​Så ska vårdcentralerna stärkas – primärvårdsstrategins genomförandeplan beslutas

Egen husläkare för dem som vill välja, sammanslagning med andra vårdval, mer forskning och mindre detaljstyrning: Det är några av åtgärderna som ska genomföras de närmaste åren för att stärka vårdcentralerna och förverkliga Region Stockholms primärvårdsstrategi.

- På vårdcentralen ska man kunna få hjälp med de flesta av sina vårdbehov, av den husläkare man själv har fått välja, och teamet av kompetenser – sjuksköterska, psykolog, dietist med flera. Husläkaren ska också fungera som ett nav i vårdsystemet när man behöver mer specialiserad vård. Det är min vision för stockholmarnas primärvård. Nu konkretiserar vi vår primärvårdsstrategi med konkreta åtgärder och årtal och ett av de viktigaste målen är att alla ska kunna välja en namngiven läkare före årsskiftet 2021/2022. Vi fortsätter också att prioritera resurserna till primärvården – men vi förväntar oss också att regering och riksdag levererar en rejäl nationell primärvårdsreform med både resurser och lagstiftning, säger hälso- och sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink (L).

- Nu tar vi nästa steg för att primärvården ännu tydligare ska bli navet i Region Stockholms sjukvårdssystem. Vi kommer alltid att värna valfriheten som är en grundsten för god vård, rätten för patienter att välja sin husläkare och mottagning men även en namngiven fast läkarkontakt. Det är tack vare valfrihet och en mångfald av vårdgivare inom sjukvården som vi har kunnat uppnå bland landets bästa tillgänglighet inom de flesta vårdområdena. Det är något vi är stolta över och vill utveckla vidare, säger Tobias Nässén, (M) vård- och valfrihetsregionråd.

- Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet för primärvården blir tydligare i den nya strategin. Det handlar om flera olika saker som alla syftar till att förebygga ohälsa, från att läkare kan sätta ett listningstak så de har möjlighet att ha bättre koll på sina patienter till att arbetet med levnadsvanor och egenvård tydliggörs. Lyckade satsningar såsom det utökade hembesöksprogrammet där nyblivna föräldrar i utsatta områden får extra stöd kommer fortsätta utvecklas, säger Christine Lorne (C), ordförande i folkhälsoberedningen och gruppledare i hälso- och sjukvårdsnämnden.

- Primärvården behöver utvecklas för att kunna möta medborgarnas behov under hela livet. Ett viktigt steg i det arbetet är att alla som vill ska kunna lista sig på en namngiven läkare. Detta innebär en stor trygghet för patienten, inte minst för multisjuka äldre med ett stort vårdbehov och ibland många vårdkontakter. Sedan är kompetensförsörjningsfrågan central för att kunna erbjuda en primärvård med god tillgänglighet. Det är avgörande, särskilt inom vården där det behöver vara rätt person med rätt kompetens på rätt plats. Därför vill vi utöka antalet utbildningsplatser inom relevanta professioner. I praktiken innebär det att vi ökar antalet specialiseringstjänstgöringar (ST) inom allmänmedicin, allmäntjänstgörings (AT)-platser. Mellan 2020-2025 kommer vi öka antal ST-platser i allmänmedicin med 2 % per år, säger vårdutvecklingsrådet Ella Bohlin (KD).

- Det här kommer att förändra vården för psykisk ohälsa. Det är ett stort framsteg i arbetet med att värdera den psykiska hälsan lika högt som den fysiska. Vårt mål är att det ska vara lika lätt att få hjälp när du har ångest som när du har halsfluss, säger Susanne Nordling (MP), ordförande i psykiatriberedningen.

SÅ SKA PRIMÄRVÅRDEN STÄRKAS – ÅTGÄRDER FÖR ATT GENOMFÖRA PRIMÄRVÅRDSSTRATEGIN

Genomförandeplanen beslutas på hälso- och sjukvårdsnämnden 28 januari. Primärvårdsstrategin innehåller 5 inriktningar; var och en har i förslaget till genomförandeplan nu kopplats till totalt 22 tidssatta åtgärder. Däribland märks (årtal vid utgången av vilket då åtgärden ska vara avslutad inom parentes):

• Erbjud alla som vill att bli listade på namngiven läkare (2021)
• Uppfyll regionens vårdgaranti, rapportering till nationella väntetiddatabasen (2022)
• Stärk tillgänglighet, kontinuitet och service genom digitalisering och utökade öppettider (2022)
• Öka resurser och kompetens för verksamhetsnära forskning (2022)
• Säkerställ att primärvården tar sitt samordnande ansvar vid utskrivning från slutenvård (2022)
• Förbättrad arbetsmiljö med minskat behov av sjukskrivningar och färre arbetsskador för primärvårdens personal (2022)
• Bredda vårdcentralernas uppdrag – sammanslagning med närliggande vårdval, förenkla för underleverantörer (2023)
• Minskad detaljstyrning. Skifta uppdrag, ersättningsmodell och uppföljning mot resultat och kvalitet (2023)
• Utveckla nya metoder för konsultationer mellan vårdcentraler och andra vårdgivare (2023)
• Säkerställ länstäckande nät av vårdcentraler, med helhetsansvar för somatisk vård och lätt till måttlig psykisk ohälsa (2024)
  • Redan 2021 ska första linjens psykiatri finns på alla vårdcentraler
• Ge vårdcentralerna ansvar för att koordinera samverkan mellan vård- och omsorgsgivare inom kommuner/stadsdel i närområdet (2024)
• Ökat antal utbildningsplatser inom relevanta professioner, geografiskt fördelade efter behov (2024)

PRIMÄRVÅRDENS PENGAR

På tre år 2016-2019 har resurserna från Region Stockholm till husläkarverksamheterna (vårdcentralerna) ökat med 16,5 procent, från knappt 5 till knappt 5,8 miljarder kronor, på årsbasis (prognos för 2019). Ökningstakten har varit 4,6% år 2017, 5,9 % år 2018 och 5,1 % (prognos) år 2019.

2020 höjs ersättningen enligt budgetbeslut med 1,5 % eller 90 miljoner kronor. Hur stor den slutliga resursökningen blir beror på antalet patienter och patientbesök då vårdcentralerna får fast ersättning för varje listad patient och rörlig ersättning för varje besök. Ersättningarna är kopplade till individens vårdbehov. Varje ny patient innebär alltså automatiskt motsvarande ökade resurser.