Skip to main content

God kommunikation viktigt för lyckat inomhusklimat

Nyhet   •   Nov 16, 2016 17:23 CET

Lars Ekberg, docent i installationsteknik vid Chalmers och ansvarig för affärsområde Fastighetsföretag och Industri vid CIT Energy Management. 16 - 17 mars, 2017, är han lärare på kursen ”Hälsosam inomhusmiljö”.

Strävan efter låg energianvändning, en hög grad av energieffektivitet och en så bra inomhusmiljö som möjligt går hand i hand. Det här är åtgärder som leder till ökad komfort och ett hälsosammare inomhusklimat. För att lyckas fullt ut krävs en god kommunikation mellan fastighetsägare och hyresgäster, menar Lars Ekberg* i docent i Installationsteknik.

Lars Ekberg har mer än 20 års erfarenhet av inomhusklimat och byggnaders energianvändning. Arbetet omfattar bostäder, kontor, skolor och mer krävande tillämpningar inom läkemedelsindustrin, vid biotekniklaboratorier samt i museer och teatrar. Han deltar som expert och rådgivare i olika sammanhang.

Den 16 och 17 mars, 2017, är Lars Ekberg lärare på kursen ”Hälsosam inomhusmiljö”. Tyngdpunkten ligger på termiskt klimat och luftkvalitet som påverkar oss på olika sätt. Men självklart behandlas även ljus- och ljudmiljön. Kursen innehåller en grundlig genomgång av aktuella råd, standarder och myndighetsföreskrifter såsom Boverkets byggregler samt Arbetsmiljöverkets och Folkhälsomyndighetens regler för inomhusmiljö.

Innan oljekriserna på 70-talet behövde man inte tänka på hur mycket energi en byggnad förbrukade för att hålla ett hyfsat inomhusklimat. Man eldade olja och allt var frid och fröjd. Det gjorde inte så mycket att husen var otäta. Efter oljekrisen började man bygga fastigheter med bättre isolering för att spara energi, men de blev känsligare för driftstörningar. Gick inte fläktarna som de skulle eller hade man inte monterat tillräckligt stora luftintag blev det för låg luftväxling.
– På 80-talet var det en del av förklaringen till det man då kallade ”Sjukahussyndromet”. En annan var byggprocessen. Pressade tidplaner gjorde att byggherren, som ytterst har ansvaret för kvalitén, inte alltid var så omsorgsfull som man borde. Det förekommer fortfarande. Man måste ge inneklimatfrågorna tillräckligt med tid och resurser, säger Lars Ekberg.

Kursen ”Hälsosam inomhusmiljö” riktar sig till drifttekniker, bovärdar, förvaltare, VVS projektörer och arkitekter. Ett av syftena är att bidra till att kursdeltagaren ska bli bättre på att diskutera innemiljöfrågor. Fastighetsägaren vill kunna prata med hyresgästen, byggherren vill kunna prata med sina projektörer och se till att man ställer rätt krav.
– Fastighetsägare har länge kämpat med att besvara klagomål från hyresgäster men behöver mer ”kött på benen” för att klara av detta. Vi har också en laboration där deltagarna får prova på att mäta, för att veta vad det är man beställer och för att få en känsla för hur svårt och kostsamt det är med mätningar.
Lars Ekberg poängterar att inomhusklimatet bör vara med tidigt i en byggprocess. Ett av de första stegen är ta fram en programhandling där byggherren som ska bygga huset, beställaren som ska vara verksam i huset och självklart den som representerar brukarna, sätter ribban på en nivå där samtliga är överens.

– Det är så här: I varje lägenhet eller lokal går det enbart att skapa ett inomhusklimat. Men där ska många människor vistas. Det en fastighetsägare måste göra är att ta hyresgästens upplevda problem med exempelvis temperaturen på allvar. Egentligen skulle man kunna säga ”Fryser du, ta på dig en extra tröja då”. Men det blir enbart jobbigt. Man måste sätta sig ner, fastighetsägaren måste lyfta sitt dilemma, känna efter och resonera mer ingående och lyssna på hyresgästen. Det kan vara så att det är fel på ventilationen eller att någon annan del av tekniken i huset inte fungerar även om termometern just nu tycks visa på rätt antal grader.

Det moment som Lars Ekberg särskilt vill lyfta i kursinnehållet handlar om hur man bör agera när klagomålen blir så många att hyresgästen ställer krav på att det eventuella felet man är missnöjd med ska utredas av externa konsulter.
Scenariot är: Hyresgästen är rädd för att man utsätts för ohälsosamt ämne, att luftkvaliteten är så dålig eller att man tror att det växer mögel i väggarna.
– Det är jätteviktigt att kunna hantera sådana problem. I branschen blir det här fel gång på gång. Det räcker med att det finns misstanke om att något är fel på ett hus, exempelvis en fuktskada som leder till emissioner av hälsofarliga ämnen. Då hamnar lätt fastighetsägaren i händerna på konsulter, säger Lars Ekberg.

Fastighetsägaren söker på webben och hittar en innemiljökonsult som säger att de kan utreda det här. Det finns konsulter som är bra på detta. Men det finns tyvärr många som inte har tillräcklig helhetssyn och går in med förutfattade meningar om vad som behöver undersökas och mätas.
Det finns ingen magisk lösning på hur man ska göra, menar Lars Ekberg.
Under kursen arbetar han och deltagarna fram en checklista som innebär att man inte tar första bästa konsult, utan försöker ha ett helhetsgrepp och inte tappa det.
– Jag har ett antal skräckexempel på utredningsrapporter som inte är ovanliga. Det rapporterna beskriver låter väldigt vetenskapligt och vederhäftigt, men granskar man underlaget så har de inte fog för att dra de slutsatserna de gör.

Kan en fastighetsägare tjäna pengar på hälsosam inomhusmiljö?
– Absolut. Strävan efter låg energianvändning, en hög grad av energieffektivitet och efter en så bra inomhusmiljö som möjligt går hand i hand. Nyckeln är att pumpar, fläktar och alla andra komponenter ska fungera som det är tänkt, som ett system. Man tjänar pengar dels på energinotan och dels på att förvaltaren, ägaren, driftpersonalen – den som tar hand om klagomålen slipper springa på utryckningar och hantera klagomål i tid och otid.

Kursen går även igenom en orientering i olika miljömärkningssystem. Det kostar en slant att miljömärka men många har konstaterat att marknadsvärdet på huset ökat i och med märkningen.
– Sedan är det en kostnadsaspekt till och den gäller framförallt arbetsplatser. Är det för kallt eller för varmt blir arbetstagaren irriterad och mindre effektiv. Det har gjorts en mängd vetenskapliga undersökningar kring detta. Man har mätt hur produktiva folk är exempelvis med kontorssysslor. Ganska små avvikelser från det optimala när det gäller temperatur och buller har en mätbar effekt på produktivitet.

När var byggnader sämst respektive bäst med tanke på inomhusklimatet?
– Allting var inte bättre förr bara för att det var välventilerade, otäta hus. Ärligt talat så tror jag att det är idag man kan få en bra, genomtänkt och väldesignad byggnad - om frågorna om inomhusklimatet är med ifrån start. Nu som då måste man vara målmedveten och ställa rätt krav på den som ska sköta driften av byggnaden.

Text: Ann-Christine Nordin

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera