Skip to main content

Forskningsstudie visar lovande resultat för ny behandling av typ 1-diabetes

Nyhet   •   Aug 11, 2015 11:19 CEST

Pressmeddelande från Uppsala Universitet 2015-07-30

I en ny studie från Uppsala universitet har forskare framgångsrikt använt antiinflammatoriska cytokiner för behandling av typ 1-diabetes. Studien visar att om diabetessjuka möss fick interleukin-35 gick sjukdomen tillbaka eller botades genom att en normal blodsockernivå och immuntolerans bibehölls. Resultaten publiceras i open access-tidskriften Scientific Reports (Nature Publishing Group).

Typ 1-diabetes är en kronisk sjukdom som gör patienten beroende av dagliga injektioner av insulin. I Sverige diagnostiseras ungefär två nya sjukdomsfall om dagen. Insulin är ett hormon som produceras av betacellerna i bukspottskörteln och behövs för att förhindra en skadlig förhöjning av blodsockernivån.

Den exakta orsaken bakom typ1-diabetes är ännu inte känd. Den anses dock vara en autoimmun sjukdom, ett sjukdomstillstånd som uppstår då kroppens egna immunsystem av misstag attackerar och förstör friska celler. Vid typ 1-diabetes triggar förmodligen en infektion och/eller okända faktorer igång immuncellsattacken, vilket slutligen leder till en otillräcklig insulinproduktion.

Studiens försteförfattare, Dr Kailash Singh, är doktorand i en forskargrupp som leds av Stellan Sandler, professor vid institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet. I den nya studien har han tillsammans med kollegor studerat immunreglerande t-celler hos musmodeller med typ 1-diabetes. Studien visar att vid typ 1-diabetes ändrar de immunreglerande T-cellerna sin funktion genom att producera proinflammatoriska destruktiva proteiner istället för antiinflammatoriska proteiner så som interleukin-35 (IL-35).

- Det här tyder på att ”the good guys have gone bad” tidigt i utvecklingen av typ 1-diabetes och därför förstör våra immunceller betaceller, säger Kailash Singh.

Studien visade också att koncentrationen av IL-35 var lägre hos patienter med typ 1-diabetes jämfört med friska individer. Dessa fynd kan tyda på att IL-35 kan spela en avgörande roll för typ 1-diabetes även hos människor. Dessutom har forskargruppen hittat en tidigare okänd mekanism som förklarar hur de immunreglerande T-cellerna ändrar sitt öde under typ 1-diabetes.

Forskargruppen undersökte om IL-35 också kunde stävja utvecklingen av typ 1-diabetes och få etablerad typ 1-diabetes att gå tillbaka. För att framkalla typ 1-diabetes hos möss injicerades dessa med ämnet streptozotocin. Mössen utvecklade tecken på typ 1-diabetes och ökade blodsockernivåer liknande de hos människor med sjukdomen. Injektioner med IL-35 efter framkallandet av typ 1-diabetes förhindrade utvecklingen av sjukdomen. Anmärkningsvärt nog visade sig injektioner av IL-35 normalisera blodsockerkoncentrationen hos möss som var diabetiker i två dagar.

Vidare testades också IL-35 framgångsrikt på en annan modell av typ 1-diabetes kallad non-obese diabetic mouse (NOD). Avbrytandet av behandlingen med IL-35 ledde inte heller till att sjukdomen återkom i de två djurmodellerna.

- Så vitt vi vet är vi de första att visa att IL-35 kan få etablerad typ 1-diabetes att gå tillbaka i två olika musmodeller och att koncentrationen av detta särskilda cytokin är lägre hos patienter med typ 1-diabetes än hos friska individer. Vi bidrar också med kunskap om en nyupptäckt mekanism: hur immunreglerande T-celler ändrar sitt öde under ett autoimmunt tillstånd, säger Kailash Singh.

Forskningen har letts av professor Stellan Sandler, Dr Kailash Singh och Dr Lina Thorvaldsson i samarbete med professor Per-Ola Carlsson och Dr Daniel Espes vid institutionen för medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet.

Singh, K. et al. (2015) Interleukin-35 administration counteracts established murine type1 diabetes – possible involvement of regulatory T cells. Sci. Rep. 5, 12633; DOI: 10.1038/srep12633

På bild: En representativ bild av cellöar från möss med diabetes som inte fick behandling med IL-35 (vänster) och de som fick IL-35 (höger). Den bruna färgen representerar insulinproducerande betaceller (foto: Kailash Singh)

Studien är delfinansierad av Diabetesfonden. 

Kommentarer (2)

    Hur kan man anmäla sig till att vara med i en studie som testperson?

    - Gabriella - 2015-08-13 21:30 CEST

    Hej Gabriella,

    Jag har tyvärr inte något enkelt svar på det. Mitt tips är att du kontaktar respektive institution för att se hur just de går tillväga när de letar efter testpersoner.

    Lycka till och tack för din fråga!

    Caroline Enell,
    Diabetesfonden

    - Caroline Enell - 2015-08-25 11:58 CEST

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy