Eleverna får skulden för skolans misslyckande

Regeringens nya skolförslag bygger på ett grundläggande tankefel, anser Bris. Genom förslaget visar regeringen att man inte tror att det går att förbättra grundskolan så pass att den kan fånga upp alla elever inom de befintliga ramarna. Istället menar man att den behöver kompletteras med undervisning som ligger utanför grundskolan som den ser ut idag. Men att 12 procent av eleverna inte får gymnasiebehörighet beror inte på att skolan är för kort menar vi, utan problemet är kvalitativt och handlar om skolans innehåll.

Om ett barns kropp inte kan tillgodogöra sig näring från den mat vi serverar,
åtgärdar vi inte det genom att servera mer av samma mat. 

Enligt skollagen ska ”alla barn och elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.” (3 kap 3§) Tyvärr har vi inte en skola som klarar av att anpassa sig till variationen när det gäller barnens förutsättningar. I en normalfördelningskurva omfattar vår nuvarande grundskolas arbetsområde bara fältet i mitten, där visserligen de flesta barn befinner sig. De barn som behöver mer stöd och specialanpassad pedagogik måste ha en diagnos för att få
sina behov tillgodosedda. Detta är djupt orättvist och leder till att barn kan passera grundskolans alla nio år utan att fångas upp. Många barns utanförskap grundläggs redan i lågstadiet. Förändras inte det sätt på vilket man stöttar dem, så kommer de att gå ut nian eller tian utan fullständiga betyg hur lång skola vi än har.

Bris och många med oss vet att goda relationer mellan lärare och elever, tillräckligt med tid att
se varje elev och ett positivt socialt klimat i skolan är en nödvändig plattform för att inlärning ska fungera optimalt. Om regeringen vill skapa likvärdiga livschanser genom en skola som ger barn och unga kunskap och verktyg för livet så måste skolan ges förutsättningar för det. Vi vill se förslag som handlar om hur man förbättrar arbetsmiljön i skolan så att den blir trygg och trivsam, ger lärare och rektorer redskap för att vara bra ledare och pedagoger och ger elevhälsan resurser att stötta alla barn som behöver det.

Kattis Ahlström

Generalsekreterare, Bris

(Syftet med regeringens förslag är att förbättra resultatet
för elever i den svenska grundskolan. Förslaget innefattar en förlängning av
skolplikten till tio år, ett obligatoriskt elfte år för elever som inte uppnått
behörighet att söka gymnasieskolan samt en obligatorisk sommarskola för elever
som antas kunna uppnå behörighet att söka gymnasieskolan genom några extra
veckors studier.)