Skip to main content

Oroande utveckling för fåglarna i Sveriges skogar

Pressmeddelande   •   Jan 08, 2020 13:05 CET

Lavskrika. Foto: Hans Falklind/N

Det finns anledning till oro när det gäller den svenska skogens fåglar. Den positiva utveckling som följde på skogspolitikens omläggning för drygt 20 år sedan ser nu ut att ha stannat av. Det framgår av ”Sveriges fåglar 2019”, en årlig statusuppdatering av läget för alla de arter som häckar i Sverige och som publiceras av BirdLife Sverige.

I samarbete med Svensk Fågeltaxering vid Lunds universitet och ArtDatabanken redovisas läget för de närmare 260 fågelarter eller underarter som häckar i Sverige. Merparten av dessa (närmare 190) följs med hjälp av årliga inventeringar inom ramen för den svenska miljöövervakningen. För de återstående ca 70 utgörs underlaget av specialinventeringar, speciella bevarandeprogram eller rapportering till Artportalen.

Årets upplaga av Sveriges fåglar har skogen som särskilt fokus. Skogsbruket och dess påverkan på den biologiska mångfalden har debatterats intensivt under året, och denna rapport kan sägas lägga ytterligare bränsle på brasan. Det finns nämligen mycket som pekar mot att en tidigare positiv utveckling i de svenska skogarna är på väg att vändas i det motsatta.

Under 1990-talet förändrades skogspolitiken så till vida att miljömålet jämställdes med produktionsmålet. Det fick i sin tur till följd att det togs betydligt större naturvårdshänsyn i samband med avverkningar. Enligt Svensk Fågeltaxerings inventeringar ökade beståndet av skogsanknutna fåglar med fler än 6 miljoner par under perioden 1998–2008. Men därefter har utvecklingen planat av eller vänts i en minskning. Nu är det fler skogsfåglar som minskar än som ökar i antal. Under perioden 2008–2018 minskade 41 arter medan 34 fortsatte att öka.

I rapporten konstateras att ”Fåglarna är en viktig barometer när det gäller trycket på våra skogsresurser och det finns en hel del som tyder på att utvecklingen inte gått åt rätt håll för den biologiska mångfalden under senare tid”.

Rapporten poängterar också värdet av att inventeringen av nyckelbiotoper återupptas och utökas med större områden i form av nyckellandskap. Ett arbete i den riktningen skulle också vara ett sätt för Sverige att uppfylla både nationellt uppställda miljömål, t.ex. kvalitetsmålen Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv, samt internationella överenskommelser om skydd av skog och biologisk mångfald. Skogsbranschen kan inte längre hävda att allt är frid och fröjd bara genom det faktum att skog tillåts växa upp på en större andel av landets yta jämfört med på 90-talet – nu är det upp till bevis om man kan bedriva ett hänsynsfullt skogsbruk som gynnar biologisk mångfald!

Kontaktperson: Anders Wirdheim,
anders.wirdheim@birdlife.se
070-513 75 76

BirdLife Sverige är den nationella svenska fågelföreningen. Föreningen bildades 1945 när fågelsektionen inom Naturskyddsföreningen knoppades av och blev Sveriges Ornitologiska Förening. I dagligt tal kallar vi oss numera BirdLife Sverige för att markera att vi är den svenska partnern del av det globala partnerskapet BirdLife International. 

Det finns 25 regionala föreningar kopplade till BirdLife Sverige som bedriver fågelskydd och forskning på regional nivå.

Som medlem i föreningen stöttar du BirdLifes verksamhet som vilar på "tre ben", fågelskydd, fågelforskning och fågelintresse.

Bifogade filer

PDF-dokument

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.