Skip to main content

​Sveket – Barnrättsbyråns rapport om hur Sverige vände ryggen till de ensamkommande

Pressmeddelande   •   Jun 07, 2018 06:50 CEST

Sveket - en rapport om hur Sverige vände ryggen till de unga ensamkommande

”Dom hör och dom vet. Jag vill säga till dom att inte spela med mitt och andras liv. Tänk inte som politiker - tänk som en människa. Lyssna med hjärna och hjärta.” Så svarar en av våra ungdomar på frågan om han har något medskick till våra politiker. Sveket är en rapport från Barnrättsbyrån som visar på hur Sverige sedan hösten 2015 systematiskt nedmonterat många av de lagar och skyddssystem som påverkar unga ensamkommande. Rapporten fokuserar på den extrema utsatthet som kommit att bli ett resultat av de senaste årens signalpolitik.

De ändringar som genomförts sedan 2015 har syftat till att minska antalet asylsökande som kommer till Sverige men också att förbättra mottagandet för de som är här. Att färre söker sig hit stämmer men att hävda att det har blivit bättre för de som är här är långt ifrån sant. Speciellt när en stor grupp ungdomar med utvisningsbeslut av olika anledningar inte kan återvända och därför tvingas leva hemlösa på våra gator.

I rapporten berättar Barnrättsbyråns ungdomar om sina erfarenheter sedan de kom till Sverige - om hur de först togs emot med öppna armar för att sedan mötas av allt fler stängda dörrar. Även myndighetspersoner från bl.a. polisen, socialtjänsten och Migrationsverket intervjuas. De vittnar om rättsosäkerhet, barnfientliga system, ogenomtänkta lagändringar, myndigheter som inte ges förutsättningar att göra ett gott arbete och en växande grupp ungdomar som befinner sig i en oerhörd utsatthet med stora risker för människohandel och exploatering. 

Vi på Barnrättsbyrån och flera med oss har gjort vad vi kan för att försöka lappa ihop det beslutsfattare har trasat sönder. Vi lämnar därför över den här rapporten och hoppas kunna bidra till ett Sverige där barn och unga får tillgång till sina rättigheter. Med det sagt förväntar vi oss att riksdagen idag tar sitt ansvar och röstar ja till den nya gymnasielagen. Det är långt ifrån tillräckligt men ett steg i rätt riktning, säger Klara Hall, kommunikatör på Barnrättsbyrån i Stockholm.

Barnrättsbyrån ger i rapporten ett antal förslag på åtgärder för hur Sverige bör ta ansvar för de ensamkommande barn och unga som befinner sig här. Rapporten, som ligger bifogad, kommer att presenteras av Barnrättsbyrån idag kl. 14.00.  

Barnrättsbyrån kämpar för barn och unga – för att deras röster ska höras. Barnrättsbyrån erbjuder stöd, råd och praktisk hjälp i frågor som rör barn och ungas rättigheter.

Alla barn och unga upp till 21 år är välkomna att vända sig till Barnrättsbyrån. Vi har medvetet valt att inte ha någon närmare beskrivning av målgruppen än att man på något sätt har bekymmer med sina rättigheter och vill ha hjälp. Anledningen till att vi även finns till för ungdomar upp till 21 år är den skarpa gräns som samhället har satt upp vid 18-årsdagen. En gräns som kan innebära drastiska skillnader i vilken hjälp man har rätt till, ofta i en mycket känslig tid i livet. Detta gäller inte minst för ungdomar som har sökt asyl, är placerade eller behöver hjälp av psykiatrin.

Bifogade filer

PDF-dokument

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera