Diabetesstipendium till Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ann Hammarstedt, fil.dr, och hennes forskarteam på Lundberg Laboratorium för Diabetesforskning vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset får årets EFSD-stipendium inom området metabolism och komplikationer vid diabetes. Stipendiet ges specifikt till unga forskare för att uppmuntra innovativ forskning inom området metabolism och diabeteskomplikationer. Stipendiet är på en halv miljon kronor (50 000 Euro). Teamet belönas för sin forskning kring proteinet Wisp-2 och dess koppling till fetma och betydelse för uppkomsten av diabetessjukdomen.

Bakgrund
Diabetes är en av våra vanligaste folksjukdomar. Ungefär 350 000 svenskar är drabbade. De två vanligaste formerna av diabetes är typ 1 och typ 2. Typ 2 diabetes är ett växande folkhälsoproblem i hela världen. Särskilt i länder med ökad levnadsstandard där vi äter allt mer fet mat samtidigt som vi i mindre utsträckning arbetar med kroppen, förväntas typ 2-diabetes bli allt vanligare.

Innovativ forskning kring viktigt protein
I dagsläget vet forskarna att fettvävnaden har stor betydelse för utvecklingen och uppkomsten av typ 2 diabetes. Ann Hammarstedt och hennes forskarteam på Sahlgrenska Universitetssjukhuset studerar fettcellens funktion och mognadsprocess. I detta sammanhang tittar man framförallt på en markör för den så kallade Wnt-signalen som benämns WISP-2, vilket utsöndras av fettcellerna i fettvävnaden. Förekomsten av stora mängder av detta protein ger upphov till ofördelaktiga processer som kan leda till insulinresistens, typ 2 diabetes, samt ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar men även andra inflammatoriska sjukdomar.

- Vi fick idén om proteinets eventuella koppling till diabetessjukdomen redan 2005 och sedan dess har vi forskat på området. Vi är mycket glada över att vår forskning fått detta erkännande samt att vi nu även fått pengar till att fortsätta vårt arbete på området. Förhoppningen är naturligtvis att vår forskning ska bidra till mer kunskap om diabetessjukdomens utveckling och ligga till grund för morgondagens behandlingsstrategier. Teoretiskt sett kan man i framtiden tänka sig ett läkemedel som blockerar proteinets effekt och därmed minskar risken för diabetessjukdomens uppkomst. I dagsläget behövs dock mer forskning på området, tillägger Ann Hammarstedt.

Fakta om stipendiet
Eli Lilly är ett av världens ledande läkemedelsföretag inom diabetes och var först med att ta fram insulin för allmänt bruk 1923. Eli Lilly arbetar intensivt med egen forskning kring diabetessjukdomen men stödjer även många oberoende forskningsprojekt som bland annat European Foundation for the Study of Diabetes (EFSD) som delar ut stipendiet: ”Research fellowships in the fields of metabolism and complications of diabetes”. Stipendiet delas ut till forskare som är 38 år eller yngre. Två framgångsrika svenska forskare får i år stipendiet för sin innovativa forskning inom området metabolism och diabeteskomplikationer. Stipendiet är på en halv miljon kronor (50 000 Euro) vardera.

Den andra pristagaren är Med.dr Marie Björnholm och hennes team på Karolinska Institutet i Stockholm. Teamet belönas för sin forskning kring hur leptinsystemet fungerar på cellnivå och dess koppling till fetma och uppkomsten av diabetessjukdomen.

Kontaktperson, Eli Lilly
Anders Toll, Vetenskaplig rådgivare, Eli Lilly Sweden AB, mobil: 070-609 88 27, e-mail: ATOLL@LILLY.COM

Mer information om European Foundation for the Study of Diabetes (EFSD) finns på: www.europeandiabetesfoundation.org/Programmes.html

Mer information om Eli Lillys forskningsstipendier finns på www.lilly.se