Skip to main content

Slapp börja med insulin på grund av ändrad kost

Nyhet   •   Mar 25, 2019 10:49 CET

Slapp börja med insulin på grund av ändrad kost

Lars-Erik Litsfeldt har levt med diabetes typ 2 sedan 20 år tillbaka. Att få besked om sjukdomen, mitt i livet vid 42 års ålder, var inte så uppmuntrande.
- Det var omtumlande att få diagnosen, säger Lars-Erik.

När Lars-Erik var 42 år och ofta törstig samt sprang mycket på toaletten, förstod han att det inte stod rätt till. Det var inte förrän i samband som han ringde vårdcentralen för sin känsellösa häl som det senare uppdagades. Sköterskan frågade då om han hade diabetes, varpå han direkt svarade ”nej”. Men när han kom till Sophiahemmet för vidare kontroll av sin häl bad han om att få ta ett prov på sitt blodsocker samt lämna ett urinprov. Det visade sig då att han hade 29 i blodsockervärde, vilket var alldeles för högt, där även urinprovet var alldeles för ljust, varpå han fick diagnos diabetes typ 2.
- Jag tror då, när jag fick beskedet, att jag hade haft diabetes i flera år, fortsätter Lars-Erik.
Han fick komma in på Akademiska sjukhuset i Uppsala direkt för kontroll samt börja äta metformin, samt fick en bunt broschyrer om hur han skulle äta och blodsockret lade sig något bättre. Han slutade med kakor, bullar, saft och mjölk, men efter ett par år vände blodsockret uppåt igen. Lars-Erik fick då börja ta SU-medicin som piskade på bukspottkörteln att pytsa ut mer insulin. Nästa steg skulle vara att börja ta insulin och det var något han inte ville. Istället började han söka på nätet efter sätt att gå ned i vikt eftersom det tjatats på honom om det. Blodsockret skulle tydligen bli bättre då.
- Mina efterforskningar sade att jag borde göra tvärtom mot de råd jag fått. Jag ändrade på min kost och åt rejäla portioner samtidigt som jag gick ner i vikt.
Han bytte bland annat ut margarin till smör, slutade med bröd och pasta samt drog ner på intaget av potatis. Det blev ägg och bacon till frukost och totalstopp för lightprodukter. På nio veckor hade han gått ner tio kilo.
- Maten blev min medicin.
Efter ett par dagar blev han tvungen att sluta med sin SU-medicin då han annars hade hamnat för lågt och kunnat få insulinkoma. Maten hade visat sig vara mycket effektiv.
Efter ett halvår fick han träffa sin läkare som konstaterade att han hade mycket bra värden och att allt gick åt rätt håll. Trots att han slutat med sin medicin på eget bevåg.
I dag efter 20 år med typ 2-diabetes tar han metformin, victoza och jardiance. Blodsockret kryper normalt uppåt med 1 mmol/L per fyra år men med maten har han knuffat höjningen framför sig så att ökningstakten dragits ned.

15 böcker gällande kost och diabetes
Genom att ändra på sin kost slapp han ta insulin, vilket han är mycket glad för i dag. Under sin tid med diabetes typ 2 blev han även intresserad av tarmfloran. Under åren har han släppt 15 böcker gällande kost och diabetes och läst på om kost och hur den påverkar vår kropp. År 2005 släppte han sin första bok ”Fettskrämd” och år 2009 kom hans första version av ”Diabetesboken jag skulle behövt när jag fick min diagnos” som blev uppdaterad 2018. Hans näst största storsäljare är ”Låt bönor förändra ditt liv” som han skrev tillsammans med typ 1-diabetikern Patrik Olsson, vilken blev den 15:e mest sålda boken på Adlibris under 2017. Boken har även fått en efterföljare i form av en kokbok som de givit ut tillsammans med kocken Birgitta Höglund och som i sin klass är Sveriges bidrag i VM i kokböcker i Macao i juli. Han har även skrivit ”Ät fet mat”, som har sålt i 40 000 exemplar, samt ett flertal böcker till.
Lars-Erik menar att man ska vara försiktig med snabba kolhydrater och istället äta fet mat.
- Man kan lära kroppen att bli fettdriven och senare minska ner på fettet. Fett höjer knappt blodsockret, men det ger ändå mättnad. Jag visste inte innan att fett kunde vara bra för en diabetiker, förklarar Lars-Erik.
I dag kan han äta en typisk engelsk frukost med ägg, bacon, stekt tomat och champinjoner eller några kokta ägg. Därefter håller han sig fram till 16 då det blir en kombinerad lunch-middag.
- Jag äter gärna torsk med smör och grönsaker eller en biff med lök.
Pasta har han inte ätit på 15 år och äter potatis bara någon gång ibland. Det blir istället mycket bönor i kosten och gärna en chili con carne. Även svart ris går bra.
- Om tarmfloran mår bra, då mår kroppen bra.
Lars-Erik menar på att om man äter resistent stärkelse – alltså sådan som inte bryts ned till socker, blir den till mat åt bakterierna i magen. Bakterier i sin tur kan man få genom att äta opastöriserad surkål. Lars-Erik är skeptisk till dietister och inser att det finns många olika tyckanden inom dieter.
- Man ska ta det med en nypa salt.

Till andra diabetiker med diagnosen diabetes typ 2 tipsar han:
- Det gäller att knuffa eländet framför sig genom att tänka på vad man äter, stressa mindre och försöka sova gott på nätterna.

Vad ska man äta när man har diabetes typ 2? Det finns så klart olika kostråd för olika individer, som medelhavskost, LCHF, paleolitisk kost, 5:2, 8/800 med flera. Vi på Diabetes Wellness Sverige vill att du ska ha ett så bra liv som möjligt och välja den kost som passar och fungerar bäst för just dig. Rådfråga alltid din vårdcentral vilken diet som är bäst för dig.

Text och foto: Ann Fogelberg
_____________________________________________________________

Insamlingsstiftelsen Diabetes Wellness Sverige är en stiftelse som grundades 2006 i Sverige. Stiftelsens syfte är att samla in pengar till diabetesforskningen och sprida kunskapen om diabetes till allmänheten. Sedan starten har Diabetes Wellness Sverige skänkt ca 80 miljoner kronor till diabetesforskningen. Insamlingsstiftelsen ingår i ett nätverk av organisationer i flera länder som tillsammans stöttat forskning som syftar till att hitta ett botemedel mot diabetes och har ett 90-konto sedan 2007, 900116-5. www.diabeteswellness.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.