Antibiotikaresistens – ett hot mot folkhälsan

1928 upptäckte Fleming penicillinet och 1941 började det användas på människor. Penicillinet räknas ofta som en av de viktigaste uppfinningarna som har räddat oräkneliga antal liv och besparat mycket lidande. 2014, knappt hundra år efter antibiotikans upptäckt, publicerar WHO en global rapport över antibiotikaresistens där hotet mot människors liv och hälsa beskrivs som mycket stort. Det krävs arbete på olika nivåer – lokalt, nationellt och internationellt – för att långsiktigt förhindra antibiotikaresistens.

I Sverige har vi en förhållandevis låg antibiotikaförbrukning och ett gynnsamt resistensläge ur ett internationellt perspektiv. Sverige har jobbat både långsiktigt och strukturerat mot antibiotikaresistens på alla nivåer och mellan olika discipliner. Under 2013 minskade antibiotikaförsäljningen med 8%. Trots effektivare användning av antibiotika ökade spridningen av resistenta bakterier samma år. Fortsatta åtgärder krävs för att få bukt med problemet och utvecklingen går åt fel håll i ett område som bör belysas.

Förskrivningen av topikal antibiotika som används bland annat mot svinkoppor (Impetigo) har ökat med över 50% på bara fem år.¹ I behandlingen av svinkoppor har vi redan ersatt en antibiotikakräm med en annan på grund av resistensutveckling. Frågan är om vi överhuvudtaget behöver använda antibiotika när det finns ett alternativ med likvärdig effekt?² 

Överväg ditt val en extra gång. Mindre antibiotika räddar liv.

Källor:

1.Socialstyrelsen. Jämförelse år 2008-2013

2.Christensen OB et Anehus S.Hydrogen peroxide cream: An alternative to topical antibiotics in the treatment of impetigo contagiose. Acta Derm Venereol 1994; 74:460-462