Fler blodgivare gav blod i Stockholm 2012

Antalet blodgivare i Stockholms län ökade under 2012. De aktiva blodgivarna var 900 fler än året innan. I genomsnitt gav de blod 1,8 gånger jämfört med 1,9 gånger föregående år. Detta gav en minskning med 3,3 procent av totala antalet blodgivningar visar ny statistik från Blodcentralen i Stockholm.

– Vi konstaterar att antalet blodgivningar minskade något under förra året. Samtidigt är det glädjande att givarna blev fler. Eftersom Stockholm växer så det knakar behöver vi fortfarande utöka blodgivarkåren med 20 000 fler, säger Lottie Furugård, kommunikationsansvarig för Blodcentralen i Stockholms län.

Blodcentralens statistik visar att antalet tappade blodpåsar minskade under 2012, från 87 145 till 84 287. Samtidigt var det fler givare som bidrog under förra året än året innan, 46 344 jämfört med 45 438. 2012 nyregistrerade sig 12 985 personer, 1 089 färre än 2011 då 14 074 personer registrerade sig som blodgivare.

– Bara 3 procent av Stockholmarna är blodgivare, men de flesta räknar nog med att få blod om det skulle behövas. Blod kan inte tillverkas på konstgjord väg utan bara ges från människa till människa, säger Lottie Furugård.

Bilaga 1: Statistik över blodgivningen i Stockholms län (se relaterat diagram)
Bilaga 2: Så blir du blodgivare
Bilaga 3: Fakta om blod

Lottie Furugård, kommunikationsansvarig för Blodcentralen i Stockholm:
070–484 01 40, lottie.furugard@karolinska.se

Se Stockholms blodlager och öppettiderna på din Blodcentral här: www.geblod.nu/stockholm

Kom när det passar dig. Gå in på närmaste blodcentral eller blodbuss. För
öppettider, se www.geblod.nu eller ring 08-58 58 11 11 dygnet runt.

Fyll i hälsodeklaration. Under första besöket på Blodcentralen får du information om blodgivning och en hälsodeklaration ska besvaras. Ett blodprov tas också för att säkerställa att du passar som blodgivare.

Ge blod. Efter cirka fyra veckor kommer den första kallelsen för blodgivning.

Ge blod igen. Kvinnor kan ge blod tre gånger om året, män fyra gånger. Vid varje tillfälle ger du 4,5 deciliter. Det är ungefär en tiondel av blodet i din kropp.

Behovet av blod är större än tillgången. Därför kan du vara helt säker på att
varje droppe du ger kommer till livsviktig nytta.

Bilaga 3: Fakta om blod

En vuxen människa har mellan fyra och sex liter blod. Hur mycket blod du har beror på kroppsstorleken.

4,5 deciliter per gång
Vid varje blodgivning ger du 4,5 deciliter blod. Blodet delas upp i beståndsdelar så att den som ska ta emot blodet får just den del han eller hon behöver. Beståndsdelarna är röda blodkroppar, plasma och blodplättar.

Blodgrupper
De viktigaste blodgruppssystemen är ABO och Rh.

ABO–systemet delas in i:

A

B

AB

O

Det som förr kallades Rh–faktorn, numera D, finns hos cirka 85 procent av landets befolkning. Dessa kallas Rh–positiva (RhD+). Resten av befolkningen, som saknar denna faktor, kallas Rh–negativa (RhD–).

Fördelning av blodgrupper i Sverige:

A RhD+:  37 %
O RhD+:  32 %
B RhD+:   10 %
A RhD–:  7 %
O RhD–:  6 %
AB RhD+:  5 %
B RhD–:  2 %
AB RhD–:  1 %

Källa: www.geblod.nu