Skip to main content

Skagerrak kan passa för koldioxidlagring

Pressmeddelande   •   Dec 01, 2011 16:25 CET

Tekniken för att avskilja och pumpa ner koldioxid från rökgaser finns. Frågan är var koldioxiden ska ner. En sandstensformation två kilometer under havsbottnen i Skagerrak kan vara en del av en lösning för regionen Skagerrak/Kattegatt.

Så skulle regionen kunna bidra till uppfyllda klimatmål och samtidigt behålla industrier med stora fossila utsläpp.

– Våra upptäckter är intressanta eftersom stora och lämpliga lagringsplatser för koldioxid inte finns överallt. Preliminära simuleringar visar att de hålrum vi undersökt kan lagra 250 miljoner ton koldioxid, vilket motsvarar alla utsläpp från stora utsläppskällor i regionen i närmare 20 år, säger Filip Johnsson, professor i Uthålliga energisystem på avdelningen för Energiteknik vid Chalmers.

Sedan drygt två år har forskare från Sverige, Norge och Danmark undersökt lagringsmöjligheter i regionen, tekniska lösningar och infrastruktur i ett EU-finansierat projekt. Målet har varit att hitta robusta lösningar för koldioxidhantering, som inkluderar avskiljning, transport och säker lagring (så kallad CCS-teknik, Carbon Capture and Storage). Det skulle förutom minskad klimatpåverkan även bidra till att behålla utsläppsintensiv industri.

Den 7 december hålls projektets avslutningskonferens i Oslo där representanter för myndigheter, industri och akademi i Norge och Sverige diskuterar resultaten.

Filip Johnssons forskargrupp på Chalmers, som är världsledande på tekniken att avskilja koldioxid, har varit ansvarig för att bedöma relevant teknologi för att fånga in koldioxid från sju enskilda anläggningar. Chalmersforskarna har tillsammans med industri, myndigheter och akademi i regionerna kring Kattegatt undersökt möjligheter för avskiljning, transport och lagring, samt kostnaderna för det hela. Forskare vid Göteborgs Universitet har analyserat de juridiska förutsättningarna för att skapa en integrerad infrastruktur för transport och lagring av koldioxid mellan länderna.

Mot tekniken talar att den är omtvistad och förhållandevis kostsam jämfört med vad det i dagsläget kostar att släppa ut koldioxid. Även om kostnaden för CCS-tekniken förväntas gå ner så har politikerna ett stort ansvar för att se till att klimatfrågan hamnar i fokus genom att öka kostnaden för att släppa ut koldioxid, menar forskarna. Detta krävs för att CCS skall kunna bidra till att begränsa utsläppen.  

– Det är bråttom att möta klimathotet och därför behöver vi nu alla tillgängliga tekniker och åtgärder. Svensk och europeisk energidebatt och politik baseras fortfarande på idén att vi står inför ett val mellan olika tekniker och åtgärder. Men faktum är att vi behöver samtliga om vi skall ha en chans att klara de nödvändiga utsläppsminskningarna: vindkraft och andra förnybara tekniker, energieffektiviseringar, avskiljning och lagring av koldioxid och kärnkraft, säger Filip Johnsson.

Idag står västvärlden för merparten av de utsläpp som redan har skett. Det medför ett ansvar att dels minska egna framtida emissioner, dels bidra till den nödvändiga teknikutvecklingen, menar Filip Johnsson.

– Att tro att länder med en stark ekonomisk utveckling och stora tillgångar av kol inte skulle använda dessa resurser är naivt. CCS är därför en absolut nödvändighet om ökningen av temperaturen skall begränsas, säger han.

Forskarna vid avdelningen för Energiteknik konstaterar att kolförbrukningen i bland annat Kina ökar enormt just nu. Sannolikt den utvecklingen fortsätta under lång tid framöver eftersom Kinas och världens kolresurser är enorma. De globala kolresurserna är i sig det största hotet mot en minskning av emissionerna och därmed en begränsning av temperaturökningen, anser forskarna.

Ett norsksvenskt samarbetsprojekt
Projektet är delfinansierat av Telemarks Fylkeskommune, Vestfold Fylkeskommune, Innovasjon Norge, Västra Götaland Regionen, Energimyndigheten och Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (Interreg IVA). Det består av fyra delprojekt som ska:
• studera lagringsmöjligheterna i regionen och leds av Institutt for Geologiske fag vid Oslo Univeristet.
• utreda hur koldioxid bäst kan hanteras och transporteras från utsläppskälla till lagringsplats och leds av Telemark Teknisk Industrielle Utviklingssenter, Tel-Tek, i Porsgrunn.
• utvärdera möjliga avskiljningslösningar och kostnader för dessa för varje enskild anläggning samt analysera möjliga utvecklingsvägar och juridiska frågeställningar för CCS i regionen.
• förmedla kunskap från projektet och öka den generella kunskapsnivån bland de beslutsfattare som kommer att vara inblandade i en eventuell utbyggnad av en CCS infrastruktur i regionen.

Läs mer om EU-projektet
www.ccs-skagerrakkattegat.eu

Pathways to Sustainable European Energy Systems
http://www.energy-pathways.org

Mer information:
Filip Johnsson, Avdelningen för energi och miljö, energiteknik, 031 772 14 49, filip.johnsson@chalmers.se
Jan Kjärstad, projektledare, Avdelningen för energi och miljö, energiteknik, 031 772 14 54, kjan@chalmers.se

Chalmers i Göteborg forskar och utbildar inom teknik, naturvetenskap och arkitektur, med en hållbar framtid som allomfattande vision. Chalmers är känt för sin effektiva innovationsmiljö och har åtta styrkeområden av internationell dignitet – Energi, Informations- och kommunikationsteknologi, Livsvetenskaper, Materialvetenskap, Nanovetenskap och nanoteknologi, Produktion, Samhällsbyggnad och Transport.