Idrottare spolar inte kröken

Alkohol och idrott hör inte ihop sägs det. Men en genomgång av forskningen visar att det är ytterst tveksamt om idrotten hjälper till att hålla idrottaren borta från flaskan alla gånger. Motiven till varför man dricker är också många och olika, skriver idrottsforskarna Olof Unogård och Mikael Mattsson i tidningen Svensk Idrottsforskning.

Majoriteten av forskningen om idrottares alkoholvanor kommer från USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland och består till största delen av stora självskattningsstudier. De anglosaxiska studierna visar bland annat att idrottsstudenter generellt sett dricker mer än andra studenter. Hur mycket kamraterna dricker tycks ha en stor påverkan på hur mycket man själv konsumerar.

Orsakerna till varför idrottare dricker är många och olika, skriver Unogård och Mattsson. Forskningen pekar på vissa könsskillnader. Manliga idrottsstudenter är den studentgrupp som är mest benägen att dricka av sociala skäl och för att bli berusad. Det kan bero på att de ofta associerar alkohol med att till exempel få vänner och att få bättre självförtroende. Kvinnliga idrottsstudenter är mer benägna att dricka för att till exempel tåla stress, för att må bättre eller för att klara sig igenom olika utmaningar i livet.

Det finns lite svensk och nordisk forskning om idrottares alkoholvanor.

Olof Unogård är forskningsassistent i pedagogik och Mikael Mattsson är medicine doktor i medicinsk vetenskap med inriktning fysiologi. Båda är verksamma vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.

Läs hela artikeln här

Svensk Idrottsforskning är en tidning som ges ut av Centrum för idrottsforskning