Livsfarliga genvägar

Alla vet att man inte ska stoppa in handen i en brasa som brinner, men vi har inte lärt oss att vara rädda för elektricitet. Har vi dålig respekt för el, är vi okunniga eller har människor bara otur? 

Trots att utvecklingen av elrelaterade dödsolyckor minskat senaste åren har redan fyra olyckor med dödlig utgång inträffat under 2014. Och mörkertalet för elolyckor är stort, det visar rapporter både från Elsäkerhetsverket och från andra aktörer i branschen. Under 2013 var det främst två grupper som stack ut bland de som vanligtvis skadas av el - små barn och "hemmafixare" enligt Elsäkerhetsverkets olycksfallsrapport. Men det finns också andra områden där det är vanligt att elolyckor inträffar. 

Spårområden vanliga platser 

Platser där spårbunden trafik finns, exempelvis bangårdar, är också vanliga olycksställen. I år omkom en ung man till följd av strömgenomgång vid en bangård i Falköping då han klättrade upp på en stillastående godsvagn. Ytterligare en allvarlig elolycka inträffade på försommaren i Vänersborg, när en flicka i tonåren klättrade på en järnvägsbro.

– I flera fall handlar det tragiskt nog om unga människor som klättrar på tågvagnar eller vistas på spårområden, säger Lars Jansson inspektör vid Elsäkerhetsverket som håller i myndighetens statistik över elolyckor. Man tar livsfarliga genvägar och budskapen ”Livsfara, förbjudet att beträda spårområdet” eller ”Livsfarlig ledning” tas inte på allvar.

På Elsäkerhetsverket får man in anmälningar om elolyckor via flera kanaler. Dels anmäler Arbetsmiljöverket och nätägare sådana elolyckor som är arbetsrelaterade. Via medierna och polisen får myndigheten också kännedom om olyckor.

– Vår uppgift är att, genom regler, tillsyn och information, så långt möjligt, minska omfattningen av sådana händelser. När de inträffar är det ett tecken på att något gått snett. Skälet till olyckor och tillbud kan bero på brister i kompetens hos den som installerar, sköter eller underhåller en anläggning eller att det finns brister i materielen. Det kan handla om slarv, missförstånd eller tyvärr medvetet åsidosättande av gällande lagstiftning, säger Lars Jansson.

Vad säger Trafikverket?

Elsäkerhetsverket och Trafikverket samarbetar kring avvikelser, elolyckor och tillbud och har regelbundna avstämningar. Det har exempelvis lett till särskilda utbildningsinsatser med entreprenörer kring säkerhetstänk. På Trafikverket jobbar man med ett särskilt säkerhetsår, 2013-2014, med många insatser som har fokus på säkerhet. Utbildningar i säkerhetskultur för chefer, ledningsgrupper och nyckelfunktioner är en av åtgärderna. Tillsammans med Sveriges Byggindustrier strävar man efter att få ned arbetsplatsolyckorna till noll.

– Vi arbetar med att öka kompetensen och förbättra attityderna, säger Nils Rohlsson, sektionschef inom elkraft vid Trafikverket. Det handlar om säkerhetsmedvetande. Elsäkerhet är en del i det hela. Det finns många inblandade aktörer och alla måste ta sitt ansvar; beställare, entreprenörer, konsulter, leverantörer, arbetsgivare, arbetstagare, chefer, medarbetare. Det är en komplicerad process.

Pågående förbättringar

Ett stort projekt som pågått i cirka ett år är ”Säkra bangårdar”. Järnvägsstationer, spår och bangårdar utgör en väldigt öppen miljö där det ofta sker olyckor.

– Vi jobbar med en långsiktig plan för att förbättra säkerheten i dessa områden, säger Nils Rohlsson. Det handlar till exempel om att sätta upp stängsel, grindar och passagekontroll samt att göra skyltar mer synliga. På vissa ställen sätter vi också upp videokameror som larmar om någon vistas på bangården utanför arbetstid. Vi försöker också planera så att tågvagnar som går att klättra på placeras på särskilda spår.

Okunskap största problemet

– De största problemen kopplat till elolyckor handlar om bristande kunskap, säger Nils Rohlsson. Många tror att bara man är en bit ifrån en livsfarlig ledning så kan man inte få ström i sig. Men när det gäller högspänningsledningar räcker det med ett avstånd på cirka 0,5 - 1 meter för att befinna sig i fara för en ljusbåge. Är det dessutom regn eller fuktigt väder ute så ”krymper” avståndet.

Nya generationer behöver ständigt kunskap. Nils Rohlsson ser att det behövs mer information exempelvis ute i skolorna för att nå de unga målgrupperna.

Många elolyckor anmäls inte

Varje år söker cirka 1 500 personer akut vård efter att ha råkat ut för en elolycka. Men bara 326 anmäldes 2013 till Elsäkerhetsverket. 149 av dessa är relaterade till yrkesverksamma personer inom elbranschen. När det gäller elolyckor som drabbar privatpersoner finns inte något krav på att anmäla händelsen.

– Fyra av fem elolyckor uppstår i samband med ett felbeteende vid arbete. Män i 20 till 50 årsåldern som utför elarbeten själva i hemmet är ytterligare en grupp i riskzonen visar vår statistik. En stor del skadar sig på armaturer, vägguttag och lösa elkablar i samband med renoveringar hemma, säger Lars Jansson.

– När du ska bygga eller renovera anlita alltid en person som är behörig att utföra elinstallationer. Låt någon med elkompetens göra en elbesiktning av ditt hus om du är osäker på hur det står till med elen. Ta inga risker och installera en jordfelsbrytare om du inte redan har det, säger Lars Jansson.

Kontakt:

Lars Jansson, elinspektör, 070-234 64 10

Sandra Hjelm, informatör, 070-271 55 11