Ännu fler anmälningar mot Google – riskerar nya rekordböter

Som ni kanske minns dömdes Google under förra året att betala dåvarande rekordböter på 2,4 miljarder euro för att ha brutit mot EU:s konkurrenslagstiftning. Detta var redan då bara en av flera avslutade eller pågående fejder mellan Google och olika EU-instanser. I somras slogs också det tidigare rekordbeloppet med råge efter att EU slagit fast att Google missbrukat sin dominerande ställning på mobilmarknaden, och således skickade över en nätt böteslapp på 4,3 miljarder euro till Mountain View-lägret.

I grund och botten handlade det fallet om att EU ansåg att Google skaffade sig stora konkurrensfördelar på marknaden genom att tvinga leverantörer som ville använda Androids app-butik Google Play, att även förinstallera flera andra av Googles Android-appar. Förutom böterna dömdes Google att inom 90 dagar sluta tvinga leverantörer att förinstallera dessa appar. Och nu bränns det ytterligare under sökjättens fötter när man angrips och anklagas från flera fronter samtidigt. Vi kikar närmare på några av striderna och vad de kan innebära för Googles tjänster och erbjudanden i framtiden.

Ännu fler brott mot konkurrenslagstiftning?

Till att börja med kommer EU inom kort avsluta den tredje (och för nu sista) granskningen av hur Google använder sin annonstjänst Adsense för att favorisera sina egna tjänster. Google anklagas för att hindra tredjepartsföretag från att använda Adsense till att visa sökannonser från konkurrenter till Googles egna tjänster (och betalande partners). Om EU även i det här fallet bedömer att Google brutit mot konkurrenslagstiftningen, lär det återigen handla om bötesbelopp på den höga nivå vi sett under de senaste åren.

Men orosmolnen skingras inte där. För någon vecka sedan publicerade 14 prisjämförelsesajter, däribland Prisjakt och Pricerunner, ett öppet brev till EU-kommissionären Margerethe Vestager, där man anklagar Google för att visa sökresultat från ”påhittade” prisjämförelsesajter – som enligt brevet dessutom är startade av mediebyråer, på direkt uppmaning av Google. Detta är, enligt de 14 prisjämförelsesajterna som står bakom brevet, både skadligt för konkurrensen och negativt för konsumenterna. Man menar också att Google nu försöker runda de tidigare EU-domarna mot Google Shopping-tjänsten genom att ha infört ett rabattsystem och uppmuntrat mediebyråer att skapa jämförelsesajter, som i sin tur köper annonser hos Google.

– Alla dessa tjänster har startats under de senaste månaderna av det enkla skälet att mediaförmedlarna då får rabatter för att annonsera på Google. På detta sätt försöker Google manipulera marknaden. I slutändan är det också konsumenterna som får betala högre priser. Googles tjänst listar inte ens det lägsta priset för konsumenten högst upp, säger Pricerunners vd Nicklas Storåkers, i ett uttalande till nyhetssajten Breakit.

Aktörerna bakom brevet hoppas nu att EU så fort som möjligt gör bedömningen att Google fortsätter utnyttja sin marknadsdominerande ställning inom sök – och att EU därefter utfärdar både nya böter och krav på ändringar. Google nekar till att man skulle ha agerat på det sätt som beskrivs i brevet.

GDPR kan sätta fler käppar i hjulet

Sedan införandet av GDPR i mitten av maj har flera nya anmälningar med stöd av den nya dataskyddslagen lämnats in till EU-ländernas respektive tillsynsmyndigheter. Bland inledde svenska Datainspektionen i juni en ny granskning av hur Googles söktjänster möjliggjorde ”rätten att bli glömd” som en är viktig punkt i GDPR. Detta har debatterats under en längre tid, men i skenet av GDPR hoppas Datainspektionen (och andra europeiska motsvarigheter) att få klarhet i vad som gäller för Googles hantering av dessa ärenden.

Om sökresultat som skulle ha tagits bort fortfarande finns kvar, kan det enligt Datainspektionen handla om ”pågående kränkningar av de berörda individernas integritet”, och därmed kan Google hotas av böter i enlighet med GDPR – vilket kan uppgå till fyra procent av bolagets globala årsomsättning. Datainspektionen vill också att högre instans inom EU avgör den principiellt viktiga frågan om sökträffar inte bara ska tas bort vid sökningar som görs i Sverige, utan även globalt, samt hur långt ”rätten att bli glömd” ska sträcka sig.

Lagrar personuppgifter utan tydligt samtycke

En av de hetaste aspekterna där GDPR och Googles förfaranden frontalkrockar är förstås insamlingen och användandet av användardata. Google affärsmodell bygger som vi vet till stor del på att just samla in uppgifter om sina användare för att kunna rikta annonser från tredje part till dem (även om Google alltid hänvisar till att insamlingen görs för att förbättra tjänsterna). I GDPR stipuleras att det ska vara starkt motiverat att samla in och lagra personuppgifter – det får med andra ord inte göras ”för att de kan vara bra att ha någon gång”. Att som Google samla in persondata och använda dessa för att andra aktörer ska kunna sälja annonser är därför i helt i strid med GDPR.

Nu har sju europeiska konsumentorganisationer (i Sverige, Norge, Nederländerna, Polen, Tjeckien, Grekland och Slovenien anmält Google för att ha försvårat för användare att välja bort spårningstjänster. Framför allt pekar man på hur inbyggda funktioner i Android samlar in såväl platshistorik och aktivitet i webbläsare och appar – och att Google brister i att informera sina kunder om detta, vilket enligt konsumentorganisationernas anmälan bryter mot GDPR.

”Sveriges Konsumenter menar att Google bryter mot GDPR eftersom användares samtycke under ovannämnda omständigheter inte kan betraktas som informerat och fritt. Google kan inte heller åberopa ”legitimt intresse” med tanke på den betydande och påträngande inverkan som spårningen har på individens fri- och rättigheter”, skriver Sveriges Konsumenter, och fortsätter:

”Google döljer den faktiska insamlingen och användningen av platsdata från konsumenter, men använder den för en lång rad användningsområden inklusive riktad marknadsföring. Följderna blir en övervakning som kan avslöja vanor, hälsotillstånd, religionstillhörighet och politisk uppfattning”.

Konsumentsammanslutningen BEUC (European Consumer Organisation) som står bakom de sju ländernas anmälningar menar att Google dessutom använder olika tveksamma metoder för att få användare att aktivera inställningarna för platshistorik och webb- och appaktivitet, funktioner som är integrerade i alla Google-användarkonton. Dessutom fortsätter Google att samla in vissa personliga data även om användaren slagit av alla sådana inställningar, något Google menar görs för att ”förbättra Google-upplevelsen”.

”Dessa tvivelaktiga metoder gör att konsumenterna svävar i ovisshet kring användningen av deras personuppgifter. Dessa metoder är inte förenliga med GDPR, eftersom Google saknar en giltig legal grund för att behandla de aktuella uppgifterna. I synnerhet visar rapporten att användarnas medgivande under dessa omständigheter inte är ett fritt val”, skriver BEUC.

Stäms även i USA

I augusti lämnades en liknande stämning in till San Franciscos federala domstol, där Google anklagas för att spåra användare oavsett vilka sekretessinställningar som gjorts i telefonen. I stämningsansökan framgår att Google olagligt spårar rörelserna för miljontals iPhone- och Android-användare även när de slagit på en sekretessinställning för att förhindra det – något som Google hävdat ska avslutas så snart användaren gjort den inställningen.

”Google har uppgett att du som användare kan stänga av spårningen av platshistorik när som helst, och att de platser du befinner dig på då inte längre lagras. Detta är helt enkelt inte sant”, står det i anmälan. Det specifika fallet som anmälan berör beskrevs först i Associated Press-artikel i början av augusti, och de tekniska aspekterna bekräftades också av datavetenskapliga forskare vid Princeton University.

Google, som dröjde med sitt svar, medgav sedan att en avstängning av platshistorik inte nödvändigtvis påverkar andra platstjänster i telefonen och att platsdata därför fortfarande kan sparas av till exempel sök- och kartappar. Detta framgår nu även i hjälpavsnittet på Googles webbplats. Den legala processen i USA är i skrivande stund inte klar.

Vi fortsätter givetvis att följa vad som händer kring de här frågorna, och hoppas oavsett utgång att det i slutändan ändå leder till ett mer öppet och jämlikt internet med samma spelregler för både små och stora aktörer.