Skip to main content

Osynligt mönster kan stoppa falska märkeskläder

Pressmeddelande   •   Maj 01, 2013 08:00 CEST

Nu finns en ny möjlighet att skilja på märkeskläder och kopior. Chalmersforskaren Christian Müller har tagit fram en tråd med unika optiska egenskaper. Den kan användas för att skapa osynliga mönster i textilier, som bara syns i polariserat ljus.

Enligt Tullverket har handeln med förfalskade och piratkopierade varor exploderat de senaste åren både i Sverige, inom EU och globalt. Det drabbar såväl företag och deras anställda som ovetande konsumenter. Att se skillnad på ett äkta plagg och en kopia är ofta svårt.

Christian Müller, forskare inom polymerteknologi på Chalmers, har hittat en möjlig lösning på problemet. Han har skapat en halvgenomskinlig tråd av polyetylen och en färgmolekyl som absorberar synligt ljus. Tråden kan vävas till ett mönster som är osynligt för blotta ögat, men kan ses med hjälp av ett polarisationsfilter.

– Själva tillverkningen av en sån här tråd är okomplicerad, säger han. Klädföretagen skulle kunna börja med det direkt. På så sätt skulle de kunna sätta ett signaturmönster i sina plagg. Och utrustningen som krävs för att se mönstret är ganska enkel, den finns redan idag hos till exempel Tullverket.

Den osynliga tråden kan skapas av flera olika färgmolekyler och flera olika textila konstfibrer, bland annat nylon. Färgmolekylen kan också bindas till naturfibrer såsom ull eller silke. Tekniken kan användas både till kläder och till olika typer av dyra specialtyger, till exempel bil- och husvagnstextilier.

Tanken är att ett varumärke sätter ihop sin egen speciella kombination av textilfiber och färgmolekyler. Det är enkelt och billigt för företaget att ta fram.

– Men det är väldigt svårt för pirattillverkarna att kopiera den speciella kombinationen, säger Christian Müller. De kan skaffa utrustningen som krävs för att läsa av mönstret och ta reda på vilket optiskt spektrum som en viss signatur ger, men de kan inte veta vilken kombination av komponenter som ger just detta spektrum. Och det finns massor av olika färgmolekyler som går att använda.

Förra året publicerade han sina resultat i den vetenskapliga tidskriften Applied Physics Letters. Innan dess var det inte känt att det går att skapa mönster i textil som är en del av själva tyget och som bara kan ses i polariserat ljus. Däremot finns det en liknande teknik för att skapa osynliga mönster i sedlar, något som används bland annat i Schweiz.

På längre sikt skulle Christian Müllers upptäckt också kunna användas för att tillverka ”smarta textilier”, till exempel kläder som ändrar färg beroende på elektrisk laddning.

Bildtext: Med hjälp av osynlig tråd kan ett klädföretag skapa en logotyp som är en del av själva tyget och som framträder i polariserat ljus. Det ger ett specifikt optiskt spektrum som är väldigt svårt för pirattillverkarna att kopiera.
Foto: Christian Müller


Mer om piratkopiering
Enligt Tullverket är piratkopior ett fortsatt stort problem i EU. Piratkopiering är en storindustri som idag omfattar alla slags produkter – allt från kläder och accessoarer till läkemedel och bildelar. Det är en verksamhet som inte bara drabbar företag och deras anställda utan som också innebär en risk för konsumenterna, eftersom kopiorna kan vara undermåliga i kvalitet och ibland rent av farliga. Bland ursprungsländer för kopiorna utmärker sig Kina, men även Indien, Turkiet, Hong Kong och Förenade Arabemiraten är vanligt förekommande ursprungsländer.

Läs mer hos Tullverket om flödet av piratkopierade varor till Sverige och EU

Läs mer hos Tullverket om problematiken kring piratkopierade varor


Läs den vetenskapliga artikeln i Applied Physics Letters


För mer information, kontakta:
Christian Müller, forskarassistent i polymerteknologi , christian.muller@chalmers.se, 031-772 34 06 

Chalmers i Göteborg forskar och utbildar inom teknik, naturvetenskap och arkitektur, med en hållbar framtid som allomfattande vision. Chalmers är känt för sin effektiva innovationsmiljö och har åtta styrkeområden av internationell dignitet – Energi, Informations- och kommunikationsteknologi, Livsvetenskaper, Materialvetenskap, Nanovetenskap och nanoteknologi, Produktion, Samhällsbyggnad och Transport.