Stockholms blodlager behöver fyllas på inför sommaren

Sommaren är här och efter midsommar går många på semester, även blodgivare. Statistik från Blodcentralen visar att antalet blodgivare som ger blod under juli är 18 procent färre än under årets övriga månader. Under sommaren kan svåra olyckor och större operationer då få stor effekt på blodlagret.

– Sjukvården tar inte semester och därför är det viktigt att blodlagret fylls på inför sommaren. Vi vädjar till alla blodgivare som inte gett blod de senaste tre till fyra månaderna att besöka Blodcentralen innan de reser på semester, säger Karolina Blom Wiberg, kommunikationsansvarig för Blodcentralen i Stockholms län.

Blodcentralens statistik visar att antalet blodgivare som ger blod under juli är 18 procent färre än under andra månader. Under juli 2013 gav 5 845 personer blod i Stockholms läns landsting. Detta kan jämföras med de övriga månaderna under 2013, då i genomsnitt 7091 personer gav blod per månad.

Statistik från Transportstyrelsen visar att antalet personer som skadades svårt i trafikolyckor i Sverige ökade med 40 procent under juli månad 2013, från genomsnittsmånadens 226 personer till juli månads 317. Risken är med andra ord större än normalt att blodlagret sjunker.

– Det räcker med ett fåtal enskilda händelser, som en stor operation eller en olycka, för att blodlagret ska påverkas. Bara tre av hundra stockholmare är blodgivare men nästan alla räknar med att få blod när det behövs, säger Karolina Blom Wiberg, kommunikationsansvarig på Blodcentralen i Stockholms län.

Blod kan inte framställas på konstgjord väg. Det kan bara ges från människa till människa och är dessutom en färskvara som bara håller i sex veckor. I dag finns 47 000 blodgivare i Stockholm, men för att kunna möta de behov som finns inom vården behövs 20 000 till.

Det finns fem fasta blodcentraler samt fem blodbussar som besöker drygt 180 platser i länet. På www.geblod.nu finns blodbussarnas tidtabell som visar datum, tider och hållplatser. Här kan du även se behovet av blod inom olika blodgrupper i realtid.

Pressbilder finns på: http://www.mynewsdesk.com/se/blodcentralen

Bilaga 1: Fakta om blod
Bilaga 2: Så blir du blodgivare

För mer information, kontakta:

Karolina Blom Wiberg, kommunikationsansvarig Blodcentralen i Stockholm

Telefon: 070-484 01 40 E-post: karolina.blom-wiberg@karolinska.se

Bilaga 1: Fakta om blod

En vuxen människa har mellan fyra och sex liter blod. Hur mycket blod du har beror på kroppsstorleken.

4,5 deciliter per gång

Vid varje blodgivning ger du 4,5 deciliter blod. Blodet delas upp i beståndsdelar så att den som ska ta emot blodet får just den del han eller hon behöver. Beståndsdelarna är röda blodkroppar, plasma och blodplättar.

Blodgrupper

De viktigaste blodgruppssystemen är ABO och Rh.

ABO–systemet delas in i:

A

B

AB

O

Det som förr kallades Rh–faktorn, numera D, finns hos cirka 85 procent av landets befolkning. Dessa kallas Rh–positiva (RhD+). Resten av befolkningen, som saknar denna faktor, kallas Rh–negativa (RhD–).

Fördelning av blodgrupper i Sverige:

A RhD+:  37 %

O RhD+:  32 %

B RhD+:   10 %

A RhD–:  7 %

O RhD–:  6 %

AB RhD+:  5 %

B RhD–:  2 %

AB RhD–:  1 %

Källa: http://www.geblod.nu/

Se Stockholms blodlager och öppettiderna på din Blodcentral här: www.geblod.nu/stockholm

Bilaga 2: Så blir du blodgivare

Kom när det passar dig. Gå in på närmaste blodcentral eller blodbuss. För öppettider, se http://www.geblod.nu/ eller ring 08-58 58 11 11 dygnet runt.

Besvara en hälsodeklaration. Under första besöket på Blodcentralen får du information om blodgivning och en hälsodeklaration ska besvaras. Ett blodprov tas också för att säkerställa att du passar som blodgivare.

Ge blod. Efter cirka fyra veckor kommer den första kallelsen för blodgivning.

Ge blod igen. Kvinnor kan ge blod tre gånger om året, män fyra gånger. Vid varje tillfälle ger du 4,5 deciliter. Det är ungefär en tiondel av blodet i din kropp.

Behovet av blod är större än tillgången. Därför kan du vara säker på att varje droppe du ger kommer till livsviktig nytta.