Uppleva Innovation del 15 - "Svensk sophantering får omvärlden att häpna"

Det faktum att jordens resurser är begränsade och delas av fler och fler människor med allt högre förhoppningar på levnadsstandard är ingen hemlighet, och den senaste manifestationen av detta är ett växande intresse världen över för konceptet kretsloppsekonomi; eller ”circular economy”. I korthet innebär detta breda koncept att man applicerar de icke-linjära processerna i biologiska ekosystem på ekonomi och produktion.

I en verkligt hållbar ekonomi är den kanske viktigaste faktorn – och den största utmaningen – att minimera beroendet av, och mängden av, resurser som bara kan användas en gång. Medan vi får ett kontinuerligt – och stadigt växande – tillskott av ny energi genom sol, vind och vatten, måste de saker vi förbrukar komma till användning också.

Här finns det en del att lära av Sverige. Nyligen blev jag medveten om det faktum att Sveriges återvinningsarbete inte bara är så framgångsrikt att bara en procent av det vi gör oss av med som skräp hamnar på soptippen som ”förbrukat” utan att vare sig återvinnas eller konverteras till energi. Utan även att den långsiktiga satsningen på kraftvärme gör att Sverige idag måste importera 800 000 ton sopor per år från sina grannländer bara för att hålla igång landets 32 kraftvärmeanläggningar som förser hundratusentals hushåll med elektricitet och värme. 800 000 ton motsvarar ungefär en 80 meter hög kub av jord, och det här är sopor som annars skulle hamnat på tippen i exempelvis Storbritannien eller Danmark.

Och det är bara början. Importen förväntas överstiga en miljon ton redan inom något år.

Det här sättet att se möjligheterna med sopor är på intet sätt nytt. Redan 1896 hyrde en grisuppfödare in sig på en av Stockholms soptippar och släppte ut djuren på bete. Eftersom detta var en tid när nästan allt avfall var organiskt fick de 2 000 grisarna som bökade i tippen gott om näring, till nästan ingen kostnad för uppfödaren och volymen av avfall krympte markant. En vinstaffär för alla parter, helt enkelt.

Medan omvärlden idag ser Sveriges satsning på källsortering, återvinning och förbränning som ett föredöme är det viktigt att komma ihåg att sopförbränning är en långt ifrån okontroversiell fråga som består av egna miljömässiga utmaningar. Det finns fortfarande stort utrymme för förbättring i hanteringen av aska och slagg. Sopor som inte sorterats och kunde ha återvunnits på bättre sätt innebär ett minus i ekvationen. Och i Norge pågår en debatt om att Sverige köper sopor till underpris vilket får till följd att avfall transporteras över gränsen i stället för att hamna i norska verk.

Man kan också, som miljöexperten Robert Falck som är en av de mest inflytelserika kritikerna mot förbränningsstrategin, med fog hävda att Sverige skulle kunna fokusera ännu mer på återvinning och återanvändning snarare än att fortsätta expandera kraftvärmesatsningen. Eller, för att uttrycka det enkelt, importera mindre avfall och exportera mer hållbarhetstänk.

Men att acceptera och diskutera dessa utmaningar är det första viktiga steget mot att övervinna dem. Och med tanke på att det avfall som konverteras till värme och elektricitet annars skulle ha förblivit avfall, är den nuvarande situationen, om inte perfekt, så betydligt bättre än att göra ingenting.

Såväl effektivare kraftvärmeteknologi för att öka energiutvinningen och minimera slagg och aska, som nya förbättrade material och teknologier för återvinning, har viktiga roller att spela på vägen mot en kretsloppsekonomi.

Och att vara världsledande på ett område och ändå ständigt sträva efter förbättring är själva essensen av innovation.

Stephen Chadwick är verkställande direktör för Dassault Systèmes i Norden. Tankar om viktiga trender och nyheter inom innovation och näringsliv i Sverige är samlade i den månadsvisa kolumnen Uppleva Innovation. Inläggen kommer från Innovationsbloggen, som drivs av Dassault Systèmes Sverige.