TASER i världen - Storbritannien

I media debatteras bruket av dödligt våld vid polisingripanden. Många hävdar att elpistoler skulle minska våldet och antalet dödsskjutningar medan RPS vägrar att göra en utvärdering med fältförsök trots vad som anges i EU:s konvention om mänskliga rättigheter.

Vi inleder nu vår artikelserie med internationella erfarenheter och börjar med Storbritannien, där TASER har funnits i bruk sedan 2004.

Polisen i Storbritannien

Storbritannien, eller Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland som det egentligen heter, har ungefär 63,2 miljoner innevånare på en yta som är lite större än halva Sverige.

Till skillnad från Sverige så har Storbritannien ingen nationell polis utan varje administrativt grevskap (jämförbart med ett län) har en egen poliskår. Totalt sett finns där 43 olika polismyndigheter i Storbritannien. Valet av uniform, personlig utrustning, samt beväpning varierar mellan de olika polismyndigheterna, men där finns dock ett antal gemensamma polisskolor där poliseleverna grundutbildas i enlighet med en nationell standard. Brittiska poliser anses endast vara vanliga medborgare som har extra befogenheter för att göra ingripanden mot brott, samt inom ramen av detta rätt till våldsanvändande.

Totalt sett har Storbritannien cirka 129 600 heltidsanställda poliser – en polis per 487 invånare eller en per 1,9 km² – vilket är att jämföra med Sveriges 20 000 poliser – en polis per 481 invånare eller en per 22 km². Men till skillnad från i Sverige så har Storbritannien även civilanställd uniformerad personal – Police Community Support Officers (PCSO) – vilka patrullerar gator och torg och assisterar allmänheten. PCSO har begränsade befogenheter jämfört med vanliga poliser (de kan till exempel inte utföra arrest utan endast envarsingripande) och bär normalt inte OC, batong, TASER, eller skjutvapen (även om de utbildas på OC och batong). Med PCSO inräknade i den totala personalstyrkan finns där cirka 213 620 poliser i Storbritannien – en polis per 296 invånare eller en per 1,14 km².

Den brittiska polisen är känd för att ha patrullerande poliser – så kallade Bobbys – beväpnade endast med batong och handklovar, och än idag är de en vanlig syn. Förutom Bobbys så finns där också så kallade Authorised Firearms Officers (AFO) och Specialist Firearms Officers (SFO) vilka är utbildade på, och beväpnade med, skjutvapen såsom pistol, kpist och automatkarbiner. Dessa – i synnerhet SFO – kan jämföras med våra svenska piketstyrkor, men är till skillnad från våra tre piketenheter i Stockholm, Göteborg och Malmö om cirka 200 poliser, betydligt mer vanligt förekommande med cirka 6 650 utbildade poliser (både AFO och SFO). AFO patrullerar dels på egen hand på flygplatser och runt särskilda objekt, men även som vanliga poliser till fots – och då oftast med sitt förstärkningsvapen – och de tillkallas även när vanliga patrullerande poliser behöver understöd vid ingripanden. AFO/SFO utför cirka 13 000 till 14 000 ingripanden per år.

TASER i Storbritannien

I juli 2001 sköts den 37-årige Andrew Kernan ihjäl av beväpnad polis. Kernans mor hade ringt efter polis och ambulans då Kernan, efter att ha upphört med sin medicinering mot schizofreni, uppträdde aggressivt och hade beväpnat sig med ett samuraisvärd. Efter att polis försökt tala Kernan tillrätta i lite mindre än en halvtimme, samt försökt pacificera honom med pepparspray, avlossades två skott, varav ett träffade Kernan i bröstet. Kernan dog på väg till lasarettet.

Detta var inte första gången som polisen använt skjutvapen mot en person med psykiska problem, men incidenten ledde till att brittiska Home Office gav klartecken för studier av TASER som ett komplement till den utrustning som redan fanns att tillgå (batong, pepparspray och skjutvapen), varpå Association of Chief Police Officers of England, Wales and Northern Ireland (ACPO) påbörjade arbetet tillsammans med Home Office Police Scientific Development Branch. Efter två år av tekniska och medicinska studier påbörjades fältförsök 2003 vid fem polismyndigheter (Thames Valley, North Wales, Lincolnshire, Northamptonshire, samt Metropolitan Police Service), där AFO utbildades och beväpnades med TASER M26 utöver sin ordinarie utrustning.

I september 2004 kungjorde Home Secretary David Blunkett, ”Chief Officers can now make the M26 Taser [sic] available to Authorised Firearms Officers in their force as a less lethal alternative for use in situations where a firearms authority has been granted in accordance with criteria laid down in the ACPO Manual of Guidance on Police Use of Firearms.” Detta betydde att cheferna för de enskilda polismyndigheterna fick själva välja om deras personal skulle utrustas med TASER samt på vilket sätt. Utbildningen för att få bära TASER är densamma oavsett polismyndighet, och är en 3-dagarskurs med såväl teoretiska som praktiska övningar där eleven bland annat får genomgå ett antal scenarion mot figuranter där denne måste avgöra om det är befogat att nyttja TASER i enlighet med National Decision Model (NDM).

Michael Tonge, Chief Constable för Gwent Police, tillika talesman för ACPO Conflict Management portfolio, var noggrann att påtala, ”We are constantly seeking less lethal options to resolve dangerous situations safely and without injury to any person, and the Taser [sic] provides officers with another tool whose use may be more appropriate than a conventional firearm in certain circumstances. It is important to stress, however, that Taser [sic] cannot be a replacement for firearms and where officers face a threat from firearms they will meet that threat with firearms. Taser [sic] reduces the risk to officers called to deal with a violent offender because it can be fired from a distance. It is also a strategic option in helping to resolve incidents before the risk of harm is heightened.”

Ett år senare (2005) var Home Office Police Scientific Development Branch klara med utvärderingen av TASER X26, varpå även denna modell godkändes för AFO-bärande.

2007 inleddes nya fältförsök vid polisen i Avon & Somerset, Devon & Cornwall, Gwent, Lincolnshire, Merseyside, Metropolitan Police Service, Northamptonshire, Northumbria, North Wales samt West Yorkshire. Vid dessa tio myndigheter fick poliser som inte var AFO, utbildning på TASER och godkännande att bära dem i tjänsten. Motiveringen var att de i sitt ordinarie tjänsteutövande löpte risk att utsättas för våld och hot, och att AFO troligtvis inte skulle hinna fram i tid om situationen eskalerade. Resultatet av dessa fältförsök var lyckade och i december 2008 gav Home Office klartecken för att Specially Trained Units (STU) – vilka inte är AFO – också fick bära TASER med polismyndighetens godkännande.

Det som gör den brittiska introduktionen av TASER riktigt intressant är att de är mycket noga med att registrera samtliga typer av TASER-användande enligt följande:

1. När en polis varnar att han kommer dra sin TASER
2. När en polis gör en ljusbågevarning[1] 
3. När en polis siktar med vapnet
4. När en polis siktar med vapnets lasersikte
5. När en elpistol avlossas, hur länge aktiveringen sker, samt hur många aktiveringar 

Den brittiska polisen har också varit mycket noggrann med att under fältförsöken – samt även i efterhand – tillse att de som utsatts för TASER genomgår en läkarkontroll specifikt framtagen och utformad för att förhindra att personen inte felaktigt vårdas som om denne varit med i en högspänningsolycka.
På detta sätt har Home Office mycket ingående statistik om hur TASER används samt vilken hälsopåverkan som uppstår från detta användande.

Från den senaste statistiken (från 2011) kan vi se att:

• TASER användes vid 6 269 tillfällen
• Endast vid 21% av dessa tillfällen avlossades elpistolen
• Vid 51% av de 6 269 tillfällena räckte det med att personen belystes med lasersiktet
• Resterande tillfällen var
• Ohölstrad 15%
• Siktat utan lasersikte 6%
• Drive stun[2] 5%
• Ljusbågevarning 3%
• Brittisk polis avlossade traditionella skjutvapen vid 3 tillfällen, vilket var en halvering från föregående period (2009/2010)

Sammanfattning

• 2003 - Brittiska polisen påbörjade fältförsök med TASER M26 vid fem myndigheter
• 2004 - Home Office godkänner TASER M26 för AFO-bärande
• 2005 - TASER X26 godkänns för AFO-bärande
• 2007 - Ytterligare fältförsök på tio myndigheter för icke AFO-utbildade STU-personal
• 2008 - Home Office godkänner att STU-personal får bära TASER och köper därför in ytterligare 10 000 TASER X26 vilka fördelas bland de 43 olika polismyndigheterna
• TASER användes vid 6 269 ingripanden under 2011.
  

TASER elpistoler används idag av mer än 16 880 myndigheter i 107 länder. 

För produktbilder vänligen se vår bildbank på Mynewsdesk.

[1] Elpistolen avlossas i luften utan att vara laddad med en patron, detta för att visa den ljusbåge som uppstår i elpistolens framkant i kombination med ett knastrande ljud. Detta är ett effektivt sätt att varna någon utan att fysiskt använda elpistolen mot dem.

[2] Drive stun = elpistol aktiveras utan patron och pressas mot kroppen för att ge en lokaliserad stöt