Blogginlägg -

Industri i förändring, del 4: High risk, high reward i medicinindustrin

Forskning och utveckling är den kanske mest riskabla investering ett företag man kan göra, samtidigt som den är en grundförutsättning för de allra flesta företags långsiktiga existens. Det finns få industrier där detta är mer tydligt än life science-området. Idag lägger medicin- och hälsoindustri större summor på R&D än flyg- och fordonsindustrin tillsammans och ändå är det bara en procent av alla konceptmediciner som faktiskt utmynnar i en kommersiell produkt.

Perioden mellan 1950 och 1990 brukar ofta sammanfattas som ”guldåldern” för medicinutveckling, och sedan dess har antalet nya, godkända mediciner kraftigt sjunkit. Det beror på flera olika faktorer, av vilka inte alla är negativa – ett exempel är hårdare regulatoriska krav som ska förhindra att mänskliga tragedier som neurosedynskandalen (som ägde rum mitt under guldåldern) någonsin ska kunna upprepas.

Men det finns också en tendens att stora delar av forskningen numera äger rum hos mindre aktörer, där lovande koncept sedan köps upp och integreras i medicinjättarna. Det är förstås ett mer kostnadseffektivt sätt att bedriva verksamheten. Men det leder också till att många bärare av idéer får slut på pengar och att innovationstakten därmed sjunker – eller att nästa generations mirakelmediciner helt enkelt aldrig blir verklighet, på grund av otur, dålig timing eller en oförmåga att ”sälja in” konceptet hos en större aktör.

Den stora knäckfrågan är därmed förstås hur man samtidigt minimerar riskerna med forskningsinvesteringar och maximerar möjligheterna till utfall. Samma frågeställning som genomsyrat alla industrier sedan konceptet Operational Excellence uppstod på 1980-talet.

Operational Excellence kan enklast beskrivas som en övergripande filosofi för organisationer att bedriva ledarskap, och är besläktat med andra vedertagna begrepp som LEAN, som idag tillämpas av ett stort antal organisationerna. Enligt paraplyorganisationen Shingo kan modellen sammanfattas i tio principer, exempelvis ”Led med ödmjukhet”, ”respektera individen”, ”Tänk vetenskapligt”, ”Tänk systematiskt”, och ”Eftersträva perfektion”. Det kan i och för sig låta som rena självklarheter för den som vuxit upp i en svensk företagskultur under 2000-talet, men samtidigt ska vi komma ihåg att företeelser som exempelvis MBL och garanterad rätt till kollektivavtal är långt ifrån självklarheter i de flesta länder, och att svenska företag långt ifrån alltid levt som man lärt.

Klart är dock att många företag som tagit till sig principerna och applicerat dem utifrån sina egna förutsättningar har uppnått goda resultat - på Shingos hemsida finns ett antal pristagare listade som ger en bra bild av vad som kan uppnås.

Frågan är dock hur vi kan omsätta de här utmaningarna och möjligheterna till att handla mer specifikt om innovation - vi skulle helt enkelt kunna kalla det ”Innovation Excellence”. När det gäller just medicinsk industri har vi sedan 2009 varit involverade i ett samarbete inom ramen för The Biointelligence Consortium. Bakgrunden till det initiativet var just att undersöka och utvärdera möjligheten att optimera forsknings- och utvecklingsarbetet inom medicinsk industri med målet att utveckla verktyg för systematiserad modellering och simulering av biolgiska data. 

Den 8 april i år presenterade konsortiet sina resultat, med representanter från Europaparlamentet och nobelpristagaren Martin Karplus på plats som experter. De tekniska möjligheterna att förenkla och snabba upp forskningsprocessen inom life science utan att kompromissa med patientsäkerhet är enorma; och senare den här veckan kommer ett av de konkreta samarbetena inom life science att nå marknaden – en realistisk virtuell modell av ett mänskligt hjärta som har förutsättningar att snabbt förändra hur vi ser på och tillämpar kardiologi.

Investeringar i innovation kommer aldrig att vara fria från risker och garanterade att nå framgång, men steg för steg rör sig kurvorna åt rätt håll.

Niklas Adamsson

Niklas Adamsson är Technical Director för Norra Europa på Dassault Systèmes, en multinationell organisation som stödjer den direktförsäljande kanalen av hela Dassault Systèmes produktportfölj och industrilösningar. Niklas har stor erfarenhet av förändringsarbete och förändringsprocesser och innehar en bred industrikunskap inom flertalet industrier, samt en doktorsexamen i ”Integrated Product Development - Mechatronics “ och en Masterexamen i “ Vehicle Engineering” från Kungliga Tekniska Högskolan. 

Ämnen

  • Data, Telekom, IT

Kategorier

  • innovation
  • life science
  • dassault systèmes
  • 3dexperience
  • 3d
  • niklas adamsson
  • läkemedelsforskning
  • medicinteknik
  • forskning och utveckling
  • r&d
  • investering