Fler ska kunna få studiestöd

För de flesta är frågan inte om, utan när, de kommer att behöva ställa om på arbetsmarknaden. Därför måste vi rusta fler för ett längre arbetsliv genom rättvisare regler. 

– Vi måste se till att vara mer snabbfotade, inkludera fler, få ett Sverige som håller ihop, och då innebär det ett längre arbetsliv, och då måste vi från samhällets sida se till att de också får möjlighet att finansiera sin utbildning, säger Centerpartiets partiledare Annie Lööf.

För att kunna möta den framtida arbetsmarknaden måste vi ge äldre och andra som behöver skola om sig – möjligheten att göra det. Tyvärr är utbildningssystemet idag inte tillräckligt anpassat för personer i behov av vidareutbildning. Nu kan du få studiestöd i maximalt sex år och redan vid 47 års ålder minskar antal veckor en person kan få studielån. Efter 56 års ålder delas inget studiestöd ut alls. Det begränsar människors möjlighet att ställa om i karriären och komplettera sin utbildning.

– Vi ställer väldigt stora krav på dem som är äldre i arbetskraften att ställa om för att kunna matchas till jobb och för att kunna förlänga sitt arbetsliv. Då är det rimligt att vi har ett studiestöd som inte fasas ut vid 47 års ålder, utan som fortsätter att gälla en bra bit till, säger Annie Lööf.

Det måste finnas möjlighet för fler att studera även mitt i livet. Idag kan du bara bli beviljad ett års extra studiemedel när du nått taket på 6 år, vilket inte är tillräckligt för att läsa en yrkesutbildning på två år eller ett masterprogram.

Därför föreslår vi:

- Studielån från 47 år. Ta bort utfasningen av studielånet som idag börjar vid 47 års ålder.

- Studielån efter 56 år. Möjliggör studiestöd efter 56 års ålder genom att tillåta studielån, men inte bidrag, upp till 60 år. Idag ges inget studiestöd alls efter 56 år. Samtidigt krävs snabbare återbetalning av lån vid arbete.

- Utöka möjligheten till extra studiemedel från ett år till två år. Då kan fler få möjlighet att senare i livet läsa en tvåårig yrkesutbildning eller ett masterprogram.

Sammantaget väntas de föreslagna reformerna medföra offentligfinansiella kostnader på 100 miljoner kronor per år.