Skip to main content

Svenskars livskvalitet blir inte sämre av en klimatomställning

Pressmeddelande   •  Dec 09, 2013 08:00 CET

Att en klimatmässigt hållbar livsstil skulle innebära att människor tvingas tillbaka till en levnadsstandard och nivå på livskvaliteten som rådde för länge sedan – det är en helt obefogad farhåga. Hävdar forskare vid bland annat Chalmers.

Det så kallade 2-gradersmålet kräver både tekniska lösningar och livsstilsförändringar. Bilåkande, flygande och köttätande är de tre klimatlaster som ökar totalt i Sverige idag, men måste minska eller hejdas.

De senaste tjugo åren har svenskarnas köttkonsumtion ökat med cirka 40 procent och utrikesflyget med cirka 190 procent.

Hur skulle svenskarnas livskvalitet påverkas av den klimatomställning som krävs för att nå 2-gradersmålet? Det har chalmersforskaren Jörgen Larsson och hans kollegor undersökt vid forskningscentrumet Mistra Urban Futures på Chalmers.

Forskarnas statistiska analyser visar att skillnader i bilkörande, flygande och köttkonsumtion mellan olika personer inte har något samband med skillnader i deras livskvalitet. De drar slutsatsen att farhågan att en klimatmässigt hållbar livsstil skulle innebära att människor tvingas tillbaka till en levnadsstandard och nivå på livskvaliteten som rådde för länge sedan är helt obefogad.

–  Forskningen indikerar att människors livskvalitet efter en klimatomställning skulle vara ungefär som i dag, säger Jörgen Larsson. Flygandet är det område där vi kan se ett visst möjligt ”pris” i livskvalitet för att nå klimatmålen. Detta gäller främst för de grupper som flyger mycket, det vill säga höginkomsttagarna. Den enskilt viktigaste åtgärden för att uppnå radikalt hållbara utsläppsnivåer i vårt scenario för 2050 är att stabilisera flygandet på 2010 års nivå.

Läs mer här


För västsvenska medier:

Forskarnas har i sin rapport kartlagt hur klimatbelastningen skiljer sig åt mellan olika livsstilar, och de beskriver konkret hur en klimatomställning skulle kunna se ut för sex stycken typhushåll i Göteborg och Västra Götaland: ”Askimsbon, Angeredsbon, Johannebergsbon, Färgelandabon, Alingsåsbon och Medelgöteborgaren”.  Det finns stora variationer i utsläppen från dessa typhushåll. År 2010 varierade utsläppen från mellan 6,5 ton koldioxid per person och år (”Angeredsbon”) till 10 ton (”Askimsbon”).

I morgon presenterar Jörgen Larsson, tillsammans med Pernilla Hellström från Miljöförvaltningen Göteborgs stad, sina resultat på seminaret Urban Lunch-time i Göteborg. Journalister är välkomna att delta.

Titel: Klimatomställning Göteborg – tekniska möjligheter och klimatomställning

Tid: 10 december kl 11.30 – 12.15

Plats: Göteborgs stadsmuseum, Norra Hamngatan 12

Läs mer här


För mer information, kontakta:

Jörgen Larsson, fil dr i sociologi, forskare på Chalmers, fysisk resursteori: jorgen.larsson@chalmers.se, 0708-833370

Chalmers i Göteborg forskar och utbildar inom teknik, naturvetenskap, sjöfart och arkitektur, med en hållbar framtid som allomfattande vision. Chalmers är känt för sin effektiva innovationsmiljö och har åtta styrkeområden av internationell dignitet – Energi, Informations- och kommunikationsteknologi, Livsvetenskaper, Materialvetenskap, Nanovetenskap och nanoteknologi, Produktion, Samhällsbyggnad och Transport.