Diabetiker vill påverka ännu mer

Fler och fler sjukdomsdrabbade vill idag få en ökad kunskap om sin sjukdom och bli mer medvetna. Ett sätt att göra det på kan vara att delta i forskningsstudier kring nya läkemedel. Medvetenhet gör också att kroniskt sjuka vill påverka sin situation på många områden. För att lyckas med detta så måste man organisera sig. En som brinner för allt detta är Magnus Lindström, ordförande i Stockholms läns diabetesförening, regional underavdelning till Svenska Diabetesförbundet.

- Utmaningen, som jag ser det idag, är att vi måste kunna påverka ännu mer. Vi påverkar mycket redan men med ett ökat medlemsantal så att vi skulle vi få ännu mer tyngd och möjlighet till påverkan, säger Magnus Lindström.

Svenska Diabetesförbundet är en intresseorganisation som bildades redan 1943 under namnet Riksförbundet för sockersjuka. Idag är man en respekterad organisation som ofta får medverka i utredningar med möjlighet att påverka myndigheter, riksdag och regeringen i viktiga frågor. Trots detta är det ganska få diabetiker eller anhöriga som är medlemmar.

- Vi är stolta över vårt arbete men vi vet att det fortfarande återstår mycket att göra för de människor som lever med diabetes.  Jag önskar att fler diabetesdrabbade förstod vilken stor nytta de skulle kunna ha av att vara medlem i en diabetesförening. Vi skulle alla få tillgång till ytterligare erfarenhetsutbyte och information vilket också ger mer makt att påverka.

En annan av de frågor Magnus brinner för är den ersättningsmodell som landstinget för närvarande använder sig av. Han anser att den enhetliga ersättning landstinget idag ger vårdgivare vid olika typer av besök eller sjukdomar borde bli differentierad. Det skulle resultera i en bättre helhetslösning för patienternas vård. 

- Om man skulle välja att vara en girig läkare för en dag och primärt fokusera på att generera bra ekonomi, då skulle man bara mäta blodtryck hela dagarna och inte ta emot frågvisa och arga diabetiker. Inte nog med att det vore enklare och inte krävde så mycket arbete och erfarenhet, man skulle ju hinna med fler besök under en arbetsdag. Ersättningssumman är ju densamma för båda typerna av patient besök, säger Magnus.

Magnus Lindström anser att Sverige på pappret har en bra vård men att det finns saker hos vårdgivarna, liksom bland patienterna, som går att förbättra. De ökande valmöjligheter som patienterna kontinuerligt får idag ser han som en positiv utveckling.

- Att själv kunna välja var och hur man vill ha sin vård kommer att få stor inverkan på hur den framtida vården blir utformad.

Engagerade i forskning
Det verkar som om det finns ett ganska stort intresse bland diabetiker av båda typerna att delta i forskningsstudier för kommande läkemedel. Hur kommer det sig?

- Att delta i olika studier medför att man lär sig mera om just sin sjukdom, samt blir mer medveten om sin situation och sina möjligheter. Dessutom är kanske diabetiker generellt ganska upplysta och vetgiriga, vilket förmodligen är en inverkande faktor.

Magnus framstår som en pigg, engagerad och vältränad man i sina bästa år. Den diabetes typ 1 som han har upptäcktes för sex år sedan, vid trettio års ålder. Det var under en utbildning för yrkesdykare i skotska Fort William, beläget invid den mytomspunna sjön Loch Ness, som Magnus fick beskedet. Dykandet fortsätter han med och nu är ett deltagande i Vätternrundan nästa projekt. Vi frågar till sist om han tror att det snart kommer ett vaccin mot diabetes typ 1, vilket en del forskare aviserat:

- Jag tror att det tyvärr ligger långt bort, illa fall för typ 1, men forskningen som sker idag är bra. Det kan i sin tur ge kunskaper som kan användas på ett annat sätt i framtiden och i andra studier. Men van vet ju aldrig, när penicillinet upptäcktes 1929 så skedde det ju mest av en slump, avslutar Magnus.