Pressmeddelande -

Djulö gamla skola placeras på Gula listan

Nu placeras Djulö gamla skola på Gula listan. I sina rivningsplaner tar Katrineholms kommun varken hänsyn till klubbade strategiska program eller lokal opinion, menar Peter Sörensen på Byggnadsvårdsföreningen.

Svenska byggnadsvårdsföreningen har idag placerat Djulö gamla skola på Gula Listan, en nationell lista över särskilt värdefulla och utpekade kulturmiljöer som hotas av rivning, ovarsam ombyggnad eller eftersatt underhåll.

– I samtliga planer och program som tidigare figurerat har det funnits en tydlig konsensus kring vikten av att värna Djulö gamla skola. I de planer för Djulö som nu presenteras har kulturmiljön så plötsligt raderats ut till förmån för åtta hus med sjöutsikt. Det är olyckligt när enskilda kommunalråd eller tjänstemän på eget bevåg agerar stick i stäv såväl med av kommunfullmäktige klubbade långsiktiga strategiska riktlinjer och mål, som med professionell sakkunskap och lokal opinion. Genom att agera på ett sådant vis underminerar man förtroendet inte bara för politiken i sig utan för de demokratiska processer som ligger till grund för samhällsplaneringen. Av denna anledning har vi valt att idag placera Djulö gamla skola på Byggnadsvårdsföreningens Gula lista, kommenterar Peter Sörensen från Svenska byggnadsvårdsföreningen.

För ytterligare information se www.byggnadsvard.se eller kontakta Peter Sörensen, peter.sorensen@byggnadsvard.se eller 0730-205282.


Bakgrundsfakta

Ur detaljplan för området från 2011 (aldrig klubbad):

Uppförandet av Djulö skola (huvudbyggnaden) påbörjades år 1867 och stod färdig att tas i bruk hösten 1868. Den är därmed en av socknens äldsta skolbyggnader. År 1906 tillkom det mindre skolhuset inom planområdets norra del. Byggnaderna är välbevarade och inga fasadförändringar har genomförts sedan byggnaderna uppfördes. Inte heller invändigt har några övergripande förändringar vidtagits. Byggnaderna bedöms ha ett högt kulturhistoriskt värde och det finns ett angeläget intresse att bevara och värna om skolbyggnaderna och deras närmaste omgivning. För att byggnadernas ursprungliga karaktär ska bibehållas ska stor varsamhet gälla vid allt restaurerings- och underhållsarbete. Tillbyggnader ska inte tillåtas och inte heller ytterligare bebyggelse inom skolhustomten. Skolbyggnaderna finns omnämnda i kulturminnesvårdsprogram för Katrineholms kommun.

Ur Katrineholms Kommuns översiktplan 2030:

Våren 2011 fastställde kommunfullmäktige Vision 2025 och Kommunplan 2011–2014 i enlighet med styrsystemet för Katrineholms kommun. Kommunplanen togs gemensamt fram av Socialdemokraterna och Moderaterna efter valet och anger de politiska prioriteringarna för mandatperioden. Den ligger till grund för kommunens långsiktiga planering och anger övergripande mål.

Som ett av kommunens övergripande politiska mål noteras:

  • Vi ska ta tillvara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena.
  • I översiktsplanen läser vi vidare:
  • De kulturhistoriska värden som pekas ut inom kulturmiljövårdsprogram och kulturhistorisk områdesbeskrivning ska vara vägledande i arbetet med stadens fortsatta utveckling.
  • Om större förändringar planeras som berör kul­turmiljöer eller kulturhistorisk värdefull bebyggelse bör en fördjupad kulturhistorisk inventering tas fram.
  • När utpekade värdefulla miljöer och byggnader berörs av detaljplaneändringar ska prövning ske om planbestämmelser till skydd för miljöer och byggnader ska införas.
  • Idag är kulturmiljö en självklar del i samhällsplaneringen. I en växande stad är det av stor vikt att identifiera och beskriva olika kulturvärden och kulturmiljöer så att dess värden kan tillvaratas och utvecklas på bästa sett. De avtryck som tidigare generationer har gjort ska vi förvalta med respekt och lämna över i så oförvanskat skick som möjligt till kommande generationer.
  • Förändringar i bebyggelsen får ofta konsekvenser för omgivningen under en lång tid. Därför är det av största vikt att i den fysiska planeringen betona vikten av kulturmiljöer och kulturhistoriska värden. Kulturarvet en stad hyser är en viktig del av stadens identitet och en faktisk resurs i planeringen för framtiden. Kulturmiljöer ska vårdas och bevaras men också användas och upplevas. En väl hanterad kulturmiljö skapar goda livsmiljöer där både hela miljöer och enskilda kulturvärden förstärker stadens identitet och ger en rikare historia.
  • En självklar del i planeringsarbete är att skapa medvetenhet om kulturmiljöerna och kulturhistoriska värden genom att ha en väl fungerande dialog mellan länsstyrelse, kommun, politiker, fastighetsägare, näringsliv och enskilda medborgare.
  • Ämnen

    • Arkitektur

    Kategorier

    • rivning
    • kultumiljövård
    • byggnadsvård
    • byggnadskultur
    • bebyggelsemiljö
    • katrineholm
    • djulö

    Regioner

    • Södermanland

    Om Svenska byggnadsvårdsföreningen
    Svenska byggnadsvårdsföreningen är en oberoende, ideell förening med 6000 medlemmar. Föreningens uppdrag är att sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård och sunt byggande, men även att slå vakt om värdefulla byggnader som hotas av rivning eller förvanskning. Våra kanaler är magasinet Byggnadskultur, vår webbplats och våra 60 länsombud som anordnar programaktiviteter landet runt. Ett medlemskap i Byggnadsvårdsföreningen är ett medlemskap i landets största kontaktnät av byggnadsvårdskunniga personer. Läs mer om föreningen på www.byggnadsvard.se.

    Kontakter

    Hannes Granberg

    Presskontakt Kommunikatör Kommunikation, sociala medier, PR, information, presskontakt medierelationer, byggnadsvårdsläger 0708935319

    Stephan Fickler

    Presskontakt Verksamhetsledare Byggnadsvård, byggnadsteknik, hållbart byggande 08-30 00 85