Bunnemetoden befrämjar fysisk utveckling hos människan

– När en musikledare eller någon i personalen spelar ett taktfast musikaliskt ackompanjemang på bygelgitarr sjunger deltagarna förstås med, säger Sten Bunne, som utvecklat både Bunneinstrumenten och pedagogiken runtomkring.

Det är inte bara sång- och talapparatens organ som är aktiva när man sjunger, utan faktiskt hela kroppen. En del börjar vagga fram och tillbaka med överkroppen i takt med sången och musiken. Andra börjar svänga på fötterna i takt. Några vickar på huvudet fram och tillbaka eller åt sidorna. Någon kanske börjar klappa takten med händerna eller tappa med fingrarna mot stolskarmen eller mot bordet.

Också när deltagarna själva spelar på instrument rör de på kroppen i takt med musiken på något sätt. Mer eller mindre.

– Med mer eller mindre menar jag att kroppens rörelser synkroniserar med musikens flöde. Rörelserna finns där även när det ser ut som att deltagarna sitter ganska stilla! Våra kroppar gör i själva verket en sorts mikrorörelser som inte alltid syns så tydligt, men som ändå äger rum, och som kan mätas som rytmiska muskelaktiviteter. När vi är på ett föredrag har vi en tendens att på liknande sätt ”tala tyst tillsammans med talaren”. Talorganen (tungan, läpparna, käken) formar sig som om vi själva sade de ord som talaren säger, hävdar Sten Bunne.

Vårt nervsystem har en förmåga att omedelbart svara med kroppsrörelse när vi hör och upplever musik. Nervsystemet reagerar innan vi hinner tänka och medvetet bestämma oss för att röra oss i takt.Sång och spel på exempelvis bygelgitarrer kan därför få äldre människor att röra på kroppen spontant. Det är hälsosamt eftersom de ofta sitter eller ligger stilla alltför mycket, särskilt om de lider av åldersrelaterade sjukdomar. Stillasittande, stagnation och passivitet går hand i hand. Rörelse, aktivitet och vitalitet går också hand i hand!

– På musikspråk säger vi att kroppen svarar på musikens puls och rytmer. Och på pulsens tempo. Och på intensiteten, alltså hur starkt ljudet är. Förändringar i fort–långsamt och i starkt–svagt i musiken kallar vi för musikens dynamik.

Den musikaliska pulsens tempo i ett musikstycke, alltså hur fort eller långsamt det går, har ett direkt förhållande till människans puls, och därmed hjärtfrekvensen.Vi har i regel en vilopuls mellan 55 och 70 bpm (beats per minute, slag per sekund) när vi sover eller nyss vaknat. Musik som spelas i samma tempo (55-70 bpm) har följaktligen en förmåga att lugna ner oss, få oss att slappna av, komma till ro. Musik som spelas i samma tempo som när vi är alerta och aktiva, 80-100 bpm, kan också hålla oss fortsatt aktiva, och kan upplevas som ett ”flyt” (flow) som understödjer och till och med underlättar vad vi gör. Ungefär som gamla tiders roddare som rodde i takt och pålningsarbetare som taktfast slog ner pålar i marken och samtidigt sjöng. Om musikens tempo går upp mellan 120 och 140 bpm vill vi gärna hoppa upp och röra på oss och dansa!

– Det här innebär att vi både kan lugna ner överaktiva, stressade eller aggressiva människor genom att sjunga och spela musik i långsammare tempo än deras egen puls. Omvänt kan vi höja aktivitetsnivån och vitalisera passiva, frånvarande människor som fastnat i ett halvsovande tillstånd och locka dem till hälsosam aktivitet, action!

Det tycks också vara så att varje människa har sitt ”favorittempo” att utföra handlingar i, en sorts livsrym. Detta är väldigt tydligt vid vissa sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättningar som exempelvis autism. Om vi kan spela musik i en persons favorittempo har vi lättare att få kontakt med personen.

– Det är grundläggande i allt arbete med människor att vi först måste få den andres uppmärksamhet och etablera kontakt. Först därefter kan vi utveckla en kommunikation. Musik kan vara till stor hjälp här.

Bunneinstrumenten och Bunnemetoden tillåter vem som helst, personal, anhörig eller en äldredement person att enkelt ackompanjera en sång som i sin tur inbjuder till rörelse!

Det är inte längre så att det krävs professionella musiker eller musikterapeuter för att få igång en hälsosam kroppsrörelse med hjälp av musik. Ett av de fem momenten i Bunnemetoden arbetar enbart med relationen mellan musik och rörelse, främst i form av rörelsesånger och rullstolsgymnastik.