Undersökning visar: drygt 1 av 5 av Stockholms unga helt utan bosparande

Pressmeddelanden   •   Jan 29, 2019 11:51 CET

22 procent av unga i Stockholm står helt utan sparade medel inför ett framtida bostadsköp. Det är en av slutsatserna som kan dras från undersökningen Ungas bostadsval, som gjorts på uppdrag av Bostadsrätterna.

Drygt en femtedel av unga i Stockholm saknar helt och hållet sparat kapital till ett framtida bostadsköp. Att lyckas köpa ett boende utan egna sparade medel försvårar chanserna avsevärt – något de också är medvetna om: det vanligaste svaret (27 procent) till att unga stockholmare inte äger en bostad i dag är att det saknas tillräckliga medel för kontantinsatsen. Den näst vanligaste anledningen är att månadsinkomsten är för låg för tillräckliga bolån (20 procent).

– Bägge siffrorna visar tydligt att amorteringskraven och kontantinsatskravet är de främsta hindren för den som vill köpa sin första bostad. Vår undersökning visar också att majoriteten av unga som har ett sparande är långt ifrån kravet på 15 procent, om man sätter de sparande summorna i relation till vad en etta i Stockholm kostar, säger Kenny Fredman, samhällspolitisk chef på Bostadsrätterna.

Stor okunskap om bostadsmarknadens regler

Men det är inte bara de faktiska förutsättningarna i form av otillräckliga sparade medel och för låga löner som ställer till det. Även kunskapen om vad som krävs för att kunna köpa ett boende uppvisar luckor. I Stockholm saknar knappt två av fem kunskaper om hur stor kontantinsats som krävs vid ett bostadsköp, och 20 procent vet inte vad som menas med amorteringskrav – det näst vanligaste svaret.

– Okunskapen är en fråga som ingen tar ordentligt tag i. När marknadens villkor förändras kraftigt under kort tid, vilket amorteringskraven och kontantinsatskravet är exempel på, är det också viktigt att säkerställa att enskilda förstår konsekvenserna för deras unika situation, säger Kenny Fredman.

Bokostnadskollen – räkna ut nivå på inkomst och kontantinsats

För att öka ungas förståelse för vad som krävs i form av sparade medel och månatlig inkomst på en bostadsmarknad som ställer krav på amortering och kontantinsats, har Bostadsrätterna tagit fram Bokostnadskollen. Genom att fylla i pris på bostad, kontantinsats samt årsinkomst räknar det digitala verktyget fram månadskostnaden. På så sätt kan den som i framtiden vill köpa en bostad skapa sig en bild av vad som krävs.

För mer information, kontakta:

Kenny Fredman, samhällspolitisk chef på Bostadsrätterna
0765-20 10 04

kenny.fredman@bostadsratterna.se

Om undersökningen

Undersökningen finns tillgänglig till sin helhet här.

Undersökningen Ungas bostadsval är genomförd på uppdrag av Bostadsrätterna bland unga vuxna i Sverige med syfte att förstå ungas inställning och drivkrafter till att äga sitt boende. Respondenterna är personer i åldrarna 18-35 år som identifierats utifrån ett representativt urval vad gäller ålder, kön och region för den här gruppen. Totalt tillfrågades 2 034 respondenter under perioden 28 maj-6 juni 2018. Undersökningen genomfördes via webbenkäter distribuerade via Cints paneler.

Bilaga

  • Har du i dagsläget några sparade medel för ett kommande bostadsköp?

Ort

Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Nationellt
<10 000 kr 13 % 12 % 14 % 13 %
10 000-50 000 kr 17 % 15 % 18 % 17 %
50 001-200 000 kr 20 % 23 % 22 % 18 %
200 001-500 000 kr 12 % 11 % 19 % 9 %
>500 000 kr 6 % 5 % 1 % 4 %
0 kr 22 % 24 % 20 % 30 %
Vet ej 9 % 12 % 6 % 9 %

Om amorteringskraven

Det första amorteringskravet som infördes under 2016 innebär att nya lån amorteras med 2 % årligen av det ursprungliga lånebeloppet tills dess att lånet utgör 70 % av bostadens värde. Därefter måste 1 % amorteras årligen tills dess att belåningsgraden är nere på 50 %.

Det senaste skärpta amorteringskravet innebär att alla nya bolånetagare som lånar mer än 4,5 gånger sin årsinkomst före skatt ska amortera 1 procentenhet ytterligare av bolånet per år. Det skärpta amorteringskravet innebär alltså att de mest sårbara hushållen, det vill säga de som har stora skulder både i förhållande till sina inkomster och till bostadens värde, måste amortera minst 3 % av bolånet per år.


Om Bostadsrätterna

Bostadsrätterna är en rikstäckande medlemsorganisation som verkar för bostadsrätten genom information och opinionsbildning. I dag har Bostadsrätterna cirka 8 200 bostadsrättsföreningar som medlemmar. Bostadsrätterna hjälper styrelserna i bostadsrättsföreningar att bedriva sin verksamhet på ett bra och effektivt sätt. Organisationen arbetar också för en välfungerande bostadsmarknad, där alla har chansen att äga sitt boende.

22 procent av unga i Stockholm står helt utan sparade medel inför ett framtida bostadsköp. Det är en av slutsatserna som kan dras från undersökningen Ungas bostadsval, som gjorts på uppdrag av Bostadsrätterna.

Läs vidare »

Undersökning visar: knappt 1 av 4 av Göteborgs unga helt utan bosparande

Pressmeddelanden   •   Jan 29, 2019 11:50 CET

24 procent av unga i Göteborg står utan sparade medel inför ett framtida bostadsköp. Det är en av slutsatserna som kan dras från undersökningen Ungas bostadsval, som gjorts på uppdrag av Bostadsrätterna.

Knappt en fjärdedel av unga i Göteborg saknar helt och hållet sparat kapital till ett framtida bostadsköp. Att lyckas köpa ett boende utan egna sparade medel försvårar chanserna avsevärt – något de också är medvetna om: det vanligaste svaret (32 procent) till att unga göteborgare inte äger en bostad i dag är att det saknas tillräckliga medel för kontantinsatsen. Den näst vanligaste anledningen är att månadsinkomsten är för låg för tillräckliga bolån (22 procent).

– Bägge siffrorna visar tydligt att amorteringskraven och kontantinsatskravet är de främsta hindren för den som vill köpa sin första bostad. Vår undersökning visar också att majoriteten av unga som har ett sparande är långt ifrån kravet på 15 procent, om man sätter de sparande summorna i relation till vad en etta i Göteborg kostar, säger Kenny Fredman, samhällspolitisk chef på Bostadsrätterna.

Stor okunskap om bostadsmarknadens regler

Men det är inte bara de faktiska förutsättningarna i form av otillräckliga sparade medel och för låga löner som ställer till det. Även kunskapen om vad som krävs för att kunna köpa ett boende uppvisar luckor. I Göteborg vet inte drygt två av fem hur stor kontantinsats som krävs vid ett bostadsköp, och 20 procent vet inte vad som menas med amorteringskrav – det näst vanligaste svaret.

– Okunskapen är en fråga som ingen tar ordentligt tag i. När marknadens villkor förändras kraftigt under kort tid, vilket amorteringskraven och kontantinsatskravet är exempel på, är det också viktigt att säkerställa att enskilda förstår konsekvenserna för deras unika situation, säger Kenny Fredman.

Bokostnadskollen – räkna ut nivå på inkomst och kontantinsats

För att öka ungas förståelse för vad som krävs i form av sparade medel och månatlig inkomst på en bostadsmarknad som ställer krav på amortering och kontantinsats, har Bostadsrätterna tagit fram Bokostnadskollen. Genom att fylla i pris på bostad, kontantinsats samt årsinkomst räknar det digitala verktyget fram månadskostnaden. På så sätt kan den som i framtiden vill köpa en bostad skapa sig en bild av vad som krävs.

För mer information, kontakta:

Kenny Fredman, samhällspolitisk chef på Bostadsrätterna
0765-20 10 04

kenny.fredman@bostadsratterna.se

Om undersökningen

Undersökningen finns tillgänglig till sin helhet här.

Undersökningen Ungas bostadsval är genomförd på uppdrag av Bostadsrätterna bland unga vuxna i Sverige med syfte att förstå ungas inställning och drivkrafter till att äga sitt boende. Respondenterna är personer i åldrarna 18-35 år som identifierats utifrån ett representativt urval vad gäller ålder, kön och region för den här gruppen. Totalt tillfrågades 2 034 respondenter under perioden 28 maj-6 juni 2018. Undersökningen genomfördes via webbenkäter distribuerade via Cints paneler.

Bilaga

  • Har du i dagsläget några sparade medel för ett kommande bostadsköp?

Ort

Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Nationellt
<10 000 kr 13 % 12 % 14 % 13 %
10 000-50 000 kr 17 % 15 % 18 % 17 %
50 001-200 000 kr 20 % 23 % 22 % 18 %
200 001-500 000 kr 12 % 11 % 19 % 9 %
>500 000 kr 6 % 5 % 1 % 4 %
0 kr 22 % 24 % 20 % 30 %
Vet ej 9 % 12 % 6 % 9 %

Om amorteringskraven

Det senaste amorteringskravet som infördes under 2016 innebär att nya lån amorteras med 2 % årligen av det ursprungliga lånebeloppet tills dess att lånet utgör 70 % av bostadens värde. Därefter måste 1 % amorteras årligen tills dess att belåningsgraden är nere på 50 %.

Det nya skärpta amorteringskravet innebär att alla nya bolånetagare som lånar mer än 4,5 gånger sin årsinkomst före skatt ska amortera 1 procentenhet ytterligare av bolånet per år. Det skärpta amorteringskravet innebär alltså att de mest sårbara hushållen, det vill säga de som har stora skulder både i förhållande till sina inkomster och till bostadens värde, måste amortera minst 3 % av bolånet per år.


Om Bostadsrätterna

Bostadsrätterna är en rikstäckande medlemsorganisation som verkar för bostadsrätten genom information och opinionsbildning. I dag har Bostadsrätterna cirka 8 200 bostadsrättsföreningar som medlemmar. Bostadsrätterna hjälper styrelserna i bostadsrättsföreningar att bedriva sin verksamhet på ett bra och effektivt sätt. Organisationen arbetar också för en välfungerande bostadsmarknad, där alla har chansen att äga sitt boende.

24 procent av unga i Göteborg står utan sparade medel inför ett framtida bostadsköp. Det är en av slutsatserna som kan dras från undersökningen Ungas bostadsval, som gjorts på uppdrag av Bostadsrätterna.

Läs vidare »

Undersökning visar: 1 av 5 av Malmös unga helt utan bosparande

Pressmeddelanden   •   Jan 29, 2019 11:48 CET

20 procent av unga i Malmö står utan sparade medel inför ett framtida bostadsköp. Det är en av slutsatserna som kan dras från undersökningen Ungas bostadsval, som gjorts på uppdrag av Bostadsrätterna.

En femtedel av unga i Malmö saknar helt och hållet sparat kapital till ett framtida bostadsköp. Att lyckas köpa ett boende utan egna sparade medel försvårar chanserna avsevärt – något de också är medvetna om: det vanligaste svaret (28 procent) till att unga malmöiter inte äger en bostad i dag är att det saknas tillräckliga medel för kontantinsatsen. Den näst vanligaste anledningen är att månadsinkomsten är för låg för tillräckliga bolån (18 procent).

– Bägge siffrorna visar tydligt att amorteringskraven och kontantinsatskravet är de främsta hindren för den som vill köpa sin första bostad. Vår undersökning visar också att majoriteten av unga som har ett sparande är långt ifrån kravet på 15 procent, om man sätter de sparande summorna i relation till vad en etta i Malmö kostar, säger Kenny Fredman, samhällspolitisk chef på Bostadsrätterna.

Stor okunskap om bostadsmarknadens regler

Men det är inte bara de faktiska förutsättningarna i form av otillräckliga sparade medel och för låga löner som ställer till det. Även kunskapen om vad som krävs för att kunna köpa ett boende uppvisar luckor. I Malmö vet inte knappt två av fem hur stor kontantinsats som krävs vid ett bostadsköp, och 22 procent vet inte vad som menas med amorteringskrav – det näst vanligaste svaret.

– Okunskapen är en fråga som ingen tar ordentligt tag i. När marknadens villkor förändras kraftigt under kort tid, vilket amorteringskraven och kontantinsatskravet är exempel på, är det också viktigt att säkerställa att enskilda förstår konsekvenserna för deras unika situation, säger Kenny Fredman.

Bokostnadskollen – räkna ut nivå på inkomst och kontantinsats

För att öka ungas förståelse för vad som krävs i form av sparade medel och månatlig inkomst på en bostadsmarknad som ställer krav på amortering och kontantinsats, har Bostadsrätterna tagit fram Bokostnadskollen. Genom att fylla i pris på bostad, kontantinsats samt årsinkomst räknar det digitala verktyget fram månadskostnaden. På så sätt kan den som i framtiden vill köpa en bostad skapa sig en bild av vad som krävs.

För mer information, kontakta:

Kenny Fredman, samhällspolitisk chef på Bostadsrätterna
0765-20 10 04

kenny.fredman@bostadsratterna.se

Om undersökningen

Undersökningen finns tillgänglig till sin helhet här.

Undersökningen Ungas bostadsval är genomförd på uppdrag av Bostadsrätterna bland unga vuxna i Sverige med syfte att förstå ungas inställning och drivkrafter till att äga sitt boende. Respondenterna är personer i åldrarna 18-35 år som identifierats utifrån ett representativt urval vad gäller ålder, kön och region för den här gruppen. Totalt tillfrågades 2 034 respondenter under perioden 28 maj-6 juni 2018. Undersökningen genomfördes via webbenkäter distribuerade via Cints paneler.

Bilaga

  • Har du i dagsläget några sparade medel för ett kommande bostadsköp?

Ort

Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Nationellt
<10 000 kr 13 % 12 % 14 % 13 %
10 000-50 000 kr 17 % 15 % 18 % 17 %
50 001-200 000 kr 20 % 23 % 22 % 18 %
200 001-500 000 kr 12 % 11 % 19 % 9 %
>500 000 kr 6 % 5 % 1 % 4 %
0 kr 22 % 24 % 20 % 30 %
Vet ej 9 % 12 % 6 % 9 %

Om amorteringskraven

Det första amorteringskravet som infördes under 2016 innebär att nya lån amorteras med 2 % årligen av det ursprungliga lånebeloppet tills dess att lånet utgör 70 % av bostadens värde. Därefter måste 1 % amorteras årligen tills dess att belåningsgraden är nere på 50 %.

Det senaste skärpta amorteringskravet innebär att alla nya bolånetagare som lånar mer än 4,5 gånger sin årsinkomst före skatt ska amortera 1 procentenhet ytterligare av bolånet per år. Det skärpta amorteringskravet innebär alltså att de mest sårbara hushållen, det vill säga de som har stora skulder både i förhållande till sina inkomster och till bostadens värde, måste amortera minst 3 % av bolånet per år.


Om Bostadsrätterna

Bostadsrätterna är en rikstäckande medlemsorganisation som verkar för bostadsrätten genom information och opinionsbildning. I dag har Bostadsrätterna cirka 8 200 bostadsrättsföreningar som medlemmar. Bostadsrätterna hjälper styrelserna i bostadsrättsföreningar att bedriva sin verksamhet på ett bra och effektivt sätt. Organisationen arbetar också för en välfungerande bostadsmarknad, där alla har chansen att äga sitt boende.

20 procent av unga i Malmö står utan sparade medel inför ett framtida bostadsköp. Det är en av slutsatserna som kan dras från undersökningen Ungas bostadsval, som gjorts på uppdrag av Bostadsrätterna.

Läs vidare »

Bostadsrätterna avyttrar aktier - kommentar av ordförande Lennart Hedquist

Pressmeddelanden   •   Jan 16, 2019 09:15 CET

Riksförbundet Bostadsrätterna Sverige Ekonomisk Förening har avyttrat sina aktier i SBC Sveriges Bostadsrättscentrum till ett pris om 25:- per aktie. Försäljningen avser totalt 15 068 428 aktier. Köpare är OBOS Norge. OBOS kommer att lägga ett bud på övriga utestående aktier.

SBC är ett av Sveriges ledande företag inom bostadsrätt. Bostadsrätterna bedömer att OBOS kommer att vara en utmärkt ägare av SBC. Genom förvärvet kommer OBOS att som ägare av SBC ytterligare kunna utveckla SBC:s erbjudande till de ca 4000 bostadsrättsföreningar som idag ekonomisk och teknisk förvaltning genom SBC.

Kontakt
Lennart Hedquist, styrelseordförande Bostadsrätterna, tel 070-671 54 30

Riksförbundet Bostadsrätterna Sverige Ekonomisk Förening har avyttrat sina aktier i SBC Sveriges Bostadsrättscentrum till ett pris om 25:- per aktie. Försäljningen avser totalt 15 068 428 aktier. Köpare är OBOS Norge. OBOS kommer att lägga ett bud på övriga utestående aktier.

Läs vidare »

Branschen inför kvalitetsmärkning av trygga bostadsrättsprojekt

Pressmeddelanden   •   Nov 20, 2018 14:05 CET

– Bostadsrätten är en viktig del i en fungerande bostadsmarknad. De etablerade aktörerna har länge sett ett behov av en mer effektiv och sund nyproduktionsmarknad med större ansvarstagande och transparens, säger Nancy Mattsson, ordförande för Trygg Bostadsrättsförening.

– I arbetet med Trygg Bostadsrättsförening har vi utgått från myndigheternas regelverk, men har fördjupat kravställandet på innehåll och redovisning av vissa kritiska förhållanden för utformningen av en bostadsrättsförening. Fokus är att bidra till en tryggare bostadsrättsaffär för kunden. Vi landar nu ett års arbete och det är lika positivt att vi samlat oss kring gemensamma och högt ställda krav, som att fler vill ansluta sig och sina projekt till kvalitetsmärkningen. Viktigt är också att certifieringsprocessen handhas av Gar-Bo, det vill säga av tredje part, och inte av aktörerna själva.

Aktörer som ansluter sig och får sina bostadsrättsprojekt godkända som Trygg Bostadsrättsförening åtar sig att redovisa kritiska nyckeltal och obligatoriska uppgifter. Det kan exempelvis handla om belåning per kvadratmeter och bostad, att föreningen endast har en tydlig motpart och bostadsrättsföreningens styrelsesammansättning. Transparensen ökar genom att allt material görs tillgängligt via en kommande hemsida. Syftet är att göra det så lätt som möjligt för kunden att själv kunna jämföra och utvärdera olika föreningar och bostadsprojekt, sett till föreningens övergripande ekonomiska status inklusive åtaganden, risker och garantier.

Trygg Bostadsrättsförening har presenterats för regeringen samt för tjänstemän på Näringsdepartementet och Boverket. Bostadsrättsföreningar som är tydliga och transparenta gällande föreningens ekonomi, bidrar till att bostadsrättskunderna får en ökad medvetenhet och förståelse för den gemensamma ekonomin samt i förlängningen även att tryggheten i det fortsatta boendet ökar. Bostadsmarknadens funktionalitet förbättras också när aktörerna konkurrerar på lika villkor och med kundens trygghet i fokus. Det är en vinst för det enskilda hushållet, för kreditgivare, för bostadsproducenterna och för samhället.

För ytterligare information kontakta:

Ulrika Blomqvist, vd Bostadsrätterna, 08-58 00 10 02.
Nancy Mattsson, ordförande Trygg Bostadsrättsförening och avdelningschef Förvärv JM, 08-782 87 85

Bostadsrätterna, JM, Veidekke Sverige, Skanska, Peab, Obos Sverige och Besqab bildar tillsammans Trygg Bostadsrättsförening. Syftet är framför allt att stärka konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden.

Läs vidare »

Undersökning visar: Unga letar partner – för att finansiera bostadsköp

Pressmeddelanden   •   Nov 07, 2018 15:08 CET

Bostadsrätterna kan nu presentera siffror som adderar till bilden av en omöjlig bostadsmarknad för personer som står utanför den. En betydande andel unga menar att en starkt bidragande faktor till jakten på att hitta en pojk- eller flickvän är att förbättra chanserna att komma in på bostadsmarknaden. I storstäderna uppgår andelarna som instämmer i påståendet till 25 % i Stockholm, 28 % i Stor-Göteborg och 32 % i Stor-Malmö.

– Återigen ser vi hur amorteringskravens goda avsikt om att hushållen inte ska dra på sig alltför stora bolån slår helt fel. Istället cementeras de svårigheter som redan präglar situationen ytterligare för alla som står utanför bostadsmarknaden, säger Kenny Fredman, samhällspolitisk chef på Bostadsrätterna. Han fortsätter:

– Att leta partner för att lösa sin boendesituation visar hur ohållbar situationen har blivit. Det blir särskilt tydligt i relation till de siffror över genomsnittslöner som publicerades häromveckan, som visar att kvinnor i Stockholm inte har råd att skilja sig för att genomsnittslönen inte räcker till för att finansiera en etta sedan det skärpta amorteringskravet infördes.

Bostadsrätternas undersökning är bara en i mängden av många som duggat tätt under sensommaren och hösten, med innehåll som av naturliga skäl skapat stora rubriker. Bland dessa finns Mitt i-tidningarnas kartläggning av genomsnittslöner för män och kvinnor och hur dessa försvårar för kvinnor att skilja sig.

Vidare visar siffror från Länsförsäkringar Fastighetsförmedling att 2/3 av unga vill bo större än vad de gör, vilket är intressant i ljuset av Bostadsrätternas undersökning, som visar att 52 % av 30-35-åringar i hela landet bor kvar i sin första bostad.

– Män och kvinnor blir i genomsnitt föräldrar första gången vid 31,6 respektive 29,3 års ålder enligt SCB. Att fler än hälften av 30-35-åringarna bor kvar i sin första bostad talar för att de inlåsnings-effekter som präglar bostadsmarknaden drabbar även förstagångsföräldrar och leder till trångboddhet i denna grupp i viss utsträckning, menar Kenny Fredman.

För mer information, kontakta:

Kenny Fredman, samhällspolitisk chef på Bostadsrätterna
0765-20 10 04

kenny.fredman@bostadsratterna.se

Om undersökningen

Undersökningen finns tillgänglig till sin helhet
http://www.bostadsratterna.se/files/ungas_bostadsval_2018_0.pdf

Rapporten Ungas bostadsval 2018 är genomförd på uppdrag av Bostadsrätterna bland unga vuxna i Sverige och syftet är att förstå ungas inställning och drivkrafter till att äga sitt boende. Respondenterna är personer i åldrarna 18-35 år som identifierats utifrån ett representativt urval vad gäller ålder, kön och region för den här gruppen. Totalt tillfrågades 2 034 respondenter under perioden 28 maj-6 juni 2018. Undersökningen genomfördes via webbenkäter distribuerade via Cints paneler.

  • I vilken utsträckning instämmer du i påståendet: en stark bidragande orsak till att jag söker en partner är att förbättra mina chanser att komma in på bostadsmarknaden?
  • 1=instämmer inte alls, 5=instämmer helt

Kvinna Man Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö
1 55 % 42 % 41 % 43 % 43 %
2 11 % 7 % 9 % 7 % 8 %
3 7 % 14 % 10 % 8 % 13 %
4 11 % 14 % 18 % 19 % 11 %
5 7 % 10 % 8 % 9 % 16 %
Vet ej 9 % 13 % 14 % 13 % 9 %
  • Hur många bostäder har du ägt sedan du flyttade hemifrån?


    18-23
    24-29
    30-35
    Detta är den första bostad jag äger
    49 %
    64 %
    52 %
    Detta är den andra bostad jag äger
    17 %
    22 %
    28 %
    Detta är den tredje bostad jag äger
    11 %
    7 %
    13 %
    Detta är den fjärde bostad jag äger
    3 %
    1 %
    2 %
    Jag har ägt fem eller fler bostäder sedan jag flyttade hemifrån
    0 %
    1 %
    2 %
    Vet ej
    20 %
    6 %
    2 %

Om amorteringskraven

Det första amorteringskravet som infördes under 2016 innebär att nya lån amorteras med 2 % årligen av det ursprungliga lånebeloppet tills dess att lånet utgör 70 % av bostadens värde. Därefter måste 1 % amorteras årligen tills dess att belåningsgraden är nere på 50 %.

Det nya skärpta amorteringskravet innebär att alla nya bolånetagare som lånar mer än 4,5 gånger sin årsinkomst före skatt ska amortera 1 procentenhet ytterligare av bolånet per år. Det skärpta amorteringskravet innebär alltså att de mest sårbara hushållen, det vill säga de som har stora skulder både i förhållande till sina inkomster och till bostadens värde, måste amortera minst 3 % av bolånet per år.

Om Bostadsrätterna

Bostadsrätterna är en rikstäckande medlemsorganisation som verkar för bostadsrätten genom information och opinionsbildning. I dag har Bostadsrätterna cirka 8 200 bostadsrättsföreningar som medlemmar. Bostadsrätterna hjälper styrelserna i bostadsrättsföreningar att bedriva sin verksamhet på ett bra och effektivt sätt. Organisationen arbetar också för en välfungerande bostadsmarknad, där alla har chansen att äga sitt boende.

Knappt 25 % av unga män respektive 20 % av unga kvinnor nationellt ser stärkt ställning på bostadsmarknaden som en drivkraft för att hitta en partner. Det visar Bostadsrätternas undersökning Ungas bostadsval 2018.

Läs vidare »

Skenande elpriser drar upp boendekostnaderna

Pressmeddelanden   •   Okt 16, 2018 08:43 CEST

Priserna för el, värme, avfall och vatten har ökat tre gånger mer än den allmänna kostnadsutvecklingen det senaste året, vilket beror framför allt på ökade elpriser. Det framgår av den årliga rapporten från Nils Holgerssongruppen, där Bostadsrätterna ingår, som kartlägger avgifter och taxor i landets samtliga kommuner.

Stora kommunala prisskillnader på vatten

Nyheter   •   Sep 20, 2018 09:23 CEST

Vad du betalar för vattnet i kranen varierar kraftigt beroende på var i Sverige du bor. Invånarna i den dyraste kommunen, Ockelbo, betalar fem gånger mer än i den billigaste, Solna. Det visar Nils Holgersson-gruppens kartläggning av VA-priserna.

Bostadsbranschen kräver svar från energiministern om elnätsprishöjningar

Pressmeddelanden   •   Maj 21, 2018 09:44 CEST

De senaste fem åren har elnätspriserna stigit med omkring 25 procent, samtidigt som den allmänna kostnadsutvecklingen varit mycket måttlig. Om inte dagens reglering för elnätsbolagens intäkter skärps riskerar vi fortsatt kraftiga prishöjningar. Därför kräver nu Hyresgästföreningen tillsammans med stora delar av bostadsbranschen svar från energiministern om hur regeringen tänker agera i frågan.

Brevet till energiministern är undertecknat av Hyresgästföreningen, Bostadsrätterna, HSB, Villaägarna, Riksbyggen, Fastighetsägarna och SABO.

Organisationerna menar att det är glädjande att energiministern vid flera tillfällen uttalat sig tydligt om att reglerna kring elnätsbolagens intäkter behöver skärpas för att få till rimligare avgifter för landets elnätskunder. Men nu söker man ett konkret besked om hur det ska gå till.

Energimarknadsinspektionen har i en utredning kommit med flera förslag för att begränsa elnätsbolagens prisökningar. Tidigare har metoderna för att beräkna elnätsbolagens intäktsramar, som avgör hur mycket elnätsavgifterna kan höjas, inte framgått tydligt av lagstiftningen. Detta har lett till osäkerhet, långa rättsprocesser och en möjlighet till för höga intäkter för elnätsbolagen. Denna möjlighet har främst utnyttjats av de tre stora elnätsbolagen.

Energimarknadsinspektionens förslag måste genomföras
I brevet till Ibrahim Baylan beskriver bostadsorganisationerna att Energimarknadsinspektionens förslag är bra och kommer att säkerställa att kundernas avgifter blir mer rimliga än idag, samtidigt som elnätsbolagen också får en rimlig avkastning. Förslagen kommer också att minska antalet rättsprocesser.

Organisationerna menar att det är avgörande att samtliga Energimarknadsinspektionens förslag genomförs för att elnätsbolagens prisökningar ska kunna dämpas. Därför frågar de nu energiministern om regeringen avser att begränsa elnätsbolagens intäkter till en rimligare nivå genom att besluta om Energimarknadsinspektionens samtliga förslag.

Kontakt
Mats Lindbäck, tel 0765-20 10 09

De senaste fem åren har elnätspriserna stigit med omkring 25 procent, samtidigt som den allmänna kostnadsutvecklingen varit mycket måttlig. Om inte dagens reglering för elnätsbolagens intäkter skärps riskerar vi fortsatt kraftiga prishöjningar. Därför kräver nu Hyresgästföreningen tillsammans med stora delar av bostadsbranschen svar från energiministern om hur regeringen tänker agera i frågan.

Läs vidare »

Skatteverket får bakläxa om reavinstskatt

Pressmeddelanden   •   Okt 05, 2017 15:51 CEST

En bostadsrättshavare kan lägga till en yta till sin lägenhet, till exempel genom att köpa en del av vinden eller tillföra en garageplats till bostadsrätten. Skatteverket menar att bostadsrättshavaren då måste betala reavinstskatt, vilket nu Skatterättsnämnden tillbakavisar i sina förhandsbesked.

– Den tolkning som Skatterättsnämnden gör är naturligtvis ett välkommet besked. Konsekvensen av Skatteverkets ställningstagande skulle vara att många förändringar i bostadsrätt vad gäller ytor, skulle utlösa en reavinstskatt. Detta trots att en stor del av bostadsrätten är oförändrad, kommenterar Bostadsrätternas vd Ulrika Blomqvist.

I två olika fall lämnar Skatterättsnämnden förhandsbesked till privatpersoner som begärt detta. Det ena rör en garageplats, upplåten som bostadsrätt, som ska tillföras en bostadsrätt, det andra om ett vindsförråd om sju kvadratmeter som införlivas i bostadsrätten.

Skatteverkets menar i sitt ställningstagande att en sådan sammanslagning innebär att reavinstskatt utlöses på hela värdet av lägenheterna.

– Sista ordet i frågan är inte sagt, eftersom den även kan komma att prövas i Högsta förvaltningsdomstolen. Men dagens besked visar på en mer rimlig inställning, säger Ulrika Blomqvist.

Länkar till Skatterättsnämndens förhandsbesked
Förhandsbesked nummer 1

Förhandsbesked nummer 2

Kontakt
Bostadsrätternas vd Ulrika Blomqvist, tel 0765-201 002.

Skatterättsnämnden har i ett förhandsbesked gått emot Skatteverket i frågan om tilläggsupplåtelser, alltså när en bostadsrätt tillförs en yta. Skatteverket menar att det utlöser reavinstskatt, men Skatterättsnämnden avvisar den tolkningen.

Läs vidare »

Bilder & Videor 3 bilder

Kontaktpersoner 3 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • VD
  • ulaericrkaxo.bbrlopbmqyrviwlstxl@bdjoshktamsdsxlrajittiverpanadn.sfveyw
  • 08-58 00 10 02
  • 0765-20 10 02

  • Presskontakt
  • Utredningschef och expert på ekonomifrågor.
  • mazetsos.lgzinmvdbgpacdnk@klboczstxfadtksrooatjitetorniua.giseqi
  • 08-58 00 10 09
  • 0765-20 10 09

Om Bostadsrätterna

Bostadsrätterna

Bostadsrätterna är intresse- och serviceorganisation med 8 200 bostadsrättsföreningar som medlemmar i hela Sverige. I Bostadsrätternas medlemsföreningar bor ungefär 300 000 hushåll.

Adress

  • Bostadsrätterna
  • Drottninggatan 2
  • 111 51 Stockholm
  • Vår hemsida