Dyrare idrott för barn och ungdomar

Idrott kostar allt mer för barn och ungdomar i Sverige. Eftersom möjligheterna att idrotta är ojämnt fördelade riskerar ökade kostnader att förstärka dessa skillnader. Det konstaterar Centrum för idrottsforskning i en ny regeringsrapport.

Kraven på landets idrottsföreningar att bli mer professionella ökar. Samtidigt sker också en utveckling i idrottsföreningarna mot att betrakta medlemmarna mer som kunder än som just medlemmar.

Resultatet blir att fler och fler idrottsföreningar antar företagsliknande former med anställd kanslipersonal, utbildade tränare och så vidare. Utvecklingen leder till högre kostnader, vilket i sin tur tvingar föreningar att ta ut högre medlemsavgifter.

Det här är en utveckling som vi främst ser i våra storstäder. Riksidrottsförbundets statistik om medlems- och träningsavgifter förstärker den bilden. Den visar att personer boende på orter med högst 10 000 invånare i genomsnitt betalar 700 kronor per år. På orter större än 200 000 invånare är kostnaden istället 2 200 kronor. Siffrorna gäller utgifter för både barn och vuxna.

Fler kringkostnader
I en ny studie om idrottens kostnader har Centrum för idrottsforskning låtit forskare undersöka hur både föreningsföreträdare och idrottsföräldrar förhåller sig till utgifter inom idrotten. Båda grupper vittnar om att kostnaderna har ökat. Enligt föräldrarna riskerar utvecklingen dessutom att leda till utslagning av de familjer som inte har råd.

Förutom högre medlemsavgifter har det blivit dyrare att delta i cuper. Det handlar både om höjda cupavgifter och ökade kringkostnader i samband med matcher och resor.

– Det gamla klassiska konceptet att sova på luftmadrass i skolsal under cuperna verkar vara på väg ut till förmån för hotellboende. Tillsammans med övriga kostnader som utrustning, kläder och material utgör det en ansenlig del av familjens ekonomi, inte minst om det finns flera idrottande barn i familjen, menar Stefan Wagnsson och Christian Augustsson, idrottsforskare vid Karlstad universitet.

Det har dessutom blivit allt vanligare att sätta sina barn i kommersiellt drivna träningsläger, så kallade ”camps” eller idrottsakademier. Föräldrarna tycker också att föreningarnas förväntningar på ideella insatser känns betungande.

Oundviklig utveckling?
Centrum för idrottsforskning konstaterar att den organiserade idrottsrörelsen utgör en imponerande kraft i det svenska samhället som engagerar och aktiverar miljontals människor.

– Men möjligheterna att idrotta och motionera är inte är jämnt fördelade. Många av de demografiska och socioekonomiska villkor som idag präglar det svenska samhället återspeglas i medborgarnas idrottande. En utveckling mot ökade kostnader inom idrotten kommer att förstärka dagens skillnader, säger Johan R Norberg, utredare vid CIF.

Såväl idrottsföräldrar som idrottsföreträdare beskriver ökade kostnader och ökad konkurrens som svåra att hejda och en följd av ett ökat marknadstryck.

– Men då bortser de från att de själva är aktörer och delaktiga i att skapa de förändringar som marknadstrycket ger för svensk idrottsrörelse, säger Johan R Norberg.

Enligt uppgifter från Riksidrottsförbundet lägger svenskarna i genomsnitt 6 000 kronor per år på idrottsrelaterad verksamhet. Män har högre utgifter än kvinnor och personer med högre inkomster spenderar också mer pengar än personer med lägre inkomster. Barn och ungdomar har högst utgifter för avgifter kopplade till aktivt idrottande.

Centrum för idrottsforsknings slutsatser bygger på enkätstudier och intervjuer med idrottsföräldrar och företrädare för idrottsföreningar. Resultaten presenteras närmare i rapporten Idrottens pris – om idrottens kostnader och medlemskapets betydelse och i huvudrapporten Statens stöd till idrotten – uppföljning 2014. Bägge publikationerna ingår i CIF:s årliga uppföljning av statens stöd till idrotten.

Samtliga rapporter och slutsatser finns på CIF:s webbplats från kl. 13.00.