Svensk sjukvård: Ökad hastighet kan aldrig kompensera för fel riktning

Orust 24 februari 2015

Med anledning av den senaste tidens artiklar och inlägg kring behovet av mer resurser i vården sätts ofta fingret på någonting som är uppenbart fel i vårdsverige. Det är tydligt att vi bitvis får en riktigt dålig utväxling på skattepengarna. Inte minst utförs onödigt dubbelarbete samtidigt som vårdpersonal ägnar sig åt administration snarare än vård.

Som grundare av ett bolag som arbetar med att skapa tjänstelösningar kring vårdadministration ser jag dagligen hur vården organiserat delar av sin administration. I min och kollegornas vardag är det slående hur många duktiga människor det finns i vården som brinner för sitt uppdrag men som på grund av en otymplig organisation och administration inte kan arbeta på det sätt som är bäst för sjukvården och den enskilda patienten.

Svaret är inte alltid fler läkare och sjuksköterskor
Mot den bakgrunden talar många gärna om att vården behöver mer resurser. Men är det verkligen så och hur ska vi i så fall finansiera detta? Att det reflexmässigt ropas efter mer resurser till vården kan jag delvis förstå då det troligtvis är ett tecken på att man inte tycker att den vård som erhålls är tillräcklig. Men det resonemanget bygger på att vi har en optimerad, effektiv vård som fungerar precis så som den ska, dvs. det är ”bara” resurserna som saknas. Min bestämda uppfattning är snarare att det går att få ut väldigt mycket mer med redan satsade resurser.

När antalet vårddagar på sjukhus fram till år 2040 förväntas öka med 70 procent för personer som är 65 år eller äldre är det heller inte svårt att se vilka utmaningar vi har framför oss. Om kostnaden per vårddag fortsätter att öka i samma takt som hittills, skulle det i sin tur innebära en ökning av de totala kostnaderna för sjukhusvård med 270 procent. Parallellt med en sådan utveckling kan vi givetvis anta att det kommer att göras medicinska landvinningar som påverkar positivt och minskar behovet av vårddagar på sjukhus. Likväl måste vi bättre förstå hur utvecklingen och en högre belastning ska mötas.

Notera samtidigt att vi aldrig haft fler läkare som är aktiva i svensk sjukvård än idag. Vi ligger även i tio-i-topp när vi jämför oss med andra OECD-länder. Räcker inte ”all time high” i det avseendet? Igen, är det verkligen säkert att lösningen alltid måste vara att rekrytera fler läkare och sjuksköterskor?

Enorm förbättringspotential
Jag har i flera år haft förmånen att få samtala och ta del av vårdpersonalens tankar och erfarenheter. De har själva många kloka idéer om hur man skulle kunna göra saker annorlunda jämfört med i dag. Jag kan givetvis inte uttala om mig om hela vården men inom det område som mina kollegor och jag har studerat under ett antal år, främst den administration som uppstår kring vårdens journalhantering, så ser vi besparingspotentialer på upp mot 50 procent. Detta gäller sannolikt inte inom hela vården och inom vissa verksamheter är administrationen förmodligen rimligt effektiv. Men, om förbättringspotentialen i genomsnitt bara är 10 procent så talar vi om cirka 500 000 000 kronor i besparing, varje år. Och det bara för momenten kring en mindre del av administrationen, där journalhanteringen tar onödigt mycket tid och alltför ofta utförs av fel personer.

I de undersökningar vi själva gjort eller tagit del framgår att läkarkåren i dag lägger cirka 30 procent av sin tid på administration och sjuksköterskorna upp mot 50 procent. Själv kan jag inte se att någon av dessa två personalkategorier ägnade sin utbildningstid och en hård prövning i den akademiska världen för att bli experter i vårdadministration. Det finns heller inte en läkare eller sköterska som jag träffat som inte talar om sin vilja att hjälpa medmänniskor på sitt bästa sätt och efter sin bästa förmåga. Samtidigt är tanke och teori en sak. När systemen inte stödjer arbetet i vardagen är det i praktiken svårt att göra det man vill och behöver. När ett enkelt patientbesök renderar i 30 musklick och en alltför lång stund vid datorn går det någonstans givetvis också ut över patienterna.

Lyssna på sjukvårdens personal
Min uppmaning är därför att lyssna mer till den kompetens som finns i vårdverksamheterna, där finns enligt min mening ofta svaren och lösningarna som kan ge Sverige betydligt mer vård för pengarna. Själv hade jag och mina kollegor aldrig lyckats utveckla de lösningar vi gjort om det inte vore för all klokskap som kommit från sjukvårdens personal kring system, förändringar och förbättringar. Det är strukturerna i vården som förstör kreativitet och minskar effekten av de visioner som vårdens företrädare har. Som det är nu tycks alltför många arbeta i tron att ökad hastighet kan kompensera för fel riktning. Det har hittills aldrig fungerat särskilt väl i något sammanhang.

Vänliga hälsningar

Henric Carlsson, vd Conscriptor AB

Tel: 0730-29 99 09, henric.carlsson@conscriptor.se