Skip to main content

Kenneth Johansson och Margareta Andersson: "Det krävs både mjukt och hårt för att komma åt ohälsan"

Pressmeddelande   •   Okt 05, 2003 23:19 CEST

- Den exploderande ohälsan kräver att hela samhället engageras, därför behöver vi något av ett samhällskontrakt mellan staten, arbetsgivarna och de anställda.

- Idag sätter vi in åtgärderna när problem redan har uppstått, vi lappar och laga i efterhand, något som gång på gång misslyckas. För att ta snabba krafttag lägger vi ett femtonpunktsprogram som ställer krav både på staten, arbetsgivarna och den enskilde. Vi vill bl. a. införa en rehab-garanti, en samlad arbetslivsförsäkring och skärpt lagstiftning vad gäller förtidspensionerna. Dessutom måste arbetsmiljön prioriteras eftersom den spelar en stor roll för människors välbefinnande. Vi ska se den enskilde som en resurs som ska göras delaktig i arbetet för sin hälsa säger Kenneth Johansson (c) och Margareta Andersson (c).

Under de senaste sex åren har sjukfrånvaron ökat dramatiskt och framstår idag som ett av de största hindren för Sveriges ekonomiska utveckling. Sjuktalen är nu på en historisk rekordnivå och förtidspensionerna ökar från 50 till 75 miljarder kronor mellan 2002 och 2006.

- Det krävs en riktig kraftsamling, något av ett samhällskontrakt där alla parter gör sin del av hemläxan, säger Kenneth Johansson. Kontraktet skulle innebära att staten säkerställer en funge-rande och effektiv rehabilitering. Arbetsgivarna ska utforma arbetsvillkor på ett sådant sätt att de anställda inte drabbas av ohälsa samt vara delaktiga i rehabiliteringsarbetet. Den anställdes ansvar består i att stå för egenvård och delta konstruktivt i rehabiliteringsarbetet. Annars kan bidragen minskas.

- Som vi har det i dag äter kostnaderna för sjukersättning och förtidspensioner upp utrymmet för skattesänkningar och reformer. För att ändra det måste vi sluta skyffla över personer i förtidspension och de som förtidspensioneras ska fortsätta att få rehabilitering, säger Kenneth Johansson (c).

Människor som är sjukskrivna och behöver rehabilitering möter en djungel av olika myndigheter men får ofta ingen hjälp. Därför behövs en rehabgaranti med individuell rehabplan och en kontaktperson som lotsar individen mellan rehabinsatserna. Garantin ska träda in efter sex veckors sjukskrivning. Finns ingen rehabilitering att få ska individen kunna få en rehabpeng och själv köpa rehabilitering.

För att förenkla för de sjukskrivna borde sjukförsäkringen, arbetsskadeförsäkringen- och arbetslöshetsförsäkringssystemet slås ihop till en samlad arbetslivsförsäkring med gemensam administration. På lokal nivå innebär det att arbetsförmedlingen och försäkringskassan slås samman till ett arbetslivskontor.

Den svenska arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar och ställer idag höga krav på människor att vara flexibla och förändringsbenägna, något som uppenbarligen inte passar alla. Därför måste högre krav ställas på arbetsgivaren att värna om sina medarbetare och låta dem utvecklas i sin egen takt. Arbetslivet och arbetsmiljön måste utformas utifrån människors skiftande förutsättningar. Detta kan underlättas genom att skapa ekonomiska villkor som stimulerar arbetsgivaren.

- För den enskilde människan är naturligtvis jätteviktigt att se till att vi kommer åt problemen med sjukskrivningar och ohälsan. I slutändan handlar det om att göra det möjligt för arbetstagaren att vid arbetsdagens slut ha krafter kvar att umgås med familj, vänner och bekanta igen. Höjd livskvalitet sker bäst genom att ge förutsättningar för ett hälsofrämjande arbetsliv. Därför är det viktigt att arbetet inte bli en belastning för hälsan, utan istället bidrar till en bättre folkhälsa säger Margareta Andersson (c).

Forskningsprojektet Pacemaking, som Bodil Jönsson har varit med och drivit, visar att dagens tankemodeller om arbetsmiljö är formade i en tid som inte längre existerar. Även om människan idag inte är annorlunda än för 50 år sedan, utsätts vi idag för ett helt annat ”bakgrundsbrus”. Det kanske inte är ”arbetet” som sliter ut oss utan alla intryck och all osäkerhet. Ofta tampas vi med snäva tidsmarginaler och ett evigt improviserande.

- Vi kan arbeta hårt, men utan tidsmarginaler och rytm klarar vi det inte säger Margareta Andersson.

Punkter för en bättre arbetsmiljö
Öka kunskapsnivån om arbetsmiljöarbetet
Inför arbetsmiljöcertifiering. Företagare som lever upp till dessa kriterier bör få en nedsättning av arbetsgivaravgifterna.
Lots tillbaks in i arbetslivet
Integrera företagshälsovården i det förebyggande arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna.
Koppla beteendevetare till företagshälsovårdens arbete
Skyddsombudens verksamhet måste tydliggöras från att endast bevaka de fysiska riskerna som finns
till att även innefatta de risker för psykiska obehag som den sociala arbetsmiljön kan ge upphov till.
I åtgärdsplan för en god arbetsmiljön ska en handlingsplan mot mobbning ingå.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera