Förebyggande folkhälsostrategier mot viktökning bland vuxna har potential att motverka dubbelt så många fall av typ 2-diabetes jämfört med insatser endast riktade till högriskindivider. Det visar en ny studie publicerad i BMC Public Health.
I dag startar EASD’s kongress i Wien, Österrike, som är ett utmärkt tillfälle att hålla sig uppdaterad med den senaste utvecklingen inom diabetesområdet. Programmet innehåller banbrytande grundforskning, kliniska provningsresultat och djupgående expertdebatter. Träffa kollegor från hela världen och var en del av de viktigaste diskussionerna som kommer att forma framtiden för diabetesforskning.
Forskning kring de Langerhanska öarna har blivit en central del i förståelsen av diabetes och dess behandling. Dessa öar, som spelar en avgörande roll för hormonutsöndringen, är fortfarande föremål för intensiv forskning och debatt. En nyligen genomförd studie har väckt frågor om den mänskliga öarnas struktur och hur den skiljer sig från den välkända mantelkärnstrukturen (M-C) hos gnagare.
I musförsök har forskare för första gången funnit tecken på att en faktor som många av oss utsätts för i vardagen kan få blodsockret att stiga kraftigt.
Ett läkemedel som används mot diabetes typ 2 och fetma kan kanske också hjälpa vid kokainberoende. Forskare vid Göteborgs universitet har i försök på råttor sett att semaglutid minskar både användning och återfall.
I en tid där diabetes påverkar miljontals liv världen över, har forskningen tagit ett betydande steg framåt. Genom banbrytande tekniker som mikrodialys och fagdisplay kan forskare nu mer effektivt identifiera målsökande och vävnadspenetrerande peptider, vilket öppnar dörrar för nya behandlingar och förbättrad livskvalitet för personer med diabetes.
Diabetes är en av de stora folksjukdomarna som växer rekordartat. Den 3 och 4 september kommer du ha möjlighet att testa ditt blodsocker helt gratis i Västermalmsgallerian i Stockholm och se om du är i riskzonen för typ 2-diabetes. För mer info, besök blodsockerkollen.se, där du kan se var och när vi erbjuder gratis blodsockerkoll under hösten.
En kombination av en kalorisnål medelhavskost, motion och näringsstöd hindrade överviktiga till svårt feta personer mellan 55 och 75 år från att utveckla typ 2-diabetes, enligt en ny studie.
Forskare vid Karolinska Institutet, KTH och SciLifeLab har utvecklat en ny metod för att upptäcka tidiga tecken på typ 1-diabetes innan sjukdomen bryter ut. Studien, som genomförts på en experimentell modell, visar att små mängder blod kan avslöja sjukdomsframkallande förändringar i kroppen och därmed öppna för tidig behandling. Resultaten har publicerats i tidskriften Diabetologia.
Typ 2-diabetes är en kronisk sjukdom som oftast kräver livslång behandling. Ett viktigt mål inom diabetesforskningen är att utveckla cellterapier som kan bota sjukdomen. Hjelt Diabetes Foundation ger nu stöd åt två forskare vid Lunds universitets diabetescentrum som bidrar med ny kunskap inom detta forskningsfält.
Välkommen onsdag den 10 september, kl 13-17.30, Campus Solna Nobel Forum, Nobels väg 1, Solna, till ett öppet internationellt symposium om diabetesrelaterad forskning. Under symposiet delas Rolf Luft Award 2025 ut och pristagaren professor Ronald M Evans från the Salk Institute, USA, håller prisföreläsningen "Nuclear Receptors at the Crossroads of Metabolism, Physiology, and Disease".
Älskar du potatis? Det finns goda nyheter och det finns dåliga nyheter. Kokt, bakad eller potatismos ökar risken för typ 2-diabetes med 5 % och ersättning med fullkorn sänker risken avsevärt. Att äta pommes frites har ofta kopplats till en högre risk att utveckla typ 2-diabetes jämfört med bland annat att koka potatisen istället.
Ett internationellt forskarlag som har letts från Lunds universitet, har identifierat epigenetiska biomarkörer som kan förutsäga vilka personer med typ 2-diabetes som riskerar att få hjärt-kärlsjukdomar. Studien publiceras nu i Cell Reports Medicine.
Risken att utveckla typ 1-diabetes varierar kraftigt beroende på var i Sverige du har bott som barn, enligt en ny studie. Resultatet förvånade forskarna som hittade flera städer som sticker ut.
Forskare har kommit ett steg närmare att förstå varför kroppens insulinproduktion slutar fungera vid typ 1-diabetes (T1D), vilket kan leda till nya behandlingsmetoder i framtiden.
De senaste årtiondena har det hänt en hel del med diabetesbehandling. I en studie har Per-Ola Carlsson, professor i medicinsk cellbiologi, fått lovande resultat. "Det här är första gången som någon har lyckats transplantera insulinproducerande celler till en annan individ utan immundämpande läkemedel", berättar han.
Att framgångsrikt behandla typ 2-diabetes kan innebära att man fokuserar på hjärnneuroner, snarare än att bara koncentrera sig på fetma eller insulinresistens, enligt en studie som publicerades i Journal of Clinical Investigation.
Sex av tio personer med typ 2-diabetes har fettlever, enligt en studie från Linköpings universitet. Men betydligt färre hade utvecklat allvarlig leversjukdom. Risken var dock högre hos personer med fetma.
I takt med att artificiell intelligens (AI) fortsätter att utvecklas, står hälso- och sjukvården inför en betydande utmaning: att effektivt implementera dessa avancerade algoritmer i praktiken. Det är avgörande att vi inte bara utvecklar algoritmer, utan också säkerställer att de används på ett sätt som verkligen gynnar patienterna.
Forskare från Karolinska Institutet har upptäckt en tidigare okänd molekyl som kan förklara varför personer med typ 2-diabetes ofta drabbas av muskelsvaghet och muskelförlust – ett tillstånd som har stor inverkan på livskvaliteten och den allmänna hälsan.
