Navigera igenom crowdfundings stormiga hav

I slutet av förra millenniet dök en ny finansieringsmetod upp i USA. Ett progressivt rockband vid namn Marillion samlade in 60 000 USD från sina fans så de kunde genomföra sin efterlängtade turné och startade därmed fenomenet crowdfunding. Denna metod är, i sin enkelhet, ett sätt att finansiera sitt företag med hjälp av flera individer via internetbaserade plattformar. Oftast investerar individerna mindre summor i form av lån, aktieinvestering, donationer eller förtidsbeställning av produkter.

Sedan crowdfundings uppkomst har finansieringsmetoden utvecklats från att endast vara en plattform för donationer och förtidsbeställningar till att vissa plattformar erbjuder både lån, så kallad crowdlending, samt köp av aktier, equity crowdfunding.

Som ni läser är crowdfunding ett mycket större begrepp och område än vad man kan tro. I denna spotlightserie om tre delar ska ni få hänga med oss in i crowdfundingdjungeln för att bena ut koncept, olika områden, för- och nackdelar för både konsument, investerare och företagare samt vilka användningsområden det kan finnas i framtiden.

DEL 1 – Områden och koncept

Kickstarter, FundedByMe, Tessin har ni kanske hört talas om? Om ni inte har det så är det tre crowdfundingplattformar, alltså tre företag som tjänar pengar på att ha hand om crowdfundingen. Är detta hela sanningen? Nej, detta är tre skilda bolag med tre rätt olika affärsidéer.

Kickstarter är ett av världens största crowdfunding plattformar för donationer och förtidsbeställningar och omsätter snart 1 miljard USD årligen. Där lägger personer eller egenföretagare ut projektförslag för t.ex. en tjänst eller vara. Personer får då helt frivillit välja att gå in och antingen enbart donera pengar till projektet eller förtidsbeställa den vara eller tjänst som projektet handlar om. Även ifall hemsidan är amerikansk kan entreprenörer från hela världen lägga upp projekt här. Den senaste succén utifrån Sveriges perspektiv är hörlursföretaget Pugz.

FundedByMe är en svensk plattform med betydligt mer blygsam omsättning. FundedByMe tillhandahåller traditionell crowdfunding där kanske det mest kända projektet är restaurang kedjan Flippin’ Burgers som kunde starta sin verksamhet genom att på förhand sälja presentkort på valfri hamburgaremen.

Se den första infofilmen från 2011 här: https://www.fundedbyme.com/sv/campaign/1061/flippin-burgers/

FundedByMy erbjuder även equity crowdfunding-plattform där handlar det inte om att donera eller få prylar utan faktiska investeringar där avkastning på kapital är en drivande faktor. Denna typ av crowdfunding styrs mycket mer av regleringar och diskuteras numera vida ända upp på regeringsnivå. I USA har denna typ funnits länge (med bl.a. Barrack Obama som en stark förespråkare) och ibland varit begynnelsen på framgångsrika start-ups framförallt i Silicon Valley, CA. Fler och fler av lokala plattformar, likt FundedByMe finns nu världen över och utvecklingen drivs inte längre av enbart USA och västvärlden.

Tessin har specialiserat sig på fastighetsbranschen där de söker finansiering till specifika byggnationer av fastigheter. Till skillnad från FundedByMe så är investeringshorisonten kortare och kan ibland vara 6-12 månader innan första utbetalningen sker. Denna typ av crowdfunding fungerar mer som en fond. På plattformen lägger Tessinägarna upp olika byggprojekt med ett tillhörande prospekt. Denna hemsida riktar sig alltså enbart till investerare och inte till några entreprenörer, vilket är en skillnad från de övriga två plattformarna.

På senaste år har även så kallad ”personal fundraising” ökat. På dessa sajter, t.ex. gofoudme.com lägger personer upp olika saker som de vill göra som t.ex. bestiga Mount Everest. Om personen får in tillräckligt mycket pengar för att göra detta så får personerna som backat denna person då t.ex. sitt namn i eftertexten av filmen spelades in under bestigningen.

Allt detta låter i alla fall enligt mig som en fantastisk värld med oändliga möjligheter både för nyfikna konsumenter och innovativa entreprenörer men vad finns det för gömda risker och dolda agendor? Finns det andra motiv att lägga upp ett projekt än att få investeringar och hur undviker entreprenörer att deras affärsidé kopieras av tredje världen? Allt detta och lite till kommer ni att få reda på i del två.

Är du intresserad av att veta mer får du gärna kontakta mig!