Bra materialval kräver livscykelperspektiv

Samhällsbyggandet ska vara hållbart och det är viktigt att vi har metoder för att kunna göra hållbara val och att följa upp hållbarheten. I praktiken är det lättare sagt än gjort. I sin iver att arbeta hållbart och vara miljövänliga väljer många beställare att enbart fokusera på det kemiska innehållet.

Låt oss börja med att säga att materialindustrin är positiv till miljövärderingar av byggprodukter. Det bidrar både till att tillverkare har god dokumentation om sina produkter och att de utvecklar sina produkter att bli mer miljövänliga.

Problemet är att de bedömningssystem som finns på marknaden i praktiken enbart fokuserar på det kemiska innehållet i en produkt. Vi har många exempel på kommuner som i förfrågningsunderlag regelmässigt hänvisar till och kräver produkter godkända i ett specifikt miljöbedömningssystem i­stället för att hänvisa till tydliga miljökrav. Genom att använda ett bedömningssystem tycker man att man gjort en bra insats för miljön men i praktiken har man använt skattekronor utan att säkerställa att förfarandet leder till bättre miljö och hälsa för de boende. I vissa fall har man till och med gjort ett sämre val för miljön.

För att göra ett bra miljöväl måste man ta hänsyn till en produkts funktion och livscykel i en byggnad. Om man inte gör det löper man stor risk att göra suboptimeringar vid materialval. Om man till exempel ska måla Årstabron med en på pappret mer miljövänlig färg utan rostskyddande egenskaper skulle det innebära att bron rostade snabbt.

Ett annat problem med bedömningssystem är att samma byggprodukt kan få olika värderingar beroende på vilket system som värderar. En värdering måste göras utifrån transparenta kriterier baserade på vetenskapliga fakta för få så objektiva värderingar som är möjligt och att säkerställa jämförbarhet så att alla produkter behandlas lika.

Vi är mycket oroade över att många kommuner hänvisar till och kräver att byggprodukter ska vara godkända och registrerade i ett specifikt system för att köpas in. Förutom att det strider mot upphandlingsreglerna utestängs produkter trots att de kan vara likvärdiga eller till och med bättre ur miljösynpunkt. I flera fall har vi också sett att bedömningar inte är gjorda på vetenskaplig grund. När godtycke uppstår i bedömningar riskerar produkter att väljas bort på felaktiga grunder.

Vad ska vi då göra för att miljöbedömningarna av produkterna ska bli bättre? Vi menar att beställarna måste ta ett större ansvar för val av produkter och intressera sig mer för den långsiktiga förvaltningen. De måste ställa tydliga krav och inte helt förlita sig på ett miljöbedömningsföretag som varken testar produkter eller gör fullvärdiga bedömningar utifrån ett livscykelperspektiv.

Och materialindustrin då? Vi både vill och kan bli ännu bättre på att leverera tillförlitlig och lättillgänglig information om våra produkter. Det gör vi genom att leverera Byggvarudeklarationer som är sektorns frivilliga överenskomna mall för att deklarera miljöinformation om byggprodukter. Genom Byggvarudeklarationen ökar kunskapen om vad vi bygger in i våra hus och anläggningar. Just nu pågår ett arbete inom Föreningen för Byggvarudeklarationer där representanter från hela byggsektorn deltar för att utveckla deklarationen för att bättre möta både nya lag- och marknadskrav när det gäller miljöinformation om byggprodukter.

Vi har inga problem med skarpa krav så länge de främjar ett bra produktval där livscykelperspektiv och funktion tas hänsyn till. Det är vägen till ett hållbart byggande.

Monica Björk, vd, Byggmaterialindustrierna och Henrik Jansson, ordförande, Byggmaterialindustriernas miljöutskott