81 till 57 procent. Nu vill bara fem procent av föräldrarna att deras döttrar ska könsstympas och det är en stor minskning från den tidigare siffran på 46 procent. Vi har lyckats ändra djupt rotade attityder och fördomar om könsstympning, bland annat genom att höja kunskapen om hälsoriskerna och öka medvetenheten bland barnen själva.

Ett laddat ord
Könsstympning är ett globalt problem och det är en vanlig sedvänja i flera av de länder där Barnfonden arbetar. Anissa berättar att hon möter många föräldrar här i Sverige som är rädda. De tror att deras döttrar, om de inte könsstympas, kan ha sex i unga år, innan de gifter sig. Könsstympningen blir därmed ett medel som används för att kontrollera flickorna. Anissa säger i samma andetag att bara för att rädslan är stark har vi ingen rätt att straffa flickor.

Ordet könsstympning väcker känslor och reaktioner. Det är ett vedertaget begrepp såväl inom FN som i svensk lagstiftning. Anissa möter många som tycker att ordet är för starkt, men hon håller inte med.

- Jag vill kalla det tortyr för det är vad det är, avslutar Anissa.

Läs mer om Barnfondens arbete mot könsstympning: www.barnfonden.se/stoppakonsstympning

Foto: Elisabeth Hubbe

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Karolina Jakstrand

Karolina Jakstrand

Presskontakt Kommunikations- och kampanjansvarig + 46 (0)76 016 80 93
Charlotte Lundqvist

Charlotte Lundqvist

Presskontakt Kommunikatör 0760 – 16 80 93

Barnfonden

Barnfonden är en barnrättsorganisation baserad i Malmö som arbetar för barns rättigheter och trygghet i utsatta områden som är hårt drabbade eller riskerar att drabbas av klimatförändringarna. Klimatförändringarna bidrar till torka och översvämningar, vilket direkt påverkar barns möjlighet till att gå i skolan, hälsa, försörjningsmöjligheter och trygghet.

Vår vision är en hållbar värld där barn blir lyssnade på, tas om hand och blir respekterade. En värld där varje barn kan säga: -Jag är trygg, -Jag är frisk, -Jag är glad, -Jag har en utbildning, -Jag har en röst.

Tillsammans med barn skapar vi hållbara lösningar som skyddar och stärker deras rättigheter och välmående. Detta gör vi genom partnerskap, lokalt ägarskap och helhetsperspektiv. Vi arbetar långsiktigt med att skapa motståndskraft, innovativa lösningar och att förbättra förutsättningarna för alla barns rätt till trygghet, utbildning, god hälsa och ett liv fritt från våld.

Barnfonden
Box 4100
203 12 Malmö
Sweden