Nyhet -

Gott nytt år(tionde) – nu omfamnar vi en innovativ framtid!

Ett år, och ett årtionde, är till ända och nu tar vi sats mot ett om möjligt ännu mer spännande decennium, fyllt av nyttiga innovationer och teknik som bidrar till en positiv utveckling i världen på alla plan. För det är ett minst sagt händelserikt 10-tal vi lämnar bakom oss.

Det skulle förstås ta lite för mycket av både vår och er tid att gå exakt igenom allt som hände inom IT och teknik under det senaste decenniet – men det är ändå alltid nyttigt med en liten tillbakablick för att få perspektiv på hur snabbt vi tagit oss dit vi är idag. För det är ju så att en hel del av den teknik och de nätbaserade tjänster vi idag tar för givna, faktiskt föddes under 2010-talet.

Till exempel inleddes årtiondet med att Apple släppte sin första Ipad i mitten av 2010 – och därmed gjorde det vi allmänt kallar surfplattor sin entré på marknaden. Samma år lanserades molnplattformen OpenStack, som vår egen publika molnlösning Binero.Cloud är baserad på. Molnet som helhet fylldes också med oändligt mycket mer än fluff, och började under 2010-talet successivt uppfylla alla löften som länge mest hade låtit som välsmort säljsnack – men idag kan ingen organisation undgå att förhålla sig till alla de möjligheter som molnet erbjuder.

I takt med att molntjänster och – inte minst – streamingtjänster växte explosionsartat krävdes det också allt fler och kraftfullare datacenter för att leverera allting. I början av årtiondet beräknade rapporten State of the Data Center 2011 att det fanns drygt 510 000 datacenter i världen. I dag beräknas det finnas närmare 9 miljoner datacenter, och ytan de breder ut sig över motsvarar tiotusentals fotbollsplaner. Den globala datatrafiken som passerar genom världens datacenter har förstås också mångdubblats flera gånger om under 2010-talet – liksom den enorma mängd energi som krävs för att driva dem.

AI har vi förstås bara sett toppen på isberget av hittills – det är utan tvekan det stora, stora området som det kommer att hända häpnadsväckande saker inom under de kommande tio åren. Men redan under 2010-talet gick utvecklingen snabbt, med allt fler chatbots och (mer eller mindre) intelligenta system som på egen hand ”lärde” sig och förbättrades. Att ”träna en AI” blev ett begrepp som folk började slänga sig med.

Ett innovativt årtionde

En annan omvälvande förändring i början av årtiondet var förstås övergången till 4G-nätet, som på alla sätt förändrade förutsättningarna och möjligheterna för våra mobila enheter. 2011 var också året då vi kunde börja legitimera oss med Mobilt BankID, 2014 användes det av hälften av svenskarna med smartphone och fem år senare, 2019, var den siffran uppe i 94 procent.

Under 2010-talet fick vi också uppkopplade klockor, röststyrda assistenter i hemmen, appar för att beställa allt från hämtmat till taxiresor eller träffa läkare över videochat, en uppsjö kryptovalutor och VR-glasögon. Laptopmarknaden förändrades också genom att lanseringen av Chromebooks – och 2016 såldes det för första gången fler Chromebooks än Macbooks. Vi började också skönja början på vad det så kallade ”Sakernas Internet” kommer att innebära i framtiden, med hundratals miljarder uppkopplade enheter och sensorer där mycket kommer att benämnas som ”smart”, alltifrån smarta hem till smarta bilar och smarta städer.

En annan mycket viktig utveckling för många företags IT-avdelningar – som många förmodligen inte tänker på – var när Ubuntu lanserade sin första serverplattform 2011, vilket förändrade arbetet med Linux-servrar i grunden. Linux-servern var inte längre en utmaning att arbeta med och installera – Ubuntu Server gjorde att ”alla” IT-administratörer, (nästan) oavsett erfarenhet eller kompetens, kunde rulla ut en kraftfull LAMP-server (en sammanslagning av Linux, Apache, MySQL och PHP, som utgör världens mest populära applikationsstack för webbaserade program) på några minuter. Tack vare lanseringen av Ubuntu Server har tekniken kunnat utvecklas med otroliga hastighet.

Vi fick också en helt ny syn på personlig integritet på nätet – inte minst när Edward Snowdens NSA-avslöjande briserade och när det, något år senare, uppdagades hur Cambridge Analytica utnyttjat Facebooks system för riktade politiska annonser. Och detta fick både många politiska efterspel och en allt mer utbredd skepsis mot hur IT-jättar och sociala medier samlar in och säljer vidare sina användares data.

Mot slutet av 2010-talet blev också EU allt strängare mot de globala IT-jättarna. Dels genom införandet av GDPR för att värna om den personliga integriteten för unionens medborgare, och dels genom att vid flera tillfällen utfärda massiva böter mot aktörer som till exempel missbrukade sin monopolställning eller samlade in användardata på felaktiga sätt.

Framtida revolutioner redan här?

Tittar vi lite utanför det renodlade IT-skrået så fick vi se innovationer som mycket väl kan komma att betraktas som regelrätta revolutioner i framtiden. Till exempel bjöds vi bland annat på ”riktiga” elbilar och teknik för självkörande bilar, 3D-skrivare, CRISPR (eller gensaxen), LED-lampor för hemmabruk, raketer som kan landa och återanvändas, kraftfulla solceller och batterier, drönare, hologram av döda kändisar, kött odlat i laboratorium och inte minst selfiepinnen!

Som ni märker skulle vi kunna hålla på med det här länge, länge – men nu är det som sagt dags att sparka igång det nya årtiondet och blicka framåt. Så vad kan då 20-talet komma att bjuda på? Förhoppningsvis många nya innovationer som faktiskt hjälper världen framåt. Låt oss åtminstone hoppas på att det här 20-talet kommer i närheten av det förra, extremt innovativa 20-talet – även om det i ärlighetens namn kan bli svårt. ”Vadå, vad menar ni?” kanske ni undrar.

Nåväl, vad sägs om att vi under 1920-talet fick den första kommersiella radiosändningen, televisionen, det första automatiska armbandsuret, penicillinet, trafikljuset, vattenskidor, audiometern, bulldozern, flyghöjdmätaren, snabbkameran, plåstret, lögndetektorn, tvättmaskinen, det första moderna högtalarsystemet, rakapparaten, jukeboxen, solglasögonen och brödrosten – för att bara nämna några av alla viktiga innovationer som spreds över världen under 1920-talet. Så vi har lite att leva upp till, minst sagt.

Året med Binero – en rivstart in i framtiden

Vi på Binero har haft ett händelserikt och mycket utvecklande år. Till exempel slog vi officiellt upp portarna till vårt helt nya datacenter i Vallentuna, norr om Stockholm. Förutom ett självklart fokus på prestanda och säkerhet, så lyckades vi också bygga ett av världens absolut grönaste datacenter. Det är vi oerhört stolta över – och vi kommer att fortsätta verka för en mer hållbar IT-industri på alla sätt vi kan.

Binero.Cloud som vi nämnde ovan är också igång och rullar och ni som använder vår publika molnlösning blir bara fler och fler. Under året jämförde vi vår prestanda och prisbild mot två av de amerikanska jättarna på molnmarknaden – och resultatet var minst sagt tillfredsställande. För oss, vill säga. Läs mer om jämförelsen här.

Under 2019 renodlade vi också vårt erbjudande genom att avyttra vår webbhostingverksamhet, vilket betyder att vi nu kommer att kunna lägga full kraft på att leverera högpresterande, säkra och hållbara IT-tjänster för företagsmarknaden.

En annan viktig fråga för IT-industrin, när vi nu tar vi klivet in ett nytt årtionde, är förstås klimatfrågan – som med stor säkerhet kommer att överskugga det mesta under 2020-talet. Ingen är exkluderad från att arbeta för att mildra hotet som vi står inför, såväl privatpersoner som företag måste dra sina strån till stacken. Och IT-industrin – som är extremt energikrävande – behöver i likhet med många andra stora sektorer dra några strån extra.

Därför har stora satsningar på klimatsmart och miljövänlig IT-leverans fått genomsyra allt vi gjort de senaste åren. Eftersom vi verkar i en så pass energikrävande bransch ser vi det som en självklarhet – och skyldighet – att fokusera stenhårt på klimatarbetet. Vi arbetar därför med klimat- och miljöfrågor på flera olika nivåer.

I vårt helt nya och supergröna datacenter norr om Stockholm använder vi till exempel enbart certifierat förnybar svensk vattenkraft, och dessutom återför vi all överskottsenergi till fjärrvärmenätet i närområdet. Vi stöttar också flera olika miljöprojekt och initiativ – något vi kommer att satsa ännu mer på i framtiden.

Binero Group satsar på Grön IT

Målet: en klimatpositiv IT-leverantör!

Som en julklapp och ett första litet spadtag för ett grönare årtionde, har vi bestämt oss för att bli en klimatpositiv helhetsleverantör av professionella IT-tjänster. För även om vår energi är förnybar och vi återför all spillvärme, så använder vi trots allt en hel del utrustning och annat som medför ett visst klimatavtryck – något annat är oundvikligt om du driver datacenter och levererar högpresterande IT-lösningar.

Som ett första steg i den målsättningen har vi nu säkerställt att vår molntjänst Binero.Cloud nu är helt klimatpositiv. Vi har noga räknat ut hur stort klimatavtryck våra servrar och vår nätverksutrustning står för, och därefter köpt tillräckligt med plantering av träd via VI-skogen för att vi ska kunna kalla Binero.Cloud för en klimatpositiv molnlösning under de kommande fyra åren (för den goda sakens skull har vi så klart också avrundat vårt totala avtryck en bit uppåt).

Alla våra kunder hjälper med andra ord till med att fylla på energi i fjärrvärmenätet – och om du använder vår molntjänst planterar vi skog för att kompensera för det totala klimatavtryck som molnleveransen står för. En vinst för alla, helt enkelt! Och som sagt, det här är bara början i vår målsättning att bli helt klimatpositiva.

Slutligen vill vi tacka dig för att du gett oss ditt förtroende under året – oavsett om vi levererar IT-tjänster till dig eller om du bara prenumererar på vårt nyhetsbrev eller läser våra nyhetsartiklar. Välkommen till 20-talet! Låt oss alla sträva efter att göra det bästa av det – för oss själva, och inte minst för resten av världen!

Läs även:
Så var Miljöstrategidagarna 2019
Molnet en miljöbov – men behöver inte vara det
Därför satsar Binero Group fullt ut på hållbar IT
Framtiden för datacenter är grön
Greenpeace slår larm om kinesiska datacenter 

Relaterade länkar

Ämnen

  • Data, Telekom, IT