Industri i förändring - del 3: "Att förutsäga framtiden; och skapa den"

En gammal sanning är denna: När vi visualiserar framtiden framför oss kan vi egentligen bara vara säkra på en sak – den kommer inte att bli som vi föreställde oss. Inte ens de riktigt populära och genrebildande filmerna som försökt sig på att skapa en framtidsvision har klarat av det fullt ut.

Ta, som ett exempel av många, ”Tillbaka till framtiden 2”. Denna del i den omåttligt populära 80-talstrilogin placerar Marty McFly i år 2015, en värld med flygande bilar, svävarskateboards, skor och kläder som automatiskt anpassar sig till bärarens storlek, och ett mode där ”dubbla slipsar” är norm. Samtidigt – när du ringer någon ute på stan gör du det från en telefonkiosk (om än med videoskärm) och dagens uppkopplade samhälle kommer inte närmare än att det sitter en fax i varje rum – även på toaletten. För en mer utförlig lista – även på de överraskande många saker filmen fick rätt – kan man ta en titt på länken bit.ly/1BdFgI1 .

Samtidigt kan man förstås argumentera för att det är lättare att försöka förutsäga framtiden idag, just på grund av många av de genombrott som var omöjliga att förutsäga när Tillbaka till Framtiden 2 hade premiär 1989. Vår digitala och sociala vardag, i kombination med möjligheten att samla in och analysera enorma datamängder, gör att vi kan backa upp eller vederlägga teorier om framväxande trender snabbare och mer effektivt än förr, och samtidigt agera på dem genom att göra hela världen en del av den kreativa processen. Sociala medier är idag en global meet market där en internationell fokusgrupp bara är några timmars research och några knapptryck bort. Frågan är om det är nog – och i vilken utsträckning tur och timing fortfarande kommer att vara avgörande.

Det område där framtidsdebatten är som intensivast idag är förstås när det ska pratas Internet of Things. Alla företag inom tekniksektorn vill säga något om ämnet, alla vill överträffa varandra i slagkraftiga visioner på ett sätt som kanske påminner en del om när manuset till en science fiction-film ska skrivas. Du har å ena sidan dem som förutspår att IoT kommer att förändra vårt vardagsbeteende i grunden; å andra sidan de som tror att IoT framför allt kommer att förändra världen genom att låta maskiner fungera bättre, mer hållbart och mer produktivt än idag. Ta det vanligt förekommande exemplet om den uppkopplade tvättmaskinen – är ”grejen” att du kan styra och övervaka den på distans eller att den anpassar driften utifrån data om tvättmedlets beskaffning och utifrån vattenkvaliteten i rören? Är det interaktion eller automation vi pratar om?

Jag utger mig inte för att kunna förutspå framtiden – då skulle jag ha sålt allt jag ägde och börjat finansiera startups – men en sak jag är säker på är att den här revolutionen kommer att smyga sig på oss, och bestå av en enorm mängd små, små revolutioner – sådana som var för sig är obetydliga och passerar nästan obemärkta tills du tittar tillbaka en dag och inser att du lever i en annan värld.

Ett spännande exempel på hur IoT kan förbättra förutsättningarna för industriell produktion finns även i vår egen kundkrets – Dundee Precious Metals gruva i bulgariska Chelopech drog in nätverk i gruvgångarna och kopplade upp allting för realtidsanalys – resultatet, för att uttrycka sig som en klickmonsterrubrik, blev helt otroligt med en kostnadsbesparing på 44 procent per ton och fördubblad produktion.

Men det här är ändå ett exempel som bygger på ett isolerat ekosystem. Det finns uppenbara utmaningar inom konnektivitet, kommunikationsstandarder och datasäkerhet, som måste komma en bra bit på vägen mot en lösning innan vi kan börja konkretisera milstolpar för hur IoT kommer att påverka samhället i stort. Därför var Samsungchefen Boo-Keun Yoons utspel ”Jag vet att inget enskilt företag och ingen enskild industri kan leverera på löftena om Internet of Things […] bara genom att arbeta tillsammans kan vi förbättra människors liv” under CES-mässan i Las Vegas i januari långt viktigare än några av de produkter som lanserades på mässan.

Utifrån ett tillverkarperspektiv handlar en framgångsrik strategi för Internet of Things att skapa ett behov av produkter – såväl interaktions- som automationsinriktade - som man inte ens visste fanns innan de tekniska förutsättningarna fanns. Om vi återvänder till CES för ett ögonblick blir jag lite förtjust i den uppkopplade tandborsten från Grush – det återstår att se om den kommer att fungera på det sätt som utlovas och i vilket mån den väcker ett behov som återbetalar utvecklingskostnaden – men visst är det ett kreativt användande av Internet of Things?

Niklas Adamsson

Niklas Adamsson är Technical Director för Norra Europa på Dassault Systèmes, en multinationell organisation som stödjer den direktförsäljande kanalen av hela Dassault Systèmes produktportfölj och industrilösningar. Niklas har stor erfarenhet av förändringsarbete och förändringsprocesser och innehar en bred industrikunskap inom flertalet industrier, samt en doktorsexamen i ”Integrated Product Development - Mechatronics “ och en Masterexamen i “ Vehicle Engineering” från Kungliga Tekniska Högskolan. Inlägget är hämtat från Innovationsbloggen.