Hoppet är det sista som överges - IPCCs nya rapport om 1,5 grader

Hoppet är det sista som överges

- Sammanfattning av och tankar kring IPCC nya rapport om 1,5 gradersmålet 

IPCC, FN:s internationella klimatpanel, har skrivit en mycket viktig rapport om var vi står, vad som krävs för att hålla nere temperaturökningar på max 1,5 grader och vad som händer om vi inte gör det, utan istället når en temperaturökning på 2 grader. Rapporten är skriven av fler än 90 författare från fler än 40 nationer och med bidrag från ytterligare över 130 experter.

Det är skrämmande läsning som först och främst gör gällande att vi nu är på väg mot en temperaturökning på minst 3 grader – alltså ytterligare en grad över det scenario som i rapporten beskrivs om mycket allvarligt med oåterkalleliga effekter inom en mängd områden. Redan idag har vi bidragit till cirka 1 grads temperaturökning och vi kommer att nå 1,5 graders gränsen mellan 2030 och 2052 om vi fortsätter som idag, 0,2 grader per decennium. I vissa områden, som t.ex. Arktis, kommer påverkan att bli ännu större, två eller tre gånger så hög temperaturökning jämfört med medlet. Redan idag kan vi se effekter på klimatet av 1-graders ökningen, bl.a. i form av mer extremväder samt smältande isar.

De positiva nyheterna är att vi kan agera i tid för att stoppa vid en långsiktig ökning på "endast" 1,5 grader. Fortsatt uppvärmning kommer att ske i hundratals år mot bakgrund av redan gjorda händelser men konsekvenserna av dessa kan troligen begränsas till under 1,5 grader.

Konsekvenser

Rapporten beskriver en extremt kraftig skillnad mellan konsekvenser av att nå 1,5 grader jämfört med att komma upp i 2 grader. Bl.a. när det gäller medeltemperaturökning, extremtemperaturer i vissa områden (upp mot 4 eller 6 grader varmare), mycket höga nederbördsmängder i vissa områden och extremtorka i andra. Medelhavsnivån väntas öka med 0,1 meter mer om når 2 grader istället för 1,5 vilket skulle innebära att upp mot 10 miljoner fler människor skulle utsättas för dessa risker. En extrem issmältning runt Antarktis och Grönlandsområdet skulle dessutom triggas runt 1,5 - 2 grader och resultera i flera meters höjning av havsnivån under hundratals eller tusentals år. 1,5 graders ökning skulle leda till 1 isfri arktisk sommar per 100 år medan 2 graders ökning skulle leda till 1 isfri arktisk sommar vart 10:e år…!

Rapporten tar upp konsekvenser kring tillgång på färskvatten, förändrade ekosystem, tillgång på fisk och annan föda, sjukdomar och dödlighet, översvämningar osv osv. I många fall visar det att konsekvenserna dubblas vid en temperaturökning om 2 grader jämfört med 1,5 grader.

"Konsekvenserna dubblas vid 2 graders ökning jämfört med 1,5 grader"

T.ex. skulle 6% av insekterna och 8% av växtligheten tappa över hälften av sin geografiska utbredning vid 1,5 graders ökning mot den dubbla procentsatsen vid 2 grader. Förändrade ekosystem går från 4% till 13%. 70 - 90% av korallreven väntas försvinna redan vid 1,5 graders uppvärmning men vid 2 grader försvinner de helt. En prognos kring fiske visar en minskad tillgång på fisk på 1,5 miljoner ton vid 1,5 grader och den dubbla minskningen vid 2 grader. Risken för extrem påverkan och fattigdom för befolkning på grund av klimatförändringarna skulle begränsas med flera hundra miljoner människor till 2050 vid 1,5 grader jämfört med 2 grader. Vad händer då vid 3 grader…? (egen anmärkning)

Nödvändiga åtgärder

Vi får läsa om exempel på åtgärder som måste vidtas och de är många och kommer att påverka vår livsstil. Men nödvändiga anpassningar kommer att bli ännu högre om/när vi börjar närma oss 2 grader – och de är de oåterkalleliga och får stora konsekvenser. Fortfarande finns valmöjligheter. Utsläppen måste minskas med 45% till 2030 jämfört med 2010 och nå 0 nettoutsläpp till år 2050. För att hålla oss till 2 grader behöver utsläppen minska med 20% till 2030 och nå 0 nettoutsläpp till 2075. Men som framgår av rapporten är 2 grader för mycket.

" Utsläppen måste minskas med 45% till 2030 jämfört med 2010 och nå noll nettoutsläpp till år 2050"

Beskrivna "pathways", åtgärdsplaner, inkluderar djupa reduktioner av metangaser och s.k. "black carbon". Åtgärder för minskade utsläpp får ofta synergieffekter vilket även minskar utsläppen inom andra områden. Dock poängteras att även viss "trade-off" kommer att behöva göras – olika mycket beroende på vilka typer av åtgärder som genomförs. Men t.ex. kan återsättning av skogar medföra att mark för odling minskas osv. Olika typer av "åtgärdspaket" presenteras där bl.a. synergieffekter och nödvändiga "trade-offs" beskrivs samt utfallsrum och osäkerhet i målbidragande. Åtgärder som leder till att den totala energiefterfrågan minskas anses bidra till flest synergier och minst "trade-offs". Här krävs även minst antal kompenserande åtgärder. En kraftig förändring i hur energi produceras bidrar också till många synergier men leder också till fler trade-offs.

"Oavsett modell så måste total energianvändning ner, genom effektivisering men även genom elektrifiering"

Stora förändringar behöver, oavsett pathway, göras inom energiomställning, infrastruktur och industriprocesser. Generellt måste total användning av energi ner, genom energi-effektiviseringar men även genom elektrifiering. Energi måste dessutom i alla scenarios produceras med låga utsläpp. Förnybar energi ska uppgå till 70 - 85% av energiproduktionen till 2050 för att nå 1,5 graders målet.

"Förnybar energi ska uppgå till 70 - 85% av energiproduktion till 2050"

För elproduktion krävs även CCS teknologier vilket skulle kunna göra att upp till ca 8% gas kan användas för elproduktion till 2050. Användningen av kol måste dock fasas ut till nära 0%.

Industrin måste minska sina utsläpp med 75 - 90% till 2050 jämfört med 2010 för att nå 1,5 graders målet. För att nå 2 grader krävs en minskning på 50 - 80% till samma år. Ny och befintlig teknik som nämns är t.ex. elektrifiering, vätgas, biobränslen, produktersättningar och lagring av koldioxid (CCS, CCUS). Energieffektivisering är otillräckligt.

"Industrin måste minska utsläpp med 75 - 90% jmf 2005, elektrifiering är en del av lösningen"

Omfattande förändringar behövs även inom infrastruktur, användning av mark, transporter och byggnader. Elektrifiering är en del av lösningen. El bör % stå för 55 - 75% av energibehovet i byggnader till 2050 för att nå 1,5 grader, mot 50 - 70% för att nå 2 grader. I transportsektorn måste "low-emission final energy use" öka från 5% år 2020 till 35 - 65% år 2050 (25 - 40% för att nå 2 grader).

Investeringsbehov och kompensationsåtgärder

Investeringar i klimatvänlig teknik måste öka kraftigt skriver författarna. Genomsnittliga årliga investeringar i energiteknologier med låga utsläpp och energieffektivitet måste skalas upp med en faktor fem till 2050 jämfört med år 2015. Men förordar fler och större fonder, med både statlig och privat kapital.

I rapporten beskrivs att förutom att minska utsläppen så kommer det också att krävas kompensering i form av t.ex. återplantering av skog och en mängd andra möjligheter. Här finns dock många aspekter och potentiella "trade-offs" att ta hänsyn till, framförallt för att minska risken att den mest utsatta befolkningen drabbas hårdast.

Återigen poängteras att de åtgärder som vidtas nu gör att valmöjligheterna blir fler längre fram, annars kommer extremt kraftiga anpassningar att krävas av oss senare.

"The lower the emissions in 2030, the lower the challenge in limiting global warming to 1,5 degrees after 2030 with no or limited overshoot".

Reaktioner och egna reflektioner

Reaktionerna från denna rapport har inte låtit vänta på sig. Politiker har uttalat sig, i Sverige, i Europa och globalt. Klart är att man anser att denna rapport mycket tydligt visar behovet av att fler och betydligt skarpare åtgärder krävs, och att vi inte kan vänta. Rapporten kommer också vid en bra tidpunkt. I slutet av året träffas delegater från hela världen i Katowise för att delta i FN:s årliga klimatmöte med fokus på åtgärder inom det globala klimatavtalet. Pressen blir än högre på att höja ambitionerna och målen inom respektive inlämnad NDC (nationell åtgärdsplan).

När det gäller EU har aktiva diskussioner redan förts kring att öka 40% målet mot bakgrund av höjda energieffektiviserings- och förnybarhetsmål. Även om många länder är för en ambitionshöjning verkade det dock inte bli av i år. Här kan denna nya rapport få betydelse. En omröstning inför decembermötet är på gång redan onsdag denna vecka. De nationer som tidigare varit emot får nu en större press på sig. Här tänker jag t.ex. på Tyskland och Polen. Det blir inte lika lätt att hävda att ökade risker för arbetslöshet måste gå före, eller att det kommer att kosta för mycket att ställa om från en kolbaserad energisektor. En höjning till t.ex. 45% skulle få en direkt konsekvens på bl.a. EU ETS där taket skulle minska för tilldelning inom systemet. Det skulle troligen också direkt få en effekt på priset på utsläppsrätter, även om dessa diskussioner till viss del redan har prisats in. På längre sikt är det dock fortsatt oklart hur stora konsekvenserna skulle bli. Inom EU gör övriga åtgärder och policys att det är troligt att vi ändå landar nära eller över högre utsläppsminskningar än 40%.

För vind- och solkraftsproducenter och investerare i denna teknik finns det i rapporten även en del positiva delar att hämta. Det är tydligt att en del av lösningen ligger i elektrifiering. Inom många sektorer, bl.a. transport och industri. Det är viktigt att detta kommer fram i denna otvetydigt underbyggda rapport. Det konstateras dessutom att kolkraften måste fasas ut helt och att förnybar energi ska uppgå till 70 – 85%n av energiproduktionen till 2050. Detta är en viktig och tydlig signal till politiker, investerare, industrier och andra aktörer. Fortsatta investeringar kommer att efterfrågas och behövas och marknadsförutsättningarna måste finnas. Elbilar är också viktigt, de har en många gånger högre effektivitet än fossilbilar. Här finns en stor potential och goda framtidsutsikter. En aspekt inom elproduktion som inte ofta diskuteras i Sverige är biobränslets koldioxidutsläpp. Den måste vi prata om. Biobränsle släpper ut mer koldioxid än kol på grund av den lägre förbränningstemperaturen. Att det på 20 - 80 år är ett nollsummespel om man planterar ny skog är kanske inte ett tillräckligt starkt argument när krisen är så akut.

En del som bör betonas än mer – men som är lite känslig – är vår befolkningstillväxt och den ökade levnadsstandard som ses som självklar idag. En av slutsatserna som dras i rapporten är att den totala energiefterfrågan måste ner. Hur den ekvationen ska gå ihop är svår att förstå. Vår livsstil kommer att behöva ändras i en utsträckning som blir i stort sett omöjlig, åtminstone tills vi ser mycket konkreta bevis på konsekvenser, och kostnader, om vi inte gör det. Och då är det med stor sannolikhet redan för sent för 1,5 graders målen – men har vi tur inte för 2 graders målet.

Rapporten beskriver att det fortfarande är möjligt är klara det om tillräckliga åtgärder vidtas nu. Att klara alla de förändringar som måste göras i tid ter sig dock extremt svårt. Men hoppet finns, och hoppet är det sista som lämnar en.

Av Mia Bodin, Bodecker Partners