EU-dom klargör regler om privatkopieringsersättning vid distansförsäljning

EU-domstolen klargjorde den 16 juni 2011 genom en dom som berör ett fall i Holland hur reglerna om privatkopieringsersättning ska tolkas och tillämpas i nationell lag vad gäller distansförsäljning av lagringsmedier. Opus är ett bolag i Tyskland som säljer lagringsmedier via internet till marknader i andra länder, bland annat Holland. De holländska konsumenterna kan via Opus holländska webbplats köpa lagringsmedier som sänds från Tyskland per post. Opus betalar inte någon ersättning för privatkopiering för dessa produkter i något av länderna, vilket den holländska upphovsrättsorganisationen Stichting reagerat mot. Stichting menade att Opus ska betraktas som importör och som sådan ersättningsskyldig av privatkopieringsersättningen. I lägre instanserna friades Opus, mot bakgrund av att den formella importören inte var bolaget, utan dess kunder. EU-domstolen klargör i sin dom att det saknar betydelse att säljaren av lagringsmedierna är etablerad i en annan medlemsstat än köparen. EU-domstolen klargör alltså att den som uppträder som näringsidkare vid distansförsäljning ska anses betalningsskyldig, eftersom det inte är praktiskt möjligt att säkerställa ersättning från den formella importören, det vill säga kunderna.