Skip to main content

DRA I BROMSEN!

Nyhet   •   Jan 26, 2017 13:14 CET

Den 19 januari arrangerade Montel sin årliga elcertifikatkonferens på Gardemoen i Oslo med Morten Hegna som entusiastisk moderator. En intressant dag som fylldes med aktuella teman kring förnybar energi med ett särskilt fokus på elcertifikat. Eventet var som vanligt mycket välbesökt med över 180 personer från olika branscher. Bland deltagarna fanns bl.a. vind- och vattenkraftsproducenter, banker, konsultbolag, journalister, energibolag och myndighetsrepresentanter. Vi har sammanfattat konferensens engagerande föredrag från olika aktörer i branschen och aktuella nyheter - det övergripande budskapet var DRA I BROMSEN. 

Oavsett bransch är samstämmigheten stor; det är inte lönsamt att bygga till dessa priser, ändå fortsätter man göra det. Man ställer sig frågan varför inte investerare drar sig ur? 

  • ”Vi måste kanske dra ner på investeringstakten ett tag” - Roger Östberg på Energimyndigheten
  • ”Det är inte roligt – det är blodigt” - Peter Chudi på SKM
  • ”Några producenter kommer bli sittande med ”Svarte Petter” - Jan Strömbergsson på Skellefteå Kraft
  • ”Frys utbyggnaden tills avtalet Sve-Nor är klart” – Peter Chudi på SKM
  • ”Det är inte en rationell marknad” - Ståle Gjersvald VD Trønder Energi

Inget nytt på den politiska fronten

Att målet på 28,4 TWh kommer nås och överskridas rådde det inga tvivel om och konsensus verkade ligga på att man kommer hamna runt 3 TWh över, där Norge kommer stå för en stor del i slutspurten. Frågan är om detta på något sätt kommer att hanteras av politikerna i det slutliga regelverket för förlängningen av systemet. En volymbaserad gräns var inte på tapeten alls. Däremot diskuterades (av svenska aktörer men inte av norska…) om Norge kunde ta på sig en ambitionshöjning för att kompensera för detta. Inte så troligt är vår slutsats. Eller om Sverige skulle kunna öka sitt mål (Svensk Vindenergi önskan) – de 18 TWh var trots allt en kompromiss och det finns en stark vilja hos många politiker att göra mer. Per Sandrup och Leif Inge Husabo från NVE samt Roger Östberg från Energimyndigheten ville inte kommentera på dessa spekulationer utan sa bara att deras förslag ligger och att det nu är upp till politikerna. Finansieringen av de 18 TWh och övergången är inte klar menade de utan vi får se vad som blir det slutgiltiga beslutet. De poängterade dock att det är viktigt med en fortsatt gemensam marknad då norska aktörer i praktiken är med till 2035. Man följer, men har inte gjort någon bedömning kring, hur stor överutbyggnaden till 2020 kan bli och det är främst en finansieringsfråga hur det hanteras kommenterade Roger på Energimyndigheten. Förslaget kommer behandlas under vår/sommar 2017 och den 1 januari 2018 ska det nya regelverket vara på plats förklarade Roger.

Sammantaget inget nytt från politiskt håll skulle vi säga, och paneldebattörer tog upp ungefär samma saker som framkommit i tidigare remissvar. Per Sandrup från NVE talade bl.a. om EU ETS och menade att man nu genomför åtgärder som kommer att få upp priset på utsläppsrätter. ”Ett högre pris på utsläppsrätter kommer att ersätta en förlängning av elcertifikatsystemet för investerare i Norge”. Per visade ett antal grafer över kraftutbyggnaden i Europa till 2030 där kärnkraften ses minska med ca 150 TWH och kol med drygt 300 TWh. Gaskraft kommer däremot att öka med drygt 150 TWh och sol+vind med 350 TWh. Samtidigt tredubblas exportkapaciteten ut från Norden till 2030.

Per la mycket vikt vid möjligheten att öka värdet på flexibilitet. Han menar att norsk vattenkraft bör sälja mer effekt och mindre energi men för att detta ska vara fullt möjligt så behöver investeringar göras i verken för att ”öka storleken på motorn”.

Kommer investeringarna fortsatta?

Norsk vindkraftsförening med fler konstaterar att investeringarna fortsätter. De hänvisar till det ”chicken race” som Peter Chudi från SKM myntade för några år sedan. Vindkraftsföreningen menar att man inte tittar kortsiktigt på låga priser utan vill in mer långsiktigt. Teknikutveckling och låga avkastningskrav gör att villigt kapital finns.

Långsiktighet viktigt för utländska investerare

Anders Diep-Lynne, investor manager på Aquila, fick representera det utländska kapitalet och pratade mest om investeringar i norsk vattenkraft. Han pekade på låg ränta på statsobligationer – därav ett intresse för andra finansieringsformer. Norge är ett ”trippel-A” land och det finns begränsat med privat och offentligt norskt kapital. I nordisk förnybar energi hittar man en långsiktig investering som är ett bra komplement till andra mer kortsiktiga investeringar menar han. För vattenkraft räknar man med 20-30 år och för vind runt 15 år. Det är långt jämfört med andra branscher. Han pekade dock på en del svårigheter med investerare som inte förstår den nordiska marknaden. ”Det krävs många investerare och rådgivare – alla med egna agendor...” Skatteförändringar, justeringar i stödsystem och ändrade villkor för vem som får investera är saker som ställer till det. Anders får frågan om de låga priserna har påverkat investeringsintresset. Nej, svarar han. ”Investeringarna är långsiktiga, vi pratar med experter och bildar oss en uppfattning framåt”. Men samtidigt kommenterar han att om stödet för vindkraft försvinner och det leder till sämre förutsättningar så kommer man att stoppa.

Varför fortsätter svenska bolag att bygga?

På frågan om varför även t.ex. svenska bolag fortsätter bygga trots dessa priser svarar Jan Strömbergsson, senior analytiker på Skellefteå Kraft att ”det är rätt tufft att sparka 150 personer i ett kommunalt bolag också” och Peter Chudi från SKM menar att ”fortsätta bygga – det ligger i själen hos kraftproducenter”. Vi kommer ha mindre problem till 2030, men det blir blodigt på vägen dit fortsätter han. Man pratar vidare om flera producenter tidigare har kunnat få relativt bra priser på PPA:er men att dessa kommer prissättas lägre för att ta hänsyn till risken. Dessutom har vi konsumentsidan som nu också bygger, som Google och IKEA. De har ju även ett incitament som konsumenter. Mycket förnybar leder på längre sikt till lägre elpriser.

Fosen – en bra investering?

I denna diskussion måste även Fosen nämnas. Fosen som stoppades på grund av olönsamhet när elpris och elcertifikat uppgick till 400 kr men godkändes när det var nere runt 315 kr. Varför? frågade man Ståle Gjersvald, VD Trønder Energi. Förklaringar som att det sågs som betydelsefullt att förstärka nätinfrastrukturen i området för att locka till sig mer tung industri och andra samhällsvinster gavs. Projektet är lönsamt framhöll han. Vindförhållandena är mycket goda och stordriftsfördelarna gör sitt till. När beslutet togs så trodde man att målet skulle nås oavsett och man visste ännu inte om Sveriges förlängning på 18 TWh. Dessutom sa han, så trodde de att ”när Fosen beslutades så skulle andra dra sig tillbaka. Det blev tvärtom. Det är inte en rationell marknad. ” Ståle framhärdade att samma beslut skulle tas om de fick göra om det i dagens läge men det var det många i salen som tvivlade på. Inställningen var att han drog efter halmstrån att rättfärdiga investeringen

Slutsatsen kring investeringar i Norden är ändå att vi bör komma att se fler konkurser, och flera planerade projekt som inte blir av. En liten ledtråd åt detta håll ser man också om man tittar på Svensk Vindenergis kvartalsrapport som visar en tydlig minskning i turbinkontrakt under 2015-2016 (egen anm.)

Nuvarande priser går i "moll"

Det är flera som har undrat över vilka prisprognoser som gavs på konferensen. När vänder priserna upp igen? Sammantaget kan man säga att prognoserna var mer samstämmigt dystra i år än de tidigare har varit. Riskerna på nedsidan är överhängande men på några års sikt finns även en relativt stor uppsida, om investeringarna stoppas nu. Vilka härdar ut och vilka klarar det inte längre?

StormGeo Nena – basscenario på 90 SEK

Joachim Jernes på StormGeo Nena visade på en bild med över 7 TWh i investeringsbeslut under bara 2016 (inkl. egen bedömning på prel. beslut). Med 17,7 TWH ny förnybar energi redan i drift och 11 under byggnation så har 28,4 målet redan nåtts menar han. I deras basscenario hamnar systemet på 29,3 TWh år 2020 men det kan bli mer… Varje ytterligare investeringsbeslut ökar överinvesteringen ytterligare säger han. Nena räknar med en balans ner till 5 miljoner elcertifikat till 2020 givet att inga fler investeringsbeslut tas. Väderfaktorer ger +/- ca 6 miljoner på det. Men från 2020 ökar balansen igen till runt 13 TWh år 2025, givet föreslagen baktung kvotkurva och Nenas prognos på kommande investeringar. Ett elcertifikatpris på 90 SEK ses som rimligt i detta basscenario, från 2017. Tas investeringsbeslut på ytterligare 1400 GWh så uppgår överskottet istället till över 20 TWh år 2025 och elcertifikatpriset är nere på 50-70 SEK. En av de parker som inte fanns med i basscenariot visade sig på konferensen redan ha startat sin byggnation så där närmar vi oss lågprisscenariot. Tas inga fler investeringar alls så kommer balansen år 2025 att komma ner mot 2-3 TWh med en uppsida till 150+ SEK för elcertifikaten.

Joachim talade en del om de lägre kostnaderna i projekt där bl.a. brukstiden ökat kraftigt. På de nyare projekten med stort omfång räknar man med 3700 timmar. De stora turbinerna ger ytterligare en fördel. Tack vare det stora omfånget blir produktion hög vid låga vindhastigheter, dvs vid timmar med lägre produktion från andra vindkraftverk och alltså generellt högre priser. Effekten blir således ännu bättre ekonomi än när man bara räknar ”timmarna”.

Skellefteå Kraft – efterfrågan måste öka

Jan Strömbergsson från Skellefteå Kraft går direkt på den baktunga kvotkurvan och menar att den är bra men kommer inte att fungera när utbyggnaden sker så snabbt. Deras tidigare prognos på elcertifikat låg på ca 250 SEK för 2020 vilket grundades i att överskottet skulle minska till runt 5 TWh, men för närvarande finns ingen ny prognos. Det stora problemet enligt Jan är att det inte finns någon köpsida. Man måste bredda kvotpliktunderlaget – varför är större industri undantagen? Efterfrågan måste öka.

”Några producenter kommer bli sittande med ”Svarte Petter” - Jan Strömbergsson på Skellefteå Kraft"

SKM – frys utbyggnaden tills avtal är klart

Även Peter Chudi från SKM poängterar att efterfrågan är begränsad. Han förklarar det stora prisfallet i dec-jan med att 270 GWh ny vindkraft har godkänts och skulle prissäkras. Efter årsskiftet gick även en del stoplossar på marknaden vilket ledde till ytterligare försäljningar och samtidigt kom december med det största utfärdandet av certifikat någonsin. Man börjar dessutom prisa in en osäkerhet som kanske är större än vi tidigare trott fortsätter Peter. Prisnedgången är nu djupare än någon hade förväntat sig. Samtidigt visar det på hur volatil marknaden kommer att vara från och med nu. Ett par blåsiga månader kommer påverka elcertifikatpriset lika mycket som ett våtår påverkar elpriset i Norden menar han. Det tidigare förhållandet, att när överskottet minskar så ökar priserna, har inte gällt för 2016. En intressant iakttagelse är att aktörer på marknaden alltid har haft en tilltro till politiken. Vid flertal tillfällen historiskt har priserna gått upp inför förslag på höjda kvotkurvor och andra justeringar som sedan bara dröjer och dröjer. Analytiker och handlare har sedan start i de allra flesta fall haft en tro på stigande priser, oavsett var marknaden har legat – facit har inte blivit som väntat… Rekommendationen nu är ”Frys utbyggnaden tills avtalet Sve-Nor är klart, marknaden är färdigbyggd”. Priserna på elcertifkatmarknaden riskerar att krascha om inte utbyggnaden stoppar upp varnar han.

”Det är inte roligt – det är blodigt” - Peter Chudi på SKM

Våra egna tankar

Att målet på 28,4 TWh kommer att nås och med stor sannolikhet överskridas råder det få tvivel om. Bjerkreim parkerna i Norge kan bli de sista projekten in under hösten 2019. Sedan har vi Fosen mfl. som troligen kommer in efter att målet redan är nått. Men vad händer på längre sikt? Snabb utbyggnad nu leder till mycket låga priser. Men med de priser som är nu är inte projekt längre lönsamma, inte ens de nya och mer effektiva. Än så länge finns kapitalet, till stor del för att det tar tid att stoppa upp. Ännu längre tid för utländska investerare med många inblandade parter. Många har dessutom redan investerat många miljoner i projekt – det tar emot att lägga ner då. Men vid dessa priser bör gränsen vara nådd. Vad händer om dessutom räntorna går upp? Vi har levt i många år med låga bränslepriser och låga räntor. Vi kan troligen då vänta oss fler konkurser, att flera av redan beslutade beslut inte blir av och att fler och fler investerare drar sig tillbaka och hittar alternativa placeringar. Priserna kommer då att stiga men det tar tid att komma igång igen och flera investerare kommer att ha blivit brända. Kanske når vi inte de 18 TWh till 2030 och kanske blir balansen tightare än vi väntat oss.

Foto: Självklart fick alla konferensdeltagare ett färskt exemplar av Bodecker Partners senaste elcertifikatrapport. 

Vad händer med de verk som installerats och körs om bolagen går i konkurs eller det inte längre anses som lönsamt att köra vidare? Kan det bli som i Spanien på 80-talet (och efter finanskrisen 2008)?: överallt övergivna halvfärdiga hotellprojekt som bara stannat mitt i bygget då pengarna/viljan tagit slut?

Sammanfattningen av konferensen blir alltså en bild av en överbyggd marknad där priserna på elcertifikat kan hållas mycket låga ett bra tag framöver. På längre sikt är det dock inte så solklart och låga priser nu kan slå tillbaka senare. 

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera