Centerpartiet vill ha svar på varför kommunen ratar lokalt kött

Vid måndagens kommunfullmäktige frågar Mattias Larsson, gruppledare för Centerpartiet Hans Lindberg om hur man resonerat i Umeå kommun när man av miljöskäl väljer att köpa tyskt fläskkött istället för lokalproducerat nötkött till kommunens verksamheter.

• -”För mej som Centerpartist är detta ett typisk exempel på när man suboptimerar genom att endast titta på en parameter.
  Tyskt griskött kan inte på något sätt vara bättre för miljön än det nöt- eller fårkött som vi kan producera på ytterst miljövänligt sätt här i Västerbotten!”
• -”Dessutom kan man ju fråga sig på vilket sätt detta bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling här i Umeå, något som vi ju skall jobba för nu när vi kandiderar till att bli miljöhuvudstad.”

Avslutar Mattias Larsson

Interpellationen bifogas här nedan:

Interpellation till:

Kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg

Hur kan Tyskt kött vara bättre för miljön än Västerbottniskt?

Precis före jul nåddes jag av nyheten att Umeå Kommun tydligen beslutat sig för att ersätta ”klimatskadligt nötkött” med mer grönsaker och fläskkött.

Ett beslut som fick mej att haja till.

Kommunen säger sig ha höga miljöambitioner och vi skall också verka för ett långsiktigt hållbart samhälle. Något som bland annat markeras med den ansökan om att bli miljöhuvudstad som lämnats in. Det kan i första läget låta klokt att välja något som men säger har en lägre miljöbelastning, men det är ju inte så klokt om så inte är fallet.
Här är ju ett problemen att det i sådana fall blir så att nötkött som vi kan producera lokalt ersätts med en produkt som kommer att vara importerad, och importerad från ett land där lagkraven för uppfödning är betydligt lägre än här.

I begreppet hållbarhet lyfts flera faktorer in både sociala, ekonomiska och ekologiska parametrar används för att mäta hållbarhet.

Då blir det för mej lite märkligt att ensidigt säga att det är utsläppen av koldioxid som skall få definiera om ett livsmedel är klimatsmart, inte minns då man är svårt oense inom forskningen om nötkreatur ens bidrar till utsläpp av växthusgaser.

Vidare är det ju så att om vi tror att ett gott utnyttjande av Umeå och Västerbottens resurser av livsmedelsproduktion är vad som eftersträvas så är det mer Nör och Lamm vi skall köpa inte mindre.
Då vårt klimat och vår växtlighet gör just uppfödning av idisslare lämplig.

Dessutom är det så att merparten av det nötkött som vi konsumerar, är en ”biprodukt” till mjölkproduktionen och mjölken har vi ju sagt vi vill ha, så hur då köttet kan vara något man väljer att rata låter för mej väldigt konstigt!

Mina frågor till kommunstyrelsens ordförande är därför:

• 1.Anser du att det räcker med att räkna på koldioxidutsläpp när man värderar ett livsmedels ev. miljöbelastning eller tycker du man skall väga in andra parametrar?
• 2.Förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier ses som en stor folkhälsorisk i framtiden, i många länder i Europa används betydligt mer antibiotika än i Sverige. Har detta värderats när man beslutade att rata det svenska nötköttet?
• 3.Hur anser du att importerat tyskt griskött kan bidra till en långsiktigt hållbar utveckling i Umeå?
  
  

Umeå 2016-01-14

Mattias Larsson (C)