Skip to main content

​Om konsten att vara framgångsrik i en kommunal energibolagsstyrelse

Nyhet   •   Nov 16, 2016 10:30 CET

"Kommunala energibolag ska ha samma marknadsmässiga avkastningskrav som motsvarande privata vinstdrivande företag"*

Energibranschen är utan tvivel en av de viktigaste branscherna i vår tid - med stor påverkan på hur samhälle och näringsverksamheter utvecklas. Enligt en omfattande enkätundersökning om ägar- och företagsstyrning i kommunala energibolag var de viktigaste motiven för de kommunala energibolagen, enligt dem själva, att påverka det lokala energisystemets utformning och den lokala miljön.

Men för att lyckas med dessa motiv räcker inte visioner, mål och politisk vilja. Man måste också lyckas med en verksamhet med stora ekonomiska risker och stark privat konkurrens. Beloppen är höga både i investeringar och i försäljningsomsättningar. Felbeslut får stora ekonomiska konsekvenser.

Ovanliga krav för kommunal styrelsemedlem

Kommunal affärsverksamhet ska i allmänhet drivas utan vinstsyfte och gå ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar och tjänster åt kommuninvånarna. Tjänster och nyttigheter ska erbjudas högst till självkostnad (kommunallagen 2 kap. 7 §).

Skyldigheten att driva utan vinstsyfte gäller dock inte all verksamhet. Tvärtom ska viss kommunal verksamhet drivas på affärsmässig grund:

  • Produktion eller handel med el (ellagen 7 kap. 1,2 §)
  • Handel med naturgas (naturgaslagen 5 kap. 1,2 §)
  • Fjärrvärmeverksamhet (fjärrvärmelagen 38,40 §)

Alla dessa verksamheter ligger oftast i ett kommunalt energibolag som alltså ska ha samma marknadsmässiga avkastningskrav som motsvarande privata vinstdrivande företag.

Avkastningskravet innebär för många styrelsemedlemmar i kommunala energibolag en ny förutsättning jämfört med andra kommunala verksamheter. Kraven på att förstå de finansiella riskerna och konsekvenserna vid felaktiga beslut är höga.

Personligt ansvar för mycket stora belopp

Att vara ytterst ansvarig för att skapa vinst ställer andra krav än att tillhandahålla en tjänst “högst till självkostnad”. Tankehoppet kan vara långt då själva ordet självkostnad lämnar öppet för att “det blir vad det blir”.

Bristande kunskaper i styrelser har bidragit till:

  • Förlust 1.8 miljarder. Kraft & Kultur i Sverige AB/Troms Kraft “Svag internkontroll”, “bristande finansiell rapportering” (Ernst&Young 2012)
  • Konkurs ca 30 miljoner. Kraftlots/C4 Energi “Styrelsen saknade kunskap om branschen, dess hot och risker" (Price Waterhouse 1997)
  • Förlust 90 miljoner. Elbolaget i Norden/Lunds Energi “Styrelsen har inte ställt väsentliga kontrollfrågor” (Öhrlings Price Waterhouse 2003))
  • Förlust, 200 miljoner. Öresundskraft/Helia “Styrelsearbetet har brustit” (PWC, 2016)

Det personliga ansvaret är bara ena sidan, styrelserna för de ovan nämnda haverierna har trots hård kritik vid granskning inte drabbats av rättsliga konsekvenser. Förlorade miljoner som kunde gått till viktiga samhällsfunktioner är den mer olyckliga konsekvensen av styrelser som inte hade fått eller skaffat sig rätt utbildning.

Många styrelser för kommunala energibolag har en stor del politiskt tillsatta medlemmar med begränsad affärsmässig erfarenhet och ännu mindre kunskap av risker i energihandel. Även bland de icke politiskt tillsatta saknas erfarenhet av riskerna i el, gas och bränslemarknader. I en omfattande rapport, Ägar- och företagsstyrning i kommunala energibolag**, redovisas enkätsvar som visar att i en femtedel av bolagsstyrelserna saknas helt affärsmässig kompetens av betydelse. Den branschmässiga kompetensen var låg eller mycket låg i 28% av styrelserna. Endast en fjärdedel av styrelserna ansåg sig ha god eller mycket god affärsmässig respektive branschmässig kunskap.

Hur hade förlusterna undvikits?

Enligt revisorernas kritik hade ovanstående förluster kunnat undvikits med en styrelse som visste vilka frågor som måste ställas, hur svaren ska tolkas, vilka siffror som måste granskas och externt dubbelgranskas samt en grundläggande förståelse av vilka risker som finns i energiproduktion, -handel och -försäljning.

Styrelsen behöver inte vara experter men måste kunna diskutera och förstå frågor som:

  • Täcker riskpolicyn alla betydande finansiella risker?
  • Hur stor resultatavvikelse är godkänd i nuvarande riskpolicy?
  • Är bolaget tillräckligt säkrat för stora prissvängningar?
  • Vilka politiska beslut och omvärldstrender påverkar bolaget?
  • Hur följer man upp policys och strategier?
  • Hur ska man tolka rapporter och riskmått?

Det kommunala styrelseuppdraget är annorlunda än i den privata sektorn. Det ska finnas andra visioner och drivkrafter. Som vi valt att driva genom våra folkvalda. För att lyckas med dessa visioner utan att riskera kommunens resultat, eller balansräkning, måste styrelsemedlemmarna prioritera sin utbildning och förståelse av de marknadsmässiga avkastningskraven.

I de styrelser vi mött och arbetat med finns viljan att lära sig och förstå. Det prioriteras sällan tillräckligt. Bara ett par dagars utbildning skulle ge verktygen för att förstå, utmana och göra arbetet med ledningen mer produktivt. Det skulle minska riskerna dramatiskt och framförallt göra styrelsearbetet mer effektivt och framgångsrikt.

Styrelseuppdraget är viktigt för samhället och kommunens näringsverksamhet

De kommunala energibolagsstyrelserna har en fantastisk möjlighet att vara drivande i omställningen till ett Sverige med säker, billig och förnyelsebar energi med tillhörande tjänster. Uppdraget har en stor betydelse för samhället, invånarna och kommunens näringsliv. Det är helt oacceptabelt med en fjärdedel av styrelserna helt utan affärsmässig kompetens och över en fjärdedel utan branschkunskap. Det är kommunens invånare som äger energibolagen. De politiker vi vart fjärde år väljer att representera oss ägare måste säkerställa att alla i det kommunala energibolagets styrelse har en grundläggande förståelse för verksamheten och dess risker. 

Vem ställer dessa krav innan vi får nästa rubrik i lokalpressen om stora förluster?

* Ur forskningsrapporten Energimarknaden, ägandet och klimatet. SNS Förlag

** Ägar- och företagsstyrning i kommunala energibolag , Anders Sandoff Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

För att läsa mer om Bodecker Partners koncept Private Energy, våra styrelseutbildningar och analyser, besök www.bodeckerpartners.com

Bifogade filer

PDF-dokument

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera