Skip to main content

Viktigast att satsa på primärvården

Blogginlägg   •   Dec 31, 2015 15:56 CET

Jag har nu under ett drygt år försökt tränga in i de problem och möjligheter som hälso- och sjukvården i allmänhet bjuder på och i synnerhet det som sker inom Västerbottens läns landsting. De riktigt stora satsningarna inom hälso- och sjukvården görs inom specialistvården, i stort sett alla större landsting gör jättelika miljardinvesteringar i moderna byggnader och medicinsk teknik. Många av dessa satsningar är nödvändiga för att möta upp alla medicinska framsteg, som i sin tur lett till ökade och mera komplexa vårdbehov. Prislappen för allt detta har inte låtit vänta på sig och nu ser man ett nationellt mönster där specialistvården dras med stora budgetunderskott år efter år. Diskussionen om prioritering kring nya vårdmetoder, nya läkemedel och acceptabla rehabiliteringstider pågår och allt kommer till sist att ställas på sin spets, vad får hälso- och sjukvården kosta?

Det som bekymrar mig allra mest är situationen för primärvården och ett välkänt faktum är att om primärvården sviktar får det stora konsekvenser för den övriga vården.

Ett av primärvårdens uppdrag är att genom prevention minska ohälsan genom att metodiskt informera om sambandet mellan livsstil och hälsa Kan vi få tonåriga flickor och pojkar att aldrig börja röka får det större effekt på folkhälsan än all medicinsk forskning. Lägg därtill bra mat och fysisk aktivitet så minskar trycket på sjukhusvården. Jämförelsen med hur Sverige tagit sig an problemet med antal döda i trafiken med skilda körfält för att hindra mötande trafik, rondeller i stället för vägkorsningar, utbildat bilförare och övervakning att hastigheter hålls nere. 1970 dog 1300 personer, 2014 dog 275 personer i trafiken siffrorna talar sitt tydiga språk och att systematiskt preventionsarbete lönar sig.

För preventionsarbetet och en hel del annat behövs det resurser och kvalificerade medarbetare.

Vårdvalsreformen var en viktig reform där målsättningen bland annat var att stärka patientens roll som aktör i vården, samtidigt som att det inte skulle få den effekten att det gavs avkall på rättviseprincipen – att vården ska ges efter behov. Regel- och ersättningssystemet skulle vara konkurrensneutralt som varken skulle gynna eller missgynna såväl offentligt som privatdrivna hälsocentraler. En iakttagelse är att finns inslag i det nationella som landstingets egna regelverk som begränsar framförallt de offentligt drivna hälsocentralernas egen handlingsfrihet att utveckla sin verksamhet. Landstinget är en kunskapsdriven organisation där det finns mängder av kompetens och engagemang, det är nog dags att lossa på de centrala tyglarna för att frigöra den utvecklingskraft som kan finnas på många hälsocentraler och sjukstugor

Dalarna, Örebro, Blekinge, Gävleborg, Sörmland och Västerbotten tillhör den grupp av landsting med över 50 procent distriktsläkarvakanser. Andelen läkare som når pensionsåldern ökar kraftigt till år 2020. Idag är 53 procent av läkarna inom primärvården över 55 år och någon påfyllnad av antalet ST-läkare som så småningom blir färdiga specialister sker inte.

Andelen läkare som jobbar i primärvården i Sverige är den allra lägsta i OECD.

Situationen är med andra ord synnerligen prekär.

För att öka attraktiviteten i att arbeta i primärvården så har jag mötts av nära nog samstämmiga uppfattningen bland primärvårdsläkare

-effektivisera IT-systemen, förenkla administrationen och färre registreringar

-organisera vårdarbetet med en patient ansvariga läkare som har överblick och kan stödja egenvård, då rådgivning och IT inte når längre

-få till en kulturförändring med en modell där vårdgivaren lägger tyngdpunkten mera påtillit än verksamhetsstatistik

Jag menar att det nu krävs omedelbara åtgärder på nationell och regional/landstingsnivå för att ge primärvården

  • Förbättra arbetsmiljön så att alla yrkesgrupper inom primärvården får rimliga förutsättningarna att utföra sitt uppdrag.
  • Stimulansåtgärder för att flera läkare ska söka sig till primärvården
  • En nationell överenskommelse som syftar till att minska behovet av hyrpersonal
  • Ta bort eventuella hinder för ett ökat samarbete mellan kommuner och landstingen
  • Generellt ökade resurserna till primärvården

Bifogade filer

Word-dokument

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera