Skip to main content

Går det att träna sig till klokskap?

Nyhet   •   Jul 05, 2017 13:39 CEST

När vi inte helt kan se, höra eller på annat sätt uppfatta vad som händer i en situation innebär det ofta att vi agerar på symtomen snarare än de underliggande problemen. En verksamhet som har en begränsad bild av vad som pågår i deras interna och externa verklighet har svårt att bli framgångsrik.

När en organisation präglas av för låg medvetenhet om hur helheten fungerar når man sällan förståelse och tillitsfullt samarbete. De flesta jobbar hårt men olika enheter tenderar att se och prioritera sin sida av saken och inte hur svårt det blir för andra när alla vill ha det på ”sitt sätt”. Helheten får det inte bättre.

En individ kan vara mycket kunnig och samtidigt ha låg medvetenhet. Medvetenhet skapar förståelse på ett djupare plan. Vi pratar om en bättre förmåga att uppfatta hur beslut, tänkande och reaktioner påverkar samt en gradvis bättre tolerans för när nya problem dyker upp – ibland på ett till synes obegripligt sätt. Medvetenhet är kanske ett av de mest underskattade verktyg vi har för mänsklig utveckling men det är också ett svårfångat och luddigt begrepp.

Här kommer några reflektioner och lite forskning kring begreppet. För er som träffat mig och Ulf i utbildningar eller andra sammanhang blir det lite repetition men förhoppningsvis också några nya vinklingar.

Vi önskar er alla en riktigt bra sommar och semester!

Annika och Ulf

   

Medvetenhet handlar om förmågan att nyanserat uppfatta oss själva – andra - och vår omgivning. En persons förmåga till medvetenhet utgör en viktig grund för hur denne kan sätta sig in i olika situationer och välja sitt agerande.

När Einstein, i ett klassiskt uttalande, pratade om att vi inte kan lösa problem på samma nivå som vi skapat dem så satte han fingret på nödvändigheten av att vi utvecklar vår intellektuella och emotionella förmåga. Medvetenhetsnivån är här en nyckelfråga som bidrar till vad vi brukar kalla klokskap, mognad eller visdom. Den kan, och behöver, tränas kontinuerligt genom livet.

Den ledare som vill stödja sina medarbetare att utveckla fler perspektiv och större personlig mognad behöver börja hos sig själv. I grund och botten vet vi väl alla hur svårt det är att begära att andra förändrar beteenden eller värderingar – i synnerhet om man inte själv är beredd att gå samma väg.

Medvetenhet kan tränas genom t ex meditation, djupare reflektion och dialog som präglas av öppna frågor, lyssnande och feedback. Med utgångspunkt i sig själv kan man träna upp förmågan att uppmärksamma och tillgängliggöra mer information.

Biologiska faktorer som bidrar till ökad ”visdom”

Den som vill utveckla sin klokskap kan inte bara satsa på att fundera över och ifrågasätta sina kognitiva förmågor; sitt sätt att tänka.

Daniel Siegel är professor i psykiatri vid UCLA School of Medicine. Han är en av de forskare som genom forskningsområdet ”interpersonal neurobiology” (*) visar hur viktigt det är att vi ser till människan som helhet när vi söker hälsa, välmående och utveckling.

I stället för att bara prata om själva hjärnans roll i utvecklingen använder han därför begreppet ”embodied brain” för att tydliggöra hur hela nervsystemet ständigt är involverat i vårt sätt att reagera. För att utvecklas behöver vi därför förståelse för, och träning i att uppmärksamma, inte bara vårt sätt att tänka utan också för andra aspekter av vårt varande.

Siegel har valt att tala om ”våra 8 sinnen”. Det är genom dessa vi får den information vi behöver och att kalla dem våra sinnen ser jag som tydliggörande av hur centrala dessa aspekter faktiskt är.

De fö rsta 5 sinnena är de ”traditionella” dvs syn, hörsel, lukt, smak och känsel

Det 6e sinnet utgörs av våra inre processer som känslor och kroppsförnimmelser. De ger information om hur vi mår och vad som är viktigt för oss. De förmedlar budskap om hur vi uppfattas, påverkas och påverkar andra.

Det 7e sinnet är vår tankeapparat; våra mentala processer.

”Interconnectedness” - vårt 8e sinne

Siegel beskriver också det han kallar för vårt 8e sinne. Det handlar om vår känslighet och interaktion med omgivningen – kanske i första hand med andra människor men faktiskt också med helheten dvs den plats där vi vistas, den jord vi bor på, vår arbetsplats, vårt hem. Det handlar om hur vi hela tiden påverkar och påverkas.

En avgörande del i ”homo sapiens” utveckling och överlevnad har ju varit vår förmåga att samarbeta. Utan den skulle vi inte ha överlevt som art eftersom många andra arter på jorden är så mycket starkare och snabbare än vi. Genom evolutionen har vår hjärna och vårt nervsystem utvecklats för att prioritera relationsorienterad information. När relationer inte fungerar får det därför enormt stor betydelse vilket ständigt visar sig i vår vardag på arbetet.

Det individualistiska synsätt, som många av oss skolats i, gör att vi kan tolka skeenden utifrån alltför snäva ramar. Om vi i alltför hög grad fokuserar på individens beteende och förminskar betydelsen av samarbetsklimat och dynamik så kan vi gå miste om viktig information. Vi människor har behov av att få vara självständiga och visa vår kompetens men vi behöver också få känna oss inkluderade i viktiga grupper och sammanhang. Balansen mellan självständighet och relationsanpassning är svår och ständigt närvarande.

I utbildningssammanhang brukar ju Ulf och jag, tillsammans med er, arbeta mycket med relationsaspekten eftersom just förmågan att sätta sig in i andras situation och på djupet uppfatta den mänskliga dynamiken är så central i ledarskapet. I dagligt tal brukar den kallas empati och vi kan träna den hela livet och ständigt upptäcka nya nyanser.

Integration bidrar till hälsa

Den som vill vidareutveckla sin klokskap och visdom behöver träna sig att uppmärksamma och respektera signaler från alla sina 8 sinnen. Därigenom fördjupar man sin medvetenhet och förmåga att nyanserat uppfatta signaler och skeenden inom sig, hos andra och mellan människor. Man blir också bättre på att reglera och välja beteenden i olika situationer.

Genom den här utvecklingen skapas nya kopplingar i hjärnan och därigenom integrerar vi, skapar en slags större närhet, mellan olika specialiserade förmågor. Det gör oss mer flexibla och bättre på att knyta ihop olika perspektiv. Att få syn på och tillgång till nya möjligheter ger dessutom ofta grunden för ett ökat välmående i livet

*) Daniel J Siegel har utvecklat forskningsområdet ”interpersonal neurobiology” som är en tvärvetenskaplig approach. Genom att undersöka samma mänskliga fenomen och beteenden utifrån perspektiv hämtade från till exempel medicin, kemi, biologi, fysik, matematik, psykologi, antropologi och sociologi får man en bred bas för sina slutsatser.

Om du är mer intresserad finns många POD-casts på nätet och för den som vill läsa är ”The Developing Mind” en omfattande beskrivning av ämnet. Den som har tonåringar kanske också uppskattar: ”Hjärnstorm – överlev tonårstiden med forskningens hjälp”.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy