Bemanningsföretagen vill se arbetsskadestatistik för den moderna arbetsmarknaden

I går lämnade Bemanningsföretagen in en svarsinlaga till den projektrapport om in- och uthyrning av arbetskraft som Arbetsmiljöverket publicerade förra veckan. Bemanningsföretagen har välkomnat och samarbetat med den granskning som myndigheten gjort. Medarbetarna är den viktigaste tillgången i ett bemanningsföretag och att minimera arbetsskadorna har hög prioritet. Därför känns det tråkigt att ta emot ytterligare en praktiskt svåranvändbar skadegranskning från Arbetsmiljöverket. Våra synpunkter mot det som anförs, och som utvecklas i svaret, är:

1. Regeringen behöver ge ett nytt uppdrag och anslag åt Arbetsmiljöverket
Efter en längre tids försök till dialog med Arbetsmiljöverket kring brister i statistiken gör vi bedömningen att myndigheten behöver ett politiskt fastställt uppdrag och anslag att omstrukturera statistiken och upprätta former som fungerar för dagens arbetsmarknad. Denna behöver utöver arbetsgivare ta hänsyn till den arbetsplats och bransch där arbetet sker. Bemanningsföretagen avser framöver uppvakta de politiska partierna med ett sådant förslag.

2. Arbetsmiljöverket skriver själva att de inte har statistik - ändå uttalar de sig långtgående om branschen
Rapporten bygger på ett i grunden felaktigt antagande, nämligen att skadefrekvensen kan bedömas med den statistik som myndigheten har. Eftersom myndigheten inte kan jämföra bemanningsanställda med icke bemanningsanställda på jämförbara arbeten är detta inte möjligt. Trots detta gör myndigheten mycket långtgående slutsatser på grundval av anekdotiskt underlag. De hypoteser myndigheten framför saknar man vederhäftiga underlag för. På dessa grundvalar kan inte förebyggande arbetsmiljöarbete för en av Sveriges största branscher bedrivas.

3. Arbetsmiljöverket beklagar att de hittar få fel
Myndigheten beklagar i rapporten man inte hittar fler fel hos arbetsgivarna och menar att man hade hoppats på fler brister och anmärkningar. Förhållningssättet förvånar. Att arbetsmiljöarbetet är bättre än myndigheten väntat måste rimligen ses som positivt.

4. Arbetsmiljöverkets statistik speglar inte en modern arbetsmarknad
Det saknas idag arbetsmiljö- och arbetsskadestatistik för den moderna arbetsmarknaden. Allt fler människor arbetar idag på en annan plats eller i en annan bransch än sin arbetsgivare; konsulter, entreprenadanställda och underleverantörer är bara några exempel. För denna stora och växande grupp saknas uppgift om arbetsplats och bransch i statistiken.

5. Bemanningsföretagen bedriver ett aktivt arbetsmiljöarbete
Våra medlemmar bedriver ett aktivt och medvetet arbete mot arbetsskador och har ett gott samarbete med fackföreningarna i detta arbete. Som branschförening arbetar vi med arbetsskadefrågan genom att:
* utbilda alla våra medlemsföretag i systematiskt arbetsmiljöarbete
* följa och analysera statistiken över arbetsskador i relation till vår branschutveckling
* genom partsägda AFA försäkring följa det arbete man finansierat hos IVL Svenska Miljöinstitutet med att ta fram nya sätt att hantera arbetsskadearbetet i bemanningsföretag
* genom partsägda Prevent arbeta med förebyggande checklistor och utvecklingen av en arbetsmiljö-app för att sprida detta arbete i företagen

Sammanfattningsvis delar Bemanningsföretagen inte heller den syn som myndigheten har på bemanningskonstruktionen. Med arbetsmiljöansvar hos både kund och bemanningsföretag görs fler arbetsmiljöbedömningar, vilket gynnar såväl bemanningsanställda som fastanställda.

På följande sidor följer Bemanningsföretagens svarsinlaga till Arbetsmiljöverkets rapport.

För ytterligare information kontakta:
Henrik Bäckström, Förbundsdirektör Bemanningsföretagen,
070-345 69 68
Hans Uhrus, Presschef Bemanningsföretagen,
076-895 01 01, hans.uhrus@almega.se

Bemanningsföretagen är en arbetsgivar- och branschorganisation för personaluthyrnings-, omställnings- och rekryteringsföretag med 500 medlemsföretag, varav 400 är auktoriserade bemanningsföretag och/eller auktoriserade omställningsföretag. Bemanningsföretagen ingår i Almega och är medlem i Svenskt Näringsliv. Bemanningsbranschen erbjuder kunder och medarbetare stor flexibilitet och trygghet. Grunden för verksamheten är att kunderna får tillgång till rätt kompetens vid rätt tillfälle för att kunna verka effektivt. Medarbetarna får möjlighet att utvecklas på en föränderlig arbetsmarknad med den trygghet som erfarenhet och kompetens från många olika arbetsplatser ger. I bemanningsbranschen bedöms människor enbart efter kunskaper och kompetens.

Till: Arbetsmiljöverket och Generaldirektören för Arbetsmiljöverket
arbetsmiljoverket@av.se

Svarsinlaga till Arbetsmiljöverkets rapport
Varje allvarlig arbetsskada är en mänsklig tragedi, som dessutom för med sig stora kostnader framför allt för individen men även för företaget. Medarbetarna är den viktigaste tillgången i ett bemanningsföretag, och att minimera arbetsskadorna har hög prioritet i bemanningsföretagen.

Mot den bakgrunden känns det tråkigt att ta emot ytterligare en praktiskt svåranvändbar skadesammanställning för vår bransch från Arbetsmiljöverket. Vi väljer här att framföra våra huvudsakliga reflektioner och invändningar mot den korta rapport som vi getts tillgång till efter upprepade påstötningar.

1. Analysen bygger på ett i grunden felaktigt antagande
Arbetsmiljöverket skriver: “Då antalet anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro [inom bemanningsbranschen] är dubbelt så hög som snittet för samtliga branscher kan man dock förutsätta att vissa problem ligger i bemanningskonstruktionen i sig.”

Detta antagande, som rapporten bygger på, är i grunden felaktigt. Detta stämmer inte och det är rent statistiskt feltänkt att förutsätta detta. Detta grundläggande tankefel kan heller inte användas som en slutsats, eller som ett antagande. En myndighet med statistikansvar måste hålla en högre analysnivå.

Skadesnittet inom ramen för de branschkoder SCB delar upp den svenska arbetsmarknaden i går inte att använda som jämförelse för bemanningsbranschen, eftersom bemanningsbranschen finns inom och är olika stor i alla dessa branscher. Dessutom varierar bemanningens andel ständigt över tid i dessa olika segment av arbetsmarknaden, och bemanningsandelen är större i de skadedrabbade branscherna. Jämförelsemåttet ställer därmed äpplen mot päron och går inte att använda för att dra några slutsatser om bemanningsanställningens roll för skador eller sjukdomar. En parallell vore att jämföra kvinnor med ingenjörer – feltänkt, eftersom kvinnor också är ingenjörer.

2. Statistiken är tyvärr oanvändbar för att bedöma bemanningsföretag
I rapporten skriver myndigheten att man idag saknar möjlighet att få fram statistik över var olyckor inträffar. Detta innebär att Arbetsmiljöverket inte har möjlighet att uttala sig om skadefrekvensen i bemanningsbranschen inom ramen för andra branscher. Myndigheten kan inte värdera huruvida anställnings- och introduktionsformen på en och samma arbetsplats gör skillnad eller ej, till exempel genom att jämföra en bemanningsanställd truckförare med en icke bemanningsanställd truckförare, och jämföra eventuella brister i arbetsmiljöarbetet hos respektive arbetsgivare.

Detta innebär även att myndigheten saknar möjlighet att uttala sig om skador och sjukdomar i alla typer av entreprenad- och konsultföretag samt för f-skattare, i alla branscher där dessa är verksamma som underleverantörer. Detta är i sig otillfredsställande på en modernt organiserad arbetsmarknad.

Att myndigheten trots det drar slutsatser om just skadefrekvens på just detta sätt är olämpligt. Felaktiga slutsatser om var och varför arbetsplatsolyckor inträffar riskerar att leda till felaktiga eller verkningslösa åtgärder – som i sin tur riskerar att tränga ut mer angelägna eller träffsäkra åtgärder.

Företag som sysselsätter över 130 000 personer under ett år kan inte bedriva arbetsmiljöarbete utifrån anekdotisk dokumentation. Arbetsmiljöverkets sätt att statistikföra arbetsskador behöver helt enkelt förändras. Bemanningsföretagen har under flera år framfört att Arbetsmiljöverket behöver göra en bättre analys av den statistik man har, och att branschen samt arbetsplatsen där skadan sker måste finnas med i statistiken.

I rapporten instämmer myndigheten i detta, då man skriver: “Idealt skulle man titta på i vilka branscher och på vilka arbetsplatser som inhyrda skadar sig mest. Olycks- och sjukdomsstatistik följer dock enbart förhållandet arbetsgivare – arbetstagare, inte förhållandet arbetstagare- arbetsplats. Det finns ingen möjlighet att idag på ett enkelt sätt få fram statistik över var olyckor inträffar. “

Under slutsatser skriver myndigheten även: “Arbetsmiljöverkets bild av bemanningsbranschen är att den ser olika ut i olika inhyrande branscher. Det fungerar bra på många ställen, och sämre på andra. En statistik som kan peka ut var bemanningsanställda främst drabbas av olyckor och sjukdomar behövs för att vi ska kunna rikta våra insatser rätt.”

Detta är själva nyckeln till att bedöma arbetsskador på en modern arbetsmarknad; en statistik som kan peka ut var anställda drabbas av olyckor och sjukdomar. Att påstå att ”ingen möjlighet” finns att få fram denna statistik är rimligen en sanning med modifikation. Vi anser det både möjligt och önskvärt att till dokumentationen föra skadeplatsen och kundarbetsgivaren vid en arbetsskada.

3. Frågor om myndighetens drivkrafter
En formulering i rapporten har förbryllat oss särskilt vid läsning.
“Statistiken från projektet visar att Arbetsmiljöverket ställt krav eller påtalat brister på 56 procent av de arbetsställen som inspekterats. Det är i sig ett gott resultat, särskilt med tanke på att vi fokuserat på företagets systematiska arbetsmiljöarbete. Med tanke på de höga olycksfallssiffrorna som bemanningsbranschen uppvisar och att inspektionerna därtill var inriktade på de inhyrningsbranscher som statistiken visade var de mest besöksvärda kunde man dock ha hoppats på ett ännu högre procenttal.”

Myndigheten menar att [man kunde] ”ha hoppats på ett ännu högre procenttal”, där procenttalet avser andelen arbetsställen där man funnit brister.

Arbetsmiljöverket skriver alltså att man hoppades hitta fler brister än man gjorde, och uttrycker besvikelse över att arbetsmiljösituationen varit så pass god, trots att man försökt besöka de värsta platser man fått tips om. Bemanningsföretagen delar inte detta synsätt. Att man inte hittat fler brister, trots att man tydligen fått omfattande tips om att detta är arbetsplatser som har brister och bör granskas, borde rimligen ses som glädjande, och väcker frågor om myndighetens drivkrafter.

Myndigheten beklagar även att företagen har sina ”papper i ordning”, eftersom detta gör det svårare att hitta brister. Att man som myndigheten påpekar har pappren i ordning och vet vad som förväntas av en som arbetsgivare är i våra ögon ett tecken på att man förstår och tar sitt ansvar; inte att det i denna ordning och reda ligger en hund begraven.  

4. Grundläggande missförstånd om anställningsformen
Återkommande i rapporten skriver Arbetsmiljöverket om bemanningsföretagens möjligheter till arbetsanpassning och rehabilitering. Slutsatsen Arbetsmiljöverket drar är att det är svårt att hyra ut en skadad arbetstagare och därmed infaller arbetsbrist för arbetstagaren och kostnaderna läggs således över på samhället. Uppfattningen man kan få när man läser rapporten är att en bemanningsanställd har ett sämre anställningsskydd än en arbetstagare anställd i något av kundföretagen vilket inte är korrekt. Vi vill således förtydliga för Arbetsmiljöverket att bemanningsföretag liksom andra arbetsgivare i Sverige måste följa gällande kollektivavtal och lagen om anställningsskydd.  

5. Slutsatser vi trots allt kan dra av anekdotiskt underlag
Vi har här kritiserat Arbetsmiljöverkets användande av anekdotisk bevisföring för att dra övergripande slutsatser man saknar stöd för. Vissa slutsatser kan man dock dra även av anekdotiskt underlag, och varje arbetsskada som kan förebyggas bör förebyggas.

Våra medlemmar bedriver ett aktivt och medvetet arbete mot arbetsskador och har ett gott samarbete med fackföreningarna i detta arbete. Som branschförening arbetar vi med arbetsskadefrågan genom att:
- utbilda alla våra medlemsföretag i systematiskt arbetsmiljöarbete
- följa och analysera statistiken över arbetsskador i relation till vår branschutveckling
- genom partsägda AFA försäkring följa det arbete man finansierat hos IVL Svenska Miljöinstitutet med att ta fram nya sätt att hantera arbetsskadearbetet i bemanningsföretag
- genom partsägda Prevent arbeta med förebyggande checklistor och utvecklingen av en arbetsmiljö-app för att sprida detta arbete i företagen

Detta betyder inte att vi är nöjda. Vi tror att vi genom bättre uppgifter om var olyckorna sker och möjligheter att mer detaljerat studera utsatta platser och näringar skulle kunna bli bättre. Vi skulle därför åter vilja föreslå ett mer heltäckande sätt att föra statistik och ett mer proaktivt angreppssätt från Arbetsmiljöverket när det gäller förebyggande av arbetsmiljöskador.

Men de exempel myndigheten använder visar också att det i vissa företag verkar finnas ett behov av att sprida arbetsmiljökunskaperna bredare hos de anställda, och att man i vissa företag behöver bli noggrannare i sina introduktioner. Mot bakgrund av detta kommer vi nu att:

1. se till att alla våra medlemmar åter får information om möjligheten att erbjuda utbildning i  arbetsmiljöfrågor till fler personer på plats ute i företagen, samt 

2. skynda på arbetet med den stödjande arbetsmiljö-app med fokus på just introduktioner som är under utveckling.

6. Statistik för en modern arbetsmarknad
Slutligen är det vår uppfattning att det idag saknas arbetsmiljö- och arbetsskadestatistik för den moderna arbetsmarknaden. Detta är besvärande. Allt fler människor arbetar idag på en annan plats än sin arbetsgivare; konsulter, entreprenadanställda och underleverantörer är bara några exempel. För denna stora och växande grupp saknas användbar statistik.

Efter en längre tids försök till dialog med Arbetsmiljöverket gör vi nu bedömningen att det är dags att driva denna fråga politiskt; myndigheten behöver ett politiskt fastställt uppdrag och anslag att omstrukturera statistiken, och upprätta former som fungerar för dagens arbetsmarknad. Denna behöver utöver arbetsgivare ta hänsyn till den arbetsplats och bransch där arbetet sker.

Stockholm 2013-11-12

Henrik Bäckström
Förbundsdirektör

www.bemanningsforetagen.se

sanningen om bemanning