DEBATT: Kan vi lita på miljömärkningar?

Miljömärkningar och miljöcertifieringar av produkter är viktiga för att hjälpa oss konsumenter att göra kloka val. Men kan man lita på märkningarna? Tveksamt. Många företag ägnar sig åt så kallad greenwashing – de putsar upp sin image genom att framställa sina produkter som mer miljövänliga än de är, skriver byggnadsantikvarie Stephan Fickler i SvD.

Svenska byggnadsvårds­föreningen har granskat ett ­aktuellt exempel: Aspö gård i Skövde som marknadsförs hårt under namnet Aspö Eko-logi. I reklamen från kommunala Skövdebostäder kan man läsa att projektet är unikt med tre olika miljöcertifieringar: Svanen, Miljö­byggnad Guld och passivhusstandard Feby12. Och den som invigde projektet var ­självaste bostadsministern, miljö­partisten Mehmet Kaplan.

Men miljömärkningarna av Aspö Eko-logi är vilseledande. Vad som talats tyst om är att man ­rivit en gedigen jugendbyggnad från 1909 för att ersätta med ytter­ligare några nya hus i området. Det anses tydligen mer miljö­vänligt att riva ett hållbart hus för att bygga nya hus på samma plats – är det resurs­hushållning? Miljömärkningen grumlas ytterligare av att Naturskyddsföreningen samlat in 3 000 namnunderskrifter i protest mot bygget, eftersom Aspö gård ligger i ett område med viktiga naturvärden. Nu är naturområdet rumphugget och huvud­byggnaden riven – har Mehmet Kaplan tänkt på att han blivit en del av greenwashen?

Ett av företagen som utfärdat miljömärkningen är det statligt ägda Svanen. På Svanens hem­sida kan man läsa att de ”ställer krav på byggprocess, material och energibehov. Hänsyn tas till miljön genom hela tillverkningsprocessen, från råvaror till färdig byggnad.” När vi frågar Svanen hur det går ihop, är kontentan att de inte bedömer den del av byggprocessen som handlar om rivningen av ett fullt funktionsdugligt hus! Det gör Svanen­märk­ningen av Aspö Eko-logi till en ganska uddlös miljömärkning.

Det finns naturligtvis ekonomiska aspekter på greenwashing. En miljömärkning ger produkten en marknadsmässig fördel gentemot konkurrenterna – märkningen är alltså en kommersiell produkt. Till exempel kan en fastighetsägare ta ut högre kontors­hyror i ett miljöcertifierat hus.

För stora företag är kostnaden för märkningen försumbar i förhållande till vinsten, men många små företag har sällan råd med avgifterna för märkningen. Detta faktum diskvalificerar många av de mest miljövänliga företagen och produkterna i byggbranschen, särskilt inom byggnadsvården där ekologiska produkter och resurshushållning är norm.

På senare år har märkningar av varor och tjänster fått brett genomslag och det är ett viktigt arbete som görs. Man kan som konsument snabbt se om produkten är ekologisk, innebär förbättrade arbetsvillkor i fattiga länder, är skonsam för allergiker, innehåller miljövänliga råvaror och så vidare. Men organisationerna som säljer märkningar behöver vidga sina kriterier för resurshushållning, anpassa för småföretag och därigenom bli mer trovär­diga och förhindra Greenwash.

Stephan Fickler
Byggnadsantikvarie, verksamhetsledare
Svenska byggnadsvårdsföreningen