Kommunal byråkrati bromsar vidare stadsutveckling i Linköping

Ovisshet runt hur Ostlänken ska gå sätter stopp för färdigställandet av den nya stadsdelen Övre Vasastaden i Linköping. Dödläget skulle kunna brytas om byggföretagen själva fick ta över en del av planprocessen.

– Vi exploatörer betalar ju ändå för plankostnaden så låt oss ta in en erfaren person som gör jobbet. Det här är ett väldigt lämpligt område för att använda byggherredriven detaljplan, säger Adam Cocozza, vd för Bygg- och fastighetsbolaget Botrygg AB, till Linköpingstidningen till Corren.

Som Corren rapporterade i förra veckan har cirka 1 200 lägenheter vuxit fram längs Industrigatan i Linköping under loppet av en femårsperiod. Allt eftersom husen blivit klara har byggkranar och arbetare flyttats längs med gatan. Målet för de inblandade byggföretagen har hela tiden varit att bygga hela vägen fram till Bergsrondellen.

Men nu är det alltså stopp.

Botrygg, som i slutet av 1990-talet initierade idén med den nya stadsdelen, äger det sista huset som går att bygga med stöd av den detaljplan som gjorts. För att kunna fortsätta skulle Linköpings kommun ha behövt påbörja arbetet med detaljplanen för ett par år sen, men med hänvisning till Ostlänken lades planerna på is våren 2016.

Först när det klarnat hur de nya spåren ska gå vill kommunen fortsätta.

Därför är det idag, tre år senare, fortfarande ovisst hur järnvägen ska byggas. Byggföretagen kräver nu att kommunen sätter igång planeringen parallellt med att Trafikverket skissar på sin järnväg. De fyra företagen Botrygg, Riksbyggen, Skanska och JM har ännu en gång ansökt om planbesked, vilket är det första steget i processen att göra en ny detaljplan. För att öka tempot föreslår Adam Cocozza att byggföretagen själva påbörjar planeringen, genom att ta över en del av detaljplaneprocessen från kommunen.

– Det är inget som hindrar att vi börjar planeringen. Vi tar den ekonomiska risken, vi är så pass trygga i vår idé om att detta område kommer att förvandlas till bostäder förr eller senare. Vi begär inte att kommunen ska anta detaljplanen innan allt är klart med Ostlänken, men vi vill att de ska börja planera, säger han till tidningen.

Begreppet byggherredriven detaljplan innebär att byggföretagen tillåts göra den del av planarbetet som inte handlar om myndighetsutövning. Mogna byggherrar får byggnadsnämndens förtroende att arbeta fram en detaljplan som politiken sedan beslutar om. På detta sätt avlastas kommunens egna planresurser samtidigt som byggherren kan få tillstånd en detaljplan snabbare.

– Vi har byggt allt vi kan nu i Linköping, det finns ingen mer färdig detaljplan i som vi kan fortsätta bygga på. Nu behöver vi vänta på att få en kommunal planhandläggare, men det finns resurser lediga på arkitektkontoren som lika väl skulle kunna handlägga planen, säger Adam Cocozza till Corren.

FAKTA Övre Vasastaden Linköping

Det första fröet till en ny stadsdel sattes redan 1998. Då började det gro i tankarna hos Michael Cocozza, ägare till Botrygg.

2002 satte planeringen igång, detaljplanen antogs 2012 och efter ett överklagande av Saab så satte bygget igång under 2014.

Även om idén till denna stadsdel kom från Botryggs ägare Michael Cocozza så har långt många fler fastighetsbolag köpt mark och deltagit i byggandet. Numera är det sonen Adam Cocozza som leder Botrygg.

I den del som byggföretagen nu vill fortsätta med skulle det kunna rymmas mellan 1200 och 1500 bostäder.