Finns det korruption i Sverige?

License to operate tar Hans de Geer som utgångspunkt. Vem ger mandatet för den som agerar? Det finns politiska regler, som kan se olika ut i olika länder. Det är den politiska ledningen som avgör var gränserna går för olika företag.

Men så är det inte längre. Sen cirka 25 år tillbaka har den internationella finansmarknadens aktörer ett stort inflytande och som öppnat diskussionen om Ägarstyrning, Corporate Governence. Det är ena sidan av myntet. Den andra sidan är transnationella NGO:s. Det finns 4 000 sådana - Greenpeace, Friends of the Earth etc. De driver sina frågeställningar på ett sätt som skapar medial uppmärksamhet. De har drivit fram diskussionen om företagens sociala och miljömässiga ansvar, CSR.

CSR-frågor adresseras på de stora företagens hemsidor. Det förväntas att man ska förhålla sig till det. Arenan där frågorna drivs är media och i samverkan med media.

Som väljare, medlemmar i partier, kunder och på andra sätt är vi alla delaktörer i diskussionerna om ägarstyrning. Man kan se en arena för diskussionerna. Se det som en cirkusarena där olika aktörer rusar in och säger: Vi har svaret på frågan om vilket ansvar företagen har i sociala frågor och miljöfrågor.

Nu gör Hans de Geer en genomgång av olika internationella aktörer och vad deras roll och uppgift är. Där finns EU, OECD och ILO för att bara nu nämna några.

I det här paketet ligger kampen mot korruption. Den kampen vill Hans de Geer se som en del av företagens CSR-arbete. För 20 år sedan talade man om mutor - handlingen att ge ut en fördel och ta emot en fördel i ett bestämt syfte. På 90-talet talade man mer om korruption. Det är en skillnad, för korruption är mer av en sjukdom i samhället. Kampen mot detta är det viktigaste i CSR-frågorna. Håller man inte korruptionen stången kan man inte heller vara framgångsrik när det gäller sociala eller miljömässiga faktorer.

Vi har länge tänkt att korruption är något som bara finns någon annanstans. Det t.o.m. diskuteras i styrelserummen att i vissa länder "hör det till". Sen kommer detta med Göteborg, men då menar vissa att det är något speciellt just med Göteborg.

BRÅ kom med en rapport 2008 som visar att det finns många fall även i Sverige där frestelserna blivit för stora. Korruption handlar inte bara om pengar. Det kan vara andra saker än pengar. I första hand är det ett maktbegrepp.

I somras kom utredningen Mutbrott 2010. Nu vill Hans de Geer införa riskbegreppet och tala om korruptionsrisk. Den är större i vissa länder/regioner. Är risken större måste man ägna mer uppmärksamhet åt de program man kan ha för att minimera riskerna. Vissa sektorer/branscher har större risker, byggbranschen känner ni till. Ett beteende i branschen uppfattas som naturligt, men ses av omvärlden som korruption. Vissa funktioner är också extra utsatta, t.ex. om man sitter länge i en inköpsfunktion. Vissa situationer är mer riskfyllda än andra - inför en upphandling, t.ex.

Gör man analys utifrån dessa risker kan ledningen också ge stöd till de som utsätts för riskerna och bestämma hur man tar hand om uppkomna situationer. Nu kommer också omständigheten att vissa personer är mer utsatta, det finns en svaghet som kan utnyttjas.

Korruption är farligt. Man sviker sin uppdragsgivare. 40 miljarder dollar beräknar man korruptionens värde till. De pengarna måste ju tas någonstans ifrån. Korruption underminerar marknadsekonomin, fortsätter Hans de Geer och redovisar förslag i utredningen Mutbrott.

Företagen måste öka sin kunskap om dessa frågor. Var öppen med gåvor - lotta t.ex. ut vinflaskor bland personalen. Integritet är viktig och att samtala. Det är ett chefsansvar att korruptionsriskerna diskuteras i verksamheten. Var konkret: Det kan vi göra respektive det kan vi inte göra etc. Rapporteringsmöjligheter måste finnas inne i företagen.