Sätt fokus på barns psykiska hälsa

Det vanligast samtalsområdet av Bris samtliga stödjande kontakter är psykisk ohälsa. Det visar en genomgång av de kontakter som kom in till Bris via mejl, chatt och telefon under höst- och vårperioderna 2013. De nya siffrorna offentliggörs i samband med att Bris skickar in sin tilläggsrapport till FN:s kommitté för barnets rättigheter.

Under samtalsområdet psykisk ohälsa ryms bland annat kontakter om ätstörningar, självskadebeteende och självmordstankar. De flesta barn kontaktar Bris för att de själva mår dåligt, men en del barn söker stöd och hjälp för att själva kunna stödja en kompis. Ett genomgående drag är att barnen ofta känner sig enormt svikna av vuxenvärlden och att de inte vet vart de ska vända sig. Inte sällan är det under samtalet med en kurator på Bris som barnet för första gången berättar om sitt problem för en vuxen.

– Många barn och unga som mår dåligt hamnar mellan stolarna. Till Bris kommer berättelser från barn som bollas runt, som känner sig maktlösa, eller som inte blivit bemötta på ett adekvat och professionellt sätt. Varje sådan berättelse är ett allvarligt svek från samhället, säger Kattis Ahlström, Bris generalsekreterare.

En jämförelse mellan perioden januari-maj 2012 och samma period 2013 visar att andelen stödjande kontakter som berörde psykisk ohälsa ökade från 20 till 26 procent. Under den andra av undersökningsperioderna – september-december 2013 - dokumenterades sammanlagt 1988 kontakter under ämnesområdet psykisk ohälsa, vilket utgjorde 23 procent av samtliga stödjande kontakter under perioden. Höst- och vinterperioden bör dock inte jämföras med föregående perioder, eftersom dokumentationssystemet har förändrats mellan de olika perioderna 2013.

- Det borde vara en självklarhet att varje barn får adekvat hjälp och stöd, oavsett var barnet bor. Denna rättighet är dock långt ifrån varje barns verklighet. Till Bris strömmar berättelser från barn i hela landet och vi vet därför att kvaliteten på stöd från samhället varierar kraftigt, säger Kattis Ahlström.

Siffrorna i korthet:

• Under den första undersökningsperioden 2013, januari-maj, kom totalt 10 669 stödjande kontakter in till Bris. 
• Under den kortare höstperioden, september-december, dokumenterades 8 504. Det vanligaste samtalsämnet bland samtalen till Bris var under båda undersökningsperioderna 2013 psykisk ohälsa.
• En jämförelse mellan perioden januari-maj 2012 med den jämförbara perioden 2013 visar att andelen kontakter som berör psykisk ohälsa ökade, från 20 till 26 procent.
  
• Under perioden januari-maj 2013 berörde 7 procent av Bris kontakter området fysisk misshandel, vilket innebär en liten ökning sedan samma period 2012, då sex procent av kontakterna berörde området.
  
• Ämnesområdet myndighetskontakter (dvs kontakter som har handlat om barn- och ungdomspsykiatri, socialtjänst, familjehem, rättsväsende, hälso- och sjukvård och behandlingshem) ökade mellan de jämförbara perioderna januari-maj 2012 och samma period 2013 från 7 till 10 procent.
  
• Andra vanliga ämnen som barn hör av sig om är: kompisar, kärlek, familjen, konflikter i familjen, mobbning och skolan.

Bris tilläggsrapport till FN:s barnkommitté

Varje dag hör Bris berättelser från barn som vittnar om att barnets rättigheter inte tillgodoses. I tilläggsrapporten, som siffrorna från stödverksamheten 2013 utgör en bilaga till, formulerar Bris kritik mot hur Sverige lever upp till Barnkonventionen. I tilläggsrapporten finns Bris kommentarer och rekommendationer till Sveriges regerings femte periodiska rapport till FN:s kommitté för barnets rättigheter, som handlar om implementeringen av konventionen om barnets rättigheter 2007-2012.

För att Sverige ska leva upp till konventionen om barnets rättigheter rekommenderar Bris bland annat:

• Att det utreds om Barnombudsmannen ska ges behörighet att utreda individuella klagomål.
  
• Att de offentliga aktörerna, i synnerhet socialtjänsten, ökar sin tillgänglighet och utvecklar sitt stöd för barn online.
  
• Att evidensbaserade metoder för att förebygga kränkningar i skolan även omfattar kränkningar online.
• Att samtliga socialjourer har resurser att bemannas dygnet runt med utbildade socionomer.
  
• Att regeringen förtydligar att grundskolan i Sverige ska vara kostnadsfri, vilket innefattar alla aktiviteter som sker inom ramen för skolans regi. Detta för att förebygga diskriminering av barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer.
  
• Att regeringen säkerställer att den införda nollvisionen om att inga barn ska vräkas genomförs.
  
• Att regeringen säkerställer ett likvärdigt stöd för barnet, oavsett var barnet bor eller befinner sig.

Läs hela tilläggsrapporten, listan på rekommendationer och bilagan med de senaste siffrorna från stödenheten här.