Gå direkt till innehåll
Årets bubblare, grönsiska. Foto: Anders Wirdheim
Årets bubblare, grönsiska. Foto: Anders Wirdheim

Pressmeddelande -

Talgoxen ohotad etta och grönsiskan är årets ”bubblare” i Vinterfåglar Inpå Knuten

När uppskattningsvis en tredjedel av rapporterna i årets stora fågelräkning kommit in, kan vi konstatera att talgoxen sitter i orubbat bo. För 15:e året i rad genomför BirdLife Sverige med hjälp av svenska folket en stor fågelräkning. Och precis som tidigare år är talgoxen den talrikaste fågeln vid landets fågelmatningar. Liksom tidigare står också kampen om andraplatsen mellan blåmes och pilfink. Förra året kom pilfinken tvåa, men just nu återfinns blåmesen på den platsen.

Bakom denna topptrio hittar vi det vi kan kalla för årets ”bubblare”. Det är den lilla grönsiskan som i år förekommer i betydligt större antal än normalt. Den brukar återfinnas långt ner på listan men är så här långt klar fyra. Anledningen till att det är så många grönsiskor kan vara att deras normala vinterföda, alfrö, har spridits för vinden när den milda vintern fått alkottarna att öppna sig. Precis som många andra träd och buskar hade alen god frösättning hösten 2019. Det fick många grönsiskor att stanna i Sverige i stället för att flyga ner till Centraleuropa i höstas. Men förutom alfrö äter grönsiskorna gärna både solrosfrö och jordnötter, och nu flockas de alltså runt våra fågelmatningar. De kommer ofta i större flockar – det är nästan så att man kan tala om svärmar.

Lite längre ner på listan, i skrivande stund på sjunde plats, hittar vi en annan ”bubblare”. Det är sidensvansen som är talrikare i vinter än vad den brukar vara. Även i dess fall är det den rika frösättningen hösten 2019 som ligger bakom, men det handlar då i första hand om rönnbär och oxelbär. Vid fågelmatningar äter sidensvansarna gärna äpplen och annan frukt.

Med en tredjedel av rapporterna registrerade kan vi också konstatera att det på många håll i den södra tredjedelen av landet varit ganska ont om fåglar på matningarna. Anledningen till det är den milda vintern och mängderna med frön och bär ute i naturen. Fåglarna har helt enkelt inte behövt söka sig in till våra fröautomater och fågelbord.

På måndag kväll räknar vi med att kunna sända ut regionala sammanställningar.

Fria bilder (bl.a. på grönsiska och sidensvans) finns att hämta på:

https://birdlife.se/fagelintresse/vinterfaglar-inpa-knuten/fria-bilder-for-vik/

Det är också lätt att följa rapporteringen, såväl i landet i stort som på läns- eller kommunnivå. Statistiken hittas här: https://vinterfaglar.se/stats

Anders Wirdheim

BirdLife Sverige

Ämnen

Kategorier


BirdLife Sverige är den nationella svenska fågelföreningen. Föreningen bildades 1945 när fågelsektionen inom Naturskyddsföreningen knoppades av och blev Sveriges Ornitologiska Förening. I dagligt tal kallar vi oss numera BirdLife Sverige för att markera att vi är den svenska partnern del av det globala partnerskapet BirdLife International. 

Det finns 25 regionala föreningar kopplade till BirdLife Sverige som bedriver fågelskydd och forskning på regional nivå.

Som medlem i föreningen stöttar du BirdLifes verksamhet som vilar på "tre ben", fågelskydd, fågelforskning och fågelintresse.

Kontakter

Stina Rigbäck

Stina Rigbäck

Presskontakt Föreningschef PR, Organisation +46 708 554757
Niklas Aronsson

Niklas Aronsson

Presskontakt Pressansvarig Fågelskydd, fågelexpertis +46 739 156 099

Relaterat innehåll

En ljus framtid för fåglar och människor

Sveriges Ornitologiska Förening är den nationella svenska fågelföreningen. Föreningen bildades 1945 när fågelsektionen inom Naturskyddsföreningen knoppades av och blev Sveriges Ornitologiska Förening. I dagligt tal kallar vi oss numera BirdLife Sverige för att markera att vi är den svenska partnern del av det globala partnerskapet BirdLife International. Samtidigt använder vi det traditionella namnet Sveriges Ornitologiska Förening i mer officiella sammanhang.

BirdLife Sverige
Stenhusa Gård, Lilla Brunneby 106
38662 Mörbylånga
Sverige