Folkhemmets rum

I folkhemmets Sverige skulle alla ha rätt en bra bostad. Funktion, hygien, moral och standardisering var viktiga ledord. Folkhemmet i Uddevalla växte fram i och med etableringen av Uddevalla varvet 1946. Fotoutställningen "Folkhemmets rum" som pågår 21 maj – 30 oktober på Bohusläns museum visar fotografier och filmer från Sveriges och Uddevallas folkhem och handlar om boendeidealen under folkhemsperioden 1930-1960-tal.

Med fotografier från köket, vardagsrummet, sovrummet och badrummet visas idealen för människors boende i folkhemmet under 1930-1960-talet. Fotoutställningen "Folkhemmets rum" är producerad av Nordiska museet, som bidrar med 135 fotografier från sina samlingar. Det är fotografier är bla tagna av fotograferna: Karl Heinz Hernried, Erik Holmén och Gösta Glase. Det som är unikt för utställningen "Folkhemmets rum" på Bohusläns museum är att fotografier för alla rum visas samtidigt i utställningen och att den är kompletterad med bilder och filmer från folkhemmets framväxt i Uddevalla samt består också av folkhemsbostadens typiska möbler och husgeråd samt journalfilmer. När Uddevalla varvet startade år 1946 behövdes många nya bostäder och områden såsom Skogslyckan, Unneröd, Bohusgården, Sommarhemmet samt Tureborg växte fram.

Folkhemmet
Folkhemmet är en term som användes för att beskriva en samhällsvision som byggde på solidaritet, jämlikhet och rättvisa. Begreppet fick sin spridning efter den socialdemokratiske ledaren Per Albin Hanssons riksdagstal år 1928.Alla skulle ha det bra materiellt och ha rätt till en god bostad. Bostäderna var viktiga när Sverige skulle moderniseras. Misären skulle bort och standarden skulle höjas. Funktionalismen fick stort genomslag på Stockholmsutställningen år 1930. I folkhemmets Sverige skulle alla ha rätt till en god bostad med möjligheter att tvätta sig själva och sina kläder, laga mat, sova och umgås. Den goda bostaden hade modernt kök och badrum, varmvatten, vardagsrum, sovrum, garderober, gemensam tvättstuga och sopnedkast. Under 1940-, 1950- och 1960-talen byggdes miljoner hälsosamma, ljusa och praktiska bostäder för alla med hjälp av statliga lån. Funktion, hygien, moral och standardisering var viktiga ledord när människor skulle lära sig att leva modernt i de nya bostäderna. Bostadsområdena var möjligheternas plats och blickarna var riktade mot framtiden. Idag används termen folkhemmet även som en beskrivning av en tid och epok i Sverige som tog sin början under 1930-talet och slutade i mitten 1960-talet.

Vardagsrummet
Idén om vardagsrummet som hemmets centrum väcktes på 1930-talet. Det var ett rum som skulle användas av hela familjen varje dag. Som familjens samlingsplats överensstämde varken finrummet eller köket med de nya funktionalistiska idealen. Men det tog åtskilliga år innan människor övergav finrumstanken och började möblera på "rätt" sätt.

Badrummet
Badrum med varmvatten började bli tillgängliga för många på 1930-talet. Men först på 1940- och 1950-talen blev badrum standard i smålägenheter. Det dröjde ännu längre innan alla landets hushåll hade tillgång till ett eget badrum och rinnande vatten. Bostadskooperationen HSB var föregångare när det gällde att bygga badrum för alla. Badrummet symboliserade drömmen om modernitet.

Köket
Köket har långt in på 1900-talet fungerat som ett allrum för matlagning, arbete, umgänge och sömn. Under 1930- och 1940-talen utvecklades små kompakta kök för att effektivisera hemarbetet. Moderna och rationella kök skulle höja husmödrarnas status och göra dem till experter på sitt eget kompetensområde – hemmet.

Sovrummet
Var och hur folk sov blev en viktig fråga i 1930-talets intensiva debatt om trångboddhet. Sängarna var för korta, för smala och framförallt saknade många egen säng. Tanken på ett rum enbart för sömn och vila väcktes. Först efter andra världskrigets slut byggdes bostäderna med så många rum att funktionalismens idéer om särskilda sovrum kunde genomföras. På 1950-talet kunde allt fler planera för ett riktigt sovrum med bekväma sängar. Det var då som många barn och ungdomar också fick ett eget rum.

Frågor som utställningen kommer lyfta är:
- Vilka fick ingen bostad i folkhemmet?
- Vad styr våra boendenormer idag?
- Hur många kan bo efter sina ideal?
- Finns det bostäder för alla?

Folkhemmet är temat på två av sommarutställningarna på Bohusläns museum. Utställningen ”Folkhemmets rum”, som visas 21 maj – 30 oktober, är ett samarbete med Nordiska museet i Stockholm och handlar om boendeidealen under folkhemsperioden. Utställningen ”Sigvard Bernadotte – mannen som formgav folkhemmet”, som visas 4 juni 2016 – 15 januari 2017, handlar om Sigvard Bernadottes roll som formgivare av folkhemmet och visar några av hans mest uppskattade föremål, skisser och ritningar inlånade från författaren Thomas Lindblad som har skrivit boken Sigvard Bernadotte och skandinavisk industridesign. Boken går att köpa i museets butik under utställningsperioden.

Utställning: Folkhemmets rum
Utställningsperiod: 21 maj- 30 oktober 2016
Pressvisning: Torsdag 19 maj
Invigning: Lördag 21 maj
Plats: Bävehallen, Bohusläns museum

Vid frågor kring utställningen kontakta:
Sofie Henryson
Utställnings-och programantikvarie, Bohusläns museum
sofie.henryson@bohuslansmuseum.se
0522-656523