Svenska Akademiens modernisering 1913-1977. Ny bok!

Per Rydén och Jenny Westerströms bok Svenska Akademiens modernisering 1913–1977 är här!

Svenska Akademiens modernisering 1913–1977 påbörjades 130 år efter Gustaf III:s instiftande 1786 och kan gälla som något av en nystart. Carl David af Wirsén efterträddes av Verner von Heidenstam som förmedlade en generös donation, vilken gjorde att Akademien kunde flytta in i Börshuset. Erik Axel Karlfeldt blev som sekreterare under åren 1913–1931 en förnyare. Selma Lagerlöf fick som första kvinna Nobelpriset i litteratur 1909 och 1914 inträdde hon som första kvinna i Akademien. Anders Zorn skänkte 1920 krogen Den Gyldene Freden till De Aderton och intäkterna därifrån utgjorde underlag för Bellmanpriset. Per Hallström tog över sekreterarposten 1931(–1941) och under hans tid fyllde Akademien 150 år. Han ägnade sig mest åt Nobelpriset och överlät till Henrik Schück att teckna Akademiens historia.

Anders Österling tillträdde som sekreterare 1941 och förmådde hålla samman ledamöterna under kriget, då flera i församlingen höll på Hitler. Som ingen annan lyckades han förena intern och extern hantering av Nobelprisen. Även efter de två världskrigen förblev Akademien öppen för världen, inte minst genom att Dag Hammarskjöld från 1954 trots sitt betungande uppdrag i FN steg in som en högst aktiv ledamot. Han var påtänkt som sekreterarre, men sedan han dödats i Kongo, tillträdde Karl Ragnar Gierow 1964. Med sina erfarenheter från förlag, radio, tidning och teater passade Gierow väl in i rollen som ledande talesman, därtill med talang att roa medledamöterna både till vardags och till fest, utöver att han också blev stor som donator till Akademien. Detta fullföljde en utveckling som gjorde att Svenska Akademien inte enbart blev främst i världen på att dela ut pris utan även ett centrum för svensk litteratur och svenskt språk.

Har ni några frågor så hör gärna av er till mig!

Med vänlig hälsning,
Mattias Christensen
mattias.christensen@carlssonbokforlag.se
08-545 254 82